Se bilaga! | Bildas under namnet Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 27 Älvkarleö. Namnbyte år ? till Älvkarleby. // // 1944 ingår vägarbetarna boende i Skärplinge i avdelningen. De hade tidigare tillhört Tierpsavdelningen. // // 1949 ändras förbundets namn till Vägarbetareförbundet avd 27 Älvkarleby. // // 1966 Storavdelning bildas i Uppsala län och Västmanland. Det nya namnet blir Vägarbetareförbundet avd 4 CU sektion 7. Mötena sker växelvis i Älvkarleby och Skärplinge. // // 1970 Vägarbetareförbundet ombildas till Statsanställdas förbund. Nytt namn - Statsanställdas förbund avd 5104 klubb 7 Skärplinge - trots att medlemmar finns i Älvkarleby.
Bildades som Sv Vägarbetareförbundet avd 26 sektion 14. // Namnbyte 1971. |
Namnändringar: // Bildades under namnet Älvkarleby Kraftverks Maskinistförening // 1927 Vattenfallsverkens Tjänstemannaförbund // 1948 Vattenfallsverkens Personalförbund avd 6 Älvkarleby // 1963 Kraftverkens Personalförbund avd 6 Älvkarleby // 1970 Statsanställdas Förbund avd 5206 Älvkarleby // 1980 Statsanställdas Förbund avd 5207 Älvkarleby |
Avdelningen bildades omkring 1930 och upphörde med verksamheten 21/5 1970. |
Bildades 1963 då Försäkringsfunktionärernas förbund avd 106, där man tidigare ingått som sektion, delades upp i två avdelningar. // 1969 namnändring till Försäkringsanställdas förbund avd 75 Uppsala // Januari 2002 uppgick man i Statstjänstemannaförbundet och FF avd 75 upphörde och blev istället ST-FK sektion 102-03 Uppsala. // Vid årsmötet 14 mars 2011 fastslogs att Uppsala som egen sektion nu är avslutad, då man bildat ny sektion med Gävleborg och Dalarna under namnet ST-FK sektion 28 Gävleborg - Uppsala - Dalarna. |
Ändamål: // Att sammansluta alla sten- och grovarbetare i Uppsala i en förening som ska söka förbättra deras ställning i intellektuellt, ekonomiskt och socialt hänseende. |
Avdelningen bildades första gången troligen i april 1904 (enl kassabok), upphörde dock. // // Den 31/7 1916 nybildades avdelningen och var verksam till 1/7 1970 då den upphörde och övergick i Sv Fabriksarbetareförbundet. |
År 1909 utbröt den s.k. storstrejken. En långvarig lågkonjunktur hade lett till lönesänkningar och lokala konflikter och när SAF sommaren 1909 proklamerade allmän lockout inom sitt område svarade LO, den 4 augusti, med storstrejk. Strejken riktade sig mot alla arbetsgivare i landet och syftet var att stoppa hela samhällsmaskineriet, endast sjukvård och andra vitala funktioner undantogs. Som mest var ca 300 000 arbetare indragna i konflikten. |
Samarbetsorganisation bildad av IOGT, ABF, SSUH och TO. |
Bildade tillsammans med Studieförbundens samarbetskommitté i Östhammar Samstud Norduppland 1999. |
Bildades under namnet Studieförbundens Samarbetskommitté Uppsala. // Namnbyte 2003 i samband med att Knivsta blev en egen kommun. // // Kommittén har till syfte att vara ett kontaktorgan mellan Studieförbundens lokalavdelningar i Uppsala samt mellan dessa och Uppsala stad. |
Bildad som studiefrämjandet i Enköping. // 1977 tillkom Håbo som tidigare bildat avd tillsammans med Upplands-Bro. // 1988/1989 bildade man tillsammans med avd i Uppsala en ny avd med namnet Studiefrämjandet avd Uppsala-Enköping-Håbo. |
Avdelningen bildas under namnet Oland-Östhammar och bytte namn 1974, då delar av Oland införlivades i Östhammars kommun. // // Avdelningen upphör 1995-06-30 och ingår