Mostrando 2982 resultados

1905 tillsattes en byggnadskommitté inom IOGT logen 3278 Sunds Väl för att lösa logens lokalfråga. Samma år inköptes en tomt som i januari 1906 rapporterades vara i det närmaste betald. 1907 ansågs tomten dock vara olämplig för ändamålet och tomten såldes. // 1909 erhöll logen en tomt som gåva av en patron Holmström, där man uppförde ett ordenshus. Huset invigdes den 19 mars 1910. Ansvaret för ordenshuset har under åren delats mellan logens ekonomistyrelse och logens byggnadsförening. |

Se bilaga! | 1917 köpte templet 31 Thor en fastighet på Bangårdsgatan 13 i Uppsala. För att finansiera köpet bildades Uppsala Templares Byggnadsförening u p a den 19 maj 1917 och andelar tecknades. // En genomgripande ombyggnad av fastigheten genomfördes 1924. // // 1962 bildade Uppsala Templares Byggnadsförening Godtemplarnas Fastighetsförening och Ansvar, A-huset i Uppsala AB för inköp av fastigheten i hörnet Bangårdsgatan/ // Kungsgatan. // // 1963/64 moderniserades och ändrades stadgarna från år 1917. I och med detta ändrades föreningens namn till Uppsala Nationaltemplares Byggnadsförening, Ekonomisk förening.

Se bilaga! | Kommittén hade till uppgift att sköta Uppsalalogernas lokalhyrning och dessutom arbeta för befrämjandet av logernas gemensamma ekonomi. Kommittén hade även ansvaret för godtemplarnas bibliotek. De medel som kommittén förvaltade inlöstes i andelar i Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a samt användes till inköp av inventarier. // // Innan fastighetsföreningen bildades 1902 hade det funnits flera gemensamma byggnadskommittéer, -fonder och -kassor för Uppsalalogerna. Dess medel togs ofta i anspråk till andra ändamål än vad de var avsedda för, företrädesvis till lokalhyror. När fastighetsföreningen bildats och ett gemensamt ordenshus inköpts fanns bättre förutsättningar för en väl fungerande kommitté. // // 1910 övergick godtemplarbibliotekets skötsel till en särskild kommitté med ledamöter från respektive loger och studiecirkeln. (Se Uppsala Godtemplares Bibliotek.) // // 1926 beslöt man att Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a skulle överta byggnadskommitténs arbete. Kommitténs andelar i fastighetsföreningen fördelades på Uppsalalogerna.

1982 i likvidation, 1983 upplöst (K: Länsstyrelsens fören.reg) |

Se bilaga! | Den 2 februari 1902 samlades de tre IOGT-logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten för bildandet av Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. Tidigare hade logerna en gemensam ekonomiförening (se IOGT S:t Eriks Gille). 1902 hade dock ekonomin förbättrats så att man beslöt bilda en andelsförening. // // Den 19 februari 1903 kallades medlemmarna till extra möte med anledning av att professor O.F. Pettersson erbjudit föreningen att få köpa den s k sjukhuspaviljongen i kvarteret Bleket vid Slottskällan. Huset hade uppförts 1822 vid S:t Larsgatan 9 som Göteborgs nationshus och senare flyttats till dess nuvarande plats. Föreningen ansåg fastigheten vara mycket lämplig som ordenshus. Beslut om inköp togs samma år och söndagen den 27 december ägde invigningen rum. // // Parallellt med fastighetsföreningen arbetade byggnadskommittéer och liknande sammanslutningar för Uppsala IOGT-loger. (Se IOGT, Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté med föregångare.) Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté hade bl a till uppgift att sköta logernas inbetalningar av hyror till fastighetsföreningen och ägde även andelar i densamma. Sommaren 1904 startade man kaférörelse vid Slottskällan och på 1930-talet anlades egen en minigolfbana i anslutning till huset. 1914 inköptes den s k badhustomten bredvid ordenshuset. De hus som stod på tomten, "gamla badhuset" och "lilla villan", hyrdes ut. // // 1926 övertog fastighetsföreningen Uppsala Godtemplares Byggnadskommittés arbete. // 1942 inköptes Liljekonvaljeholmen i Sunnersta, en festplats med park och servering. // 1946 fastställdes ny stadsplan för Uppsala och kvarteret där föreningen ägde fastigheter fick nu namnet Slottskällan. // 1948 förvärvades fastigheten Liljevik, belägen intill Liljekonvaljeholmen. // 1949 köptes en fastighet på Bangårdsgatan 10. // 1954 iordningställdes en lägenhet på 7 rum och kök i fastigheten till bostäder för ungdom, kallad "Godtemplarordens ungdomsvåning". // 1952 förvärvades en fastighet i Flottsund som tidigare tillhört logen 5006 Sten Sture. // 1962 bildades A-huset i Uppsala AB för att genom samverkan mellan försäkringsbolaget Ansvar och de lokala nykterhetsorganisationerna i Uppsala bygga ett gemensamt föreningshus. // 1963 köptes fastigheterna i hörnet Kungsgatan och Bangårdsgatan. Byggstart skedde 1968 och den 30 augusti 1970 invigdes A-huset, Bangårdsgatan 13, IOGT-NTOs nya föreningslokaler. // // Fastighetsföreningen tog vid denna tid kontakt med Uppsala kommun om ev intresse att förvärva fastigheterna vid Slottskällan. // 1972 beslöt kommunen att överta fastigheterna.

Se bilaga! | Bildades 1942. // Föreningen hade till ändamål att inom Uppsala stad förvärva fastighet för att bereda lokaler för Missionskyrkans ungdomshem (se eget arkiv). // Samma år inköptes fastigheten Bredablick nr 3, Linnégatan 16. // // Vid årsstämman 11/1 1967 beslutades att ställa en skrivelse till styrelsen för Uppsala Missionsförsamling med en begäran att den i egenskap av huvudman för föreningen skulle överta ansvaret och skötseln av fastigheten Bredablick nr 3. Samtidigt upp- // manades samtliga andelsägare att överlåta sina andelar till Uppsala missions- // församling. // // Vid ordinarie föreningsmöte 27/3 1968 konstaterades att Uppsala missionsförsamling nu ägde samtliga andelar i föreningen. // // Vid föreningsmöte 10/5 1969 beslutades att fastighetsföreningen skulle träda i likvidation.

T o m 1959 var fastighetsägareföreningen gemensam med Lindsängsområdet under namnet Flerängs-Lindsängs fastighetsägareförening. |

1 januari 1988 uppgick skrivbyrån genom fusion i Folkets Hus. |

Garantiföreningen bildades 1938 med uppgift att ekonomiskt understödja missioneringen inom länets Blåbandsförbund. // 1962 beslutades att nedlägga föreningen. Tillgångarna delades då mellan Uppsala Blåbandsdistrikt och SBU Uppsala läns distrikt. |

Enligt styrelseberättelsen 1950 i Bålsta Idrottsförenings arkiv står att läsa ett PS. Vid Bålsta Idrottsplatskommittés sista årsmöte den 15 december 1950 beslöt mötet att idrottsplatskommittén skulle upphöra och överföras till Bålsta Idrottsförening med tillgångar och fastigheter. En särskild idrottsplatsstyrelse blev vald inom Bålsta Idrottsförening. |

Bildades under namnet Gimo Hushållsförening. Namnändring 1932. // Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1966. |

Ingår i Norra Roslagens konsumtionsförening 1934. |

Uppgick i Norra Roslagens Konsumtionsförening 1933. |

Bildad som Gimo Kooperativa Kvinnogille. // Namnändring 1969 till Gimo Konsumentgille, då även män ges // möjlighet att bli medlemmar. // Namnbyte 1980 till Gimo-Östhammars Konsumentgille, då flera medlemmar bor och verkar även där. |

Föreningens ändamål var att uppföra ett mejeri vid Västlands bruk och bedriva mejerirörelse för medlemmarnas räkning. Försattes i likvidation 1933. |

Se bilaga! | År 1881 bildades den första IOGT-logen i Uppsala; 38 Oden. Året därpå bildades logerna 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten. Lokalfrågan vållade Uppsalalogerna många bekymmer. Möten hölls först på Östra Ågatan 31, sedan på Vaksalagatan 19 och kort därefter på Vaksalagatan 20. // // Den 8 juli 1882 bildades en gemensam ekonomiförening kallad Logernas Gemen-samma Ekonomikassa. Kassan hade till uppgift att ta hand om logernas utgifter såsom lokalhyror, inventarieinköp m m. I oktober 1883 ändrades namnet till S:t Eriks Gille. Samtidigt antog man nya stadgar. // // Den 15 september 1882 hyrdes en våning på 4 rum och kök i en fastighet på Östra Ågatan. 1 mars 1884 flyttade man till Riddartorget 5. I juli samma år hyrde logerna rum i Arbetarföreningens lokal på S:t Persgatan 20 och i oktober flyttade man till en fastighet på Järnbrogatan 23 (nuvarande S:t Olofsgatan. Här blev logerna kvar i 5 år. // // 1 september 1889 började återigen en ambulerande tillvaro. Först hyrdes lokal vid Västra Ågatan 16, sedan vid Drottninggatan 3, därefter höll man till i Norrlands nations gymnastiksal och Svartbäcksgatanslutligen i en lokal på 7. // // Vid S:t Eriks Gilles sammanträden var lokalfrågan ofta på dagordningen liksom nybyggnadsfrågan. Styrelsemedlemmarna var ständigt på jakt efter lokaler och tomter. // År 1902 hade ekonomin förbättrats och man beslöt att bilda en andelsförening, Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. S:t Eriks Gilles verksamhet fortsatte även till viss del i de byggnadskommittéer som arbetade parallellt med Uppsala Godtemplares Fastighetsförening. (Se Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté med föregångare.)

Samlingslokalen uppfördes av Skutskärs Trävaru AB. Styrelsen utgjordes av tre personer, varav en valdes av bolaget och övriga utsågs av personer som varit anställda på bolaget i minst tre år. // // Samlingslokalen blev mötesplats för många av ortens föreningar tills nya Folkets Hus blev färdigt 1939. Fr o m 1937 fick lokalen funktionen som posthus. |

Föreningen bildades i oktober 1949 av Kommunalarbetareförbundets avdelning 68. Semesterhemmet Tingbo, Marielund inköptes i maj 1951 av Nymans Sterbhus, priset var 60 000 kronor, invigningen skedde 6 maj 1951. |

1 maj 1912 började medlemmar ur TO templet 412 Bodarnas Framtid iordningställa ett sommarhem på en holme vid Rotskär. Föreningen Templarnas Sommarhem bildades. |

Föreningen bildades den 3 maj 1908 för att anskaffa en lämplig egendom för ett sommarhem för Uppsalas godtemplare. Den 25 mars 1909 antogs stadgar för föreningen. // // Eftersom ingen verksamhet bedrivits under ca 30 år, beslöt man att upplösa föreningen år 1982. |

Verksamheten överfördes till den erkända sjukkassan. |

Bildades i samband med att Knivsta sockens magasinskassa upphörde. Magasinskassans tillgångar överfördes till det nybildade Knivsta Hembygdsgille. |

Verksamheten omfattar Trögd, Åsunda, Lagunda och Hagunda härader samt Härnevi och Övergrans socknar. Gillet förvärvade Härkeberga kaplansgård där man även byggde upp en hembygdsgård. |

Bildades ur den år 1988 nedlagda Uppsala läns Hemslöjdsförening (1915-1988). |

Nämnden bildades i syfte att samordna arbetet mellan folkbildning och andra ideellt arbetande föreningar inom Uppland. // Nämndens ledamöter bestod av representanter från dessa föreningar. // // Upplands Kulturnämnd var initiativtagare till bildandet av Uppsala läns Bildningsförbund som delvis övertar kulturnämndens verksamhet. |

1871 bildades Uppsala Stads Missionsförenings Sångkör. Under åren // 1906-1907 fungerade sångkören som en avdelning under Uppsala Stads Missionsförenings Ungdomsförbund. // // 1914 ändrades namnet till Uppsala Missionskyrkokör. |

Bildades under namnet Upplands Kristliga Sångarförbund. // Namnbyte år ? till Upplands Missionskörförbund. |

Den 19 februari 1931 bildade musikintresserade godtemplare i Uppsala en cirkel i instrumentalmusik. // Cirkeln anfördes 1940-1953 av Eric Lundin. |

Distriktsförbund för musikföreningar i Uppland, knutna till Svenska Missionsförbundet (SMF). |

Bildad under namnet Uppsala baptistförsamlings kör. // 1887 ändras namnet till sångföreningen Enighet. // 1890 antas namnet sångföreningen Klippan. |

Föreningen bildades av intresserade ur NTO lokalföreningarna 1575 Svea och 31 Thor. |

Sällskapet bildades 25/10 1927 på initiativ av Gösta Lundin. Sällskapets uppgift var att uppöva sina medlemmar till skådespelare och att för arbetarorganisationernas behov uppföra lämpliga teaterstycken. |

Bildades som en arbetsgrupp under Kulturarbetarcentrum Uppsala län, med syfte att skapa ett forum för författare i Uppsala län. Utgångspunkten var att författarna saknat en egen scen där de kunde pröva sina texter inför allmänheten. // 1980 bildar man en självständig förening. |

Tidningen ändrade namn till Morgontidningen. 1958 läggs den ned. |

Föreningen bildades i syfte att hjälpa fattiga och vanvårdade barn, speciellt flickor. Bl a inrättades en slöjdskola och en barnkrubba. // // I takt med att fattig- och socialvård förbättrades kom verksamheten att inriktas på att bistå äldre behövande kvinnor. Ett pensionärshem inrättades 1903. Tillägget "de gamlas vänner" i föreningens namn tillkommer 1933. |

Går samman med Övergrans Husmodersförening och bildar Håbo Husmodersförening 1973. |

Uppsala läns Blåbandsdistrikt gick 2021-10-30 samman med SBU Uppsala län och bildade Uppsala läns Blåbands- och SBU-distrikt. // // Se bilaga! | År 1889 beslöt man inom Sveriges Blåbandsförening (SBF) att riksorganisationen skulle indelas i distrikt eller länsförbund. Uppsala läns distrikt av SBF bildades av blåbands- // föreninarna i Dannemora, Film, Österby, Morkarla, Gimo, Lena, Tensta, Storvreta, Gamla Uppsala samt blåbandsföreningen Nordstjärnan från dåvarande Stockholms län den 3 maj 1891. Centralpunkten blev Dannemora gruvor och arbetsfältet kringliggande blåbandsföreningar. // // Vid årsmötet 1893 beslöt man att indela distriktet i följande kretsar: // 1:a kretsen: Dannemora, Österby, Norra och Västra Film // 2:a kretsen: Skeberga, Lydinge // 3:e kretsen: Tegelsmora, Vendel // 4:e kretsen: Björklinge, Viksta, Tensta // 5:e kretsen: Ekeby, Väskinge, Gimo // 6:e kretsen: Spångby, Ramhäll, Morkarla // 7:e kretsen: Salsta, Lena, Storvreta // 8:e kretsen: Uppsala // 9:e kretsen: Ramsta, Näs, Dalby // 10:e kretsen: Balingsta, Gryta, Giresta // 11:e kretsen: Hagby, Åland, Tibble, Vänge // // 1895 ändrades kretsindelningen och distriktet bestod då av 12 kretsar. // // Antalet blåbandsföreningar i området ökade i rask takt under dessa första år. // Följande föreningar tillhörde distriktet 1891-1897: // // Dannemora Västra Film Åland Hemmet (Tierp) // Österbybruk Ekeby Tibble Tuna // Morkarla Vafd Spångby // Gimo Bruk Rasbokil Ramsta // Lena Ängsbolaget Dalby // Tensta Östra Tierp Gryta // Storvreta Vendels norra Giresta // Nordstjärnan (Hökhuvuds sn) Mehede Funbo // Norra Film Gamla Uppsala Elinge // Björklinge Tolfta Örbyhus // Ingstarbo Lydinge Uppsala II // Österlövsta Vendel Ragnarby // Viksta Uppsala I Södra Tierp // Salsta Tegelsmora Strömsberg // Hagby Ramhäll Bälinge // Vänge Skeberga Hållnäs-Hjälmunge // Näs Väskinge Uppsala // Balingsta Lövstabruk Enighet (Alunda) // // Nya stadgar antogs 1899. Samtidigt bytte distriktet namn till Uppsala läns Blåbands- // förbund. // // I början av 1900-talet startades barnverksamhet genom bildande av Hoppets Här- // avdelningar. Deras uppgift var att verka för fullständig avhållsamhet bland barn i åldern 7-15 år. Senare bildades särskilda föreningar för ungdom som kom att bli avdelningar inom Sveriges blåbandsförenings ungdomsförbund, SBU (bildat 1907). // // År 1901 beslutades att indela länsförbundet i 5 distrikt: // // Norra distriktet: Hjälmunge, Vafd, Elinge, Ingstarbo, Vessland, Strömsberg, Tolfta, // Norra Tierp, Mehede, Ängsbolaget // // Mellersta distriktet: Dannemora, Västra Film, Norra Film, Österby, Örbyhus, // Tegelsmora, Vendel, Norra Vendel, Ragnarby, Tierp // // Östra distriktet: Gimo, Vattensta, Ekeby, Väskinge, Spångby, Enighet, Skeberga, // Tuna, Lydinge // // Västra distriktet: Salsta, Viksta, Tensta, Lena, Björklinge, Bälinge, Storvreta, Vreta, // Gamla Uppsala // // Södra distriktet: Uppsala, Uppsala studenters, Funbo, Tibble, Dalby, Balingsta, // Giresta // // Snart ansåg man dock att distrikten var alltför vidsträckta och 1907 indelades förbundet // i 10 distrikt. // // 1920 gjordes nästa distriktsindelning, vilket resulterade i 11 distrikt inom förbundet: // // 1:a distriktet: Hjälmunge, Imundbo, Lövstabruk, Ingstarbo, Elinge, Valparbo, // Vafd, Sikhjälma // // 2:a distriktet: Tolvsta, Ängsbolaget, Tierps Norra // // 3:e distriktet: Dannemora, Österby Norra Film, Västra Film, Morkarla // // 4:e distriktet: Tegelsmora, Östra Tierp, Vendel, Örbyhus // // 5:e distriktet: Gimo Vattensta, Bladåker, Ekeby, Spångby, Enighet, Väskinge, // Ramhäll // // 6:e distriktet: Tuna, Skeberga, Lydinge // // 7:e distriktet: Viksta, Skyttorp, Dammen, Björklinge, Storvreta, Vikstaheden // // 8:e distriktet: Åkerby-Jumkil, skogsfrid, Östfora, Bälinge I, Bälinge II, Skuttunge // // 9:e distriktet: Uppsala, Funbo, Börje Vaksala, G:la Uppsala, Rasbo, Rasbokil // // 10:e distriktet: Dalby, Giresta, Gryta, Gran // // 11:e distriktet: Enköping, Litslena, Vårfrukyrka, Tillinge // // // Följande föreningar tillhörde Uppsala läns blåbandsförbund 1927-1934: // // 777 Almunge 2316 Hjälmunge 1 Vendel // 544 Bälinge I 409 Ingstarbo 338 Vattensta // 1170 Bälinge II 2172 Immundbo 1534 Vårfrukyrka // 995 Börje 528 Lövstabruk 224 Väskinge // 258 Björklinge 201 Lydinge 355 Viksta // 1619 Bladåker 1946 Litslena 638 Vikstahed // 6 Dannemora 2153 Morkarla 1800 Vaksala // 1620 Dammen 1638 Rasbo 2491 Vafd // 547 Dalby 2462 Rasbokil 103 Uppsala // 713 Elinge 134 Spångby 472 Gamla Uppsala // 553 Ekeby 215 Storvreta 1374 Åkerby-Jumkil // 625 Enighet 994 Skuttunge 667 Ängsbolaget // 35 Enköping 1763 Skyttorp 14 Österby // 2464 Edsätra 1637 Skogsfrid 46 Örbyhus // 189 Norra Film 2399 Sparrsätra 2123 Östfora // 591 Västra Film 2371 Skeberga 2372 Ramhäll // 704 Funbo 1665 Tolfsta 2389 Österlövsta norra // 52 Gimo 44 Tegelsmora 2490 Årböle // 245 Giresta 671 Östra Tierp 2511 Järlåsa // 2316 Gran 2315 Norra Tierp // 1888 Gryta 782 Tuna // // // År 1938 bildades en garantiförening inom Uppsala läns blåbandsförbund med uppgift att ekonomiskt understödja missioneringen inom länet. // // På 1940- och 1950-talen innefattade länsförbundet 6 distrikt: // Lövsta, Tierp, Uppsala, Bälinge, Enköping, Dannemora. // // Distrikts/krets-verksamheten tycks sedan ha nedlagts. // // 1960 sker ett namnbyte till Uppsala blåbandsdistrikt av SBF. // // Följande föreningar tillhörde Uppsala blåbandsdistrkt 1986: // // Almunge Lydinge Vattensta // Börje Morkarla-Gimo Vårfrukyrka // Elinge Norrby Västeråker-Dalby // Enköpng och Norra Trögd Raggarö Åkerby-Jumkil // Järlåsa Söderby Örbyhus // Knutby Uppsala //

Altuna Blåbandsförening tillhörde Västmanlands Blåbandsförbund under sin verksamhetsperiod. // 1961 överlämnades föreningens kassa till distriktet och troligen upphörde föreningen i och med detta. |

Bildades i samband med att Knivsta sockens magasinskassa upphörde. Magasinskassans tillgångar överfördes till det nybildade Knivsta Hembygdsgille. |

Bildades ur den år 1988 nedlagda Uppsala läns Hemslöjdsförening (1915-1988). |

Föreningen grundades 1986 under ledning av ordföranden i Sv Idrottshistoriska förening, Ingvar Rörs. // Föreningen var den fjärde idrottshistoriska landsdelsföreningen som bildades efter Dalarna, Värmland och Örebro. |

Föreningen har som syfte att verka för ett rikare och livligare konstliv i Uppland genom att bl.a. annordna utställningar, föreläsningar och studieresor. // // 1982 bildade man Stiftelsen Upplands Konstmuseum tillsammans med Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, varvid Konstföreningens verksamhet i Gamla Gillet övertogs och samlingarna överfördes till stiftelsen. |

Organisationen bildades i Uppsala av representanter för de olika KAC-bildningarna i Sverige. Anledningen var att endast rikstäckande organisationer kunde få statliga anslag. KAC-riks verksamhet sköttes främst från Uppsala och dess kansli var förlagt till Kulturarbetarcentrum Uppsala län. |

Nämnden bildades i syfte att samordna arbetet mellan folkbildning och andra ideellt arbetande föreningar inom Uppland. // Nämndens ledamöter bestod av representanter från dessa föreningar. // // Upplands Kulturnämnd var initiativtagare till bildandet av Uppsala läns Bildningsförbund som delvis övertar kulturnämndens verksamhet. |

1871 bildades Uppsala Stads Missionsförenings Sångkör. Under åren // 1906-1907 fungerade sångkören som en avdelning under Uppsala Stads Missionsförenings Ungdomsförbund. // // 1914 ändrades namnet till Uppsala Missionskyrkokör. |

1956 övertas verksamheten av Uppsala läns Bildningsförbunds musikutskott. |

Distriktsförbund för musikföreningar i Uppland, knutna till Svenska Missionsförbundet (SMF). |

Bildades som Skådebanan i Uppsala, namnbyte 1976. // Verksamheten hade från början huvudsakligen omfattat Uppsala län. // Syftade till att vidga och fördjupa intresset för scenisk konst. |

Bildad under namnet Uppsala baptistförsamlings kör. // 1887 ändras namnet till sångföreningen Enighet. // 1890 antas namnet sångföreningen Klippan. |

Sällskapet bildades 25/10 1927 på initiativ av Gösta Lundin. Sällskapets uppgift var att uppöva sina medlemmar till skådespelare och att för arbetarorganisationernas behov uppföra lämpliga teaterstycken. |

Uppsala läns Blåbandsdistrikt gick 2021-10-30 samman med SBU Uppsala län och bildade Uppsala läns Blåbands- och SBU-distrikt. // // Se bilaga! | År 1889 beslöt man inom Sveriges Blåbandsförening (SBF) att riksorganisationen skulle indelas i distrikt eller länsförbund. Uppsala läns distrikt av SBF bildades av blåbands- // föreninarna i Dannemora, Film, Österby, Morkarla, Gimo, Lena, Tensta, Storvreta, Gamla Uppsala samt blåbandsföreningen Nordstjärnan från dåvarande Stockholms län den 3 maj 1891. Centralpunkten blev Dannemora gruvor och arbetsfältet kringliggande blåbandsföreningar. // // Vid årsmötet 1893 beslöt man att indela distriktet i följande kretsar: // 1:a kretsen: Dannemora, Österby, Norra och Västra Film // 2:a kretsen: Skeberga, Lydinge // 3:e kretsen: Tegelsmora, Vendel // 4:e kretsen: Björklinge, Viksta, Tensta // 5:e kretsen: Ekeby, Väskinge, Gimo // 6:e kretsen: Spångby, Ramhäll, Morkarla // 7:e kretsen: Salsta, Lena, Storvreta // 8:e kretsen: Uppsala // 9:e kretsen: Ramsta, Näs, Dalby // 10:e kretsen: Balingsta, Gryta, Giresta // 11:e kretsen: Hagby, Åland, Tibble, Vänge // // 1895 ändrades kretsindelningen och distriktet bestod då av 12 kretsar. // // Antalet blåbandsföreningar i området ökade i rask takt under dessa första år. // Följande föreningar tillhörde distriktet 1891-1897: // // Dannemora Västra Film Åland Hemmet (Tierp) // Österbybruk Ekeby Tibble Tuna // Morkarla Vafd Spångby // Gimo Bruk Rasbokil Ramsta // Lena Ängsbolaget Dalby // Tensta Östra Tierp Gryta // Storvreta Vendels norra Giresta // Nordstjärnan (Hökhuvuds sn) Mehede Funbo // Norra Film Gamla Uppsala Elinge // Björklinge Tolfta Örbyhus // Ingstarbo Lydinge Uppsala II // Österlövsta Vendel Ragnarby // Viksta Uppsala I Södra Tierp // Salsta Tegelsmora Strömsberg // Hagby Ramhäll Bälinge // Vänge Skeberga Hållnäs-Hjälmunge // Näs Väskinge Uppsala // Balingsta Lövstabruk Enighet (Alunda) // // Nya stadgar antogs 1899. Samtidigt bytte distriktet namn till Uppsala läns Blåbands- // förbund. // // I början av 1900-talet startades barnverksamhet genom bildande av Hoppets Här- // avdelningar. Deras uppgift var att verka för fullständig avhållsamhet bland barn i åldern 7-15 år. Senare bildades särskilda föreningar för ungdom som kom att bli avdelningar inom Sveriges blåbandsförenings ungdomsförbund, SBU (bildat 1907). // // År 1901 beslutades att indela länsförbundet i 5 distrikt: // // Norra distriktet: Hjälmunge, Vafd, Elinge, Ingstarbo, Vessland, Strömsberg, Tolfta, // Norra Tierp, Mehede, Ängsbolaget // // Mellersta distriktet: Dannemora, Västra Film, Norra Film, Österby, Örbyhus, // Tegelsmora, Vendel, Norra Vendel, Ragnarby, Tierp // // Östra distriktet: Gimo, Vattensta, Ekeby, Väskinge, Spångby, Enighet, Skeberga, // Tuna, Lydinge // // Västra distriktet: Salsta, Viksta, Tensta, Lena, Björklinge, Bälinge, Storvreta, Vreta, // Gamla Uppsala // // Södra distriktet: Uppsala, Uppsala studenters, Funbo, Tibble, Dalby, Balingsta, // Giresta // // Snart ansåg man dock att distrikten var alltför vidsträckta och 1907 indelades förbundet // i 10 distrikt. // // 1920 gjordes nästa distriktsindelning, vilket resulterade i 11 distrikt inom förbundet: // // 1:a distriktet: Hjälmunge, Imundbo, Lövstabruk, Ingstarbo, Elinge, Valparbo, // Vafd, Sikhjälma // // 2:a distriktet: Tolvsta, Ängsbolaget, Tierps Norra // // 3:e distriktet: Dannemora, Österby Norra Film, Västra Film, Morkarla // // 4:e distriktet: Tegelsmora, Östra Tierp, Vendel, Örbyhus // // 5:e distriktet: Gimo Vattensta, Bladåker, Ekeby, Spångby, Enighet, Väskinge, // Ramhäll // // 6:e distriktet: Tuna, Skeberga, Lydinge // // 7:e distriktet: Viksta, Skyttorp, Dammen, Björklinge, Storvreta, Vikstaheden // // 8:e distriktet: Åkerby-Jumkil, skogsfrid, Östfora, Bälinge I, Bälinge II, Skuttunge // // 9:e distriktet: Uppsala, Funbo, Börje Vaksala, G:la Uppsala, Rasbo, Rasbokil // // 10:e distriktet: Dalby, Giresta, Gryta, Gran // // 11:e distriktet: Enköping, Litslena, Vårfrukyrka, Tillinge // // // Följande föreningar tillhörde Uppsala läns blåbandsförbund 1927-1934: // // 777 Almunge 2316 Hjälmunge 1 Vendel // 544 Bälinge I 409 Ingstarbo 338 Vattensta // 1170 Bälinge II 2172 Immundbo 1534 Vårfrukyrka // 995 Börje 528 Lövstabruk 224 Väskinge // 258 Björklinge 201 Lydinge 355 Viksta // 1619 Bladåker 1946 Litslena 638 Vikstahed // 6 Dannemora 2153 Morkarla 1800 Vaksala // 1620 Dammen 1638 Rasbo 2491 Vafd // 547 Dalby 2462 Rasbokil 103 Uppsala // 713 Elinge 134 Spångby 472 Gamla Uppsala // 553 Ekeby 215 Storvreta 1374 Åkerby-Jumkil // 625 Enighet 994 Skuttunge 667 Ängsbolaget // 35 Enköping 1763 Skyttorp 14 Österby // 2464 Edsätra 1637 Skogsfrid 46 Örbyhus // 189 Norra Film 2399 Sparrsätra 2123 Östfora // 591 Västra Film 2371 Skeberga 2372 Ramhäll // 704 Funbo 1665 Tolfsta 2389 Österlövsta norra // 52 Gimo 44 Tegelsmora 2490 Årböle // 245 Giresta 671 Östra Tierp 2511 Järlåsa // 2316 Gran 2315 Norra Tierp // 1888 Gryta 782 Tuna // // // År 1938 bildades en garantiförening inom Uppsala läns blåbandsförbund med uppgift att ekonomiskt understödja missioneringen inom länet. // // På 1940- och 1950-talen innefattade länsförbundet 6 distrikt: // Lövsta, Tierp, Uppsala, Bälinge, Enköping, Dannemora. // // Distrikts/krets-verksamheten tycks sedan ha nedlagts. // // 1960 sker ett namnbyte till Uppsala blåbandsdistrikt av SBF. // // Följande föreningar tillhörde Uppsala blåbandsdistrkt 1986: // // Almunge Lydinge Vattensta // Börje Morkarla-Gimo Vårfrukyrka // Elinge Norrby Västeråker-Dalby // Enköpng och Norra Trögd Raggarö Åkerby-Jumkil // Järlåsa Söderby Örbyhus // Knutby Uppsala //

Se bilaga! | Logen bildades den 26 augusti 1882 och tillhörde då Gästriklands distriktsloge av IOGT. // // 1891 bildades en ungdomsloge; 29 Fridens blomma. // // 1905 bildades ungdomsförbundet Vägbrytaren för ungdomen inom logen. Ungdomsförbundet ombildades senare till en avdelning inom SGU. (Se SGU avd 44 Skutskärs arkiv.) // // Inom logen fanns ett bibliotek. När en studiecirkel bildades 1918, beslöt logen att överlåta biblioteket på studiecirkeln. (Se IOGT logen 215 Fridens studiecirkels arkiv.) // // På grund av distriktsgränsförändringar 1912, då kretslogen Älvkarleby i Gästriklands distriktsloge överflyttades till Upplands distriktsloge, kom 215 Friden att tillhöra den senare distriktslogen. // // Logen nedlades då den tillsammans med logerna 1268 Bofast och 408 Svea Lejon bildade logen 1268 Bofast den 27 oktober 1964.

Logen bildades den 18 april 1906 som den femte i ordningen av Uppsalas IOGT-loger. |

Se bilaga! | När logen bildades övertog man ett standar från en nedlagd loge; IOGT logen 1494 Edebo Framtid. Det gamla logenamnet målades över och standaret försågs med logen 4677 Hallstaviks namn och bildandedatum. // // Den 1/10 1949 inköptes en tomt belägen på Källsön (Tulka by), benämnd Alvik. I köpet ingick en sportstuga och uthus samt båtbrygga och roddbåt. Platsen blev ett semesterhem för föreningsmedlemmar. Fastigheten såldes den 2/6 1958. // // 1968 sammanslogs logerna 4677 Hallstavik och 3278 Sunds Väl till logen 3278 Hallstavik.

Logen instiftades den 21 februari 1934. // Namnet valdes efter professor Johan Bergman. |

Logen bildades den 3 juli 1892. // Vid logemöte den 1 novmeber 1896 beslöt man att nedlägga logen. |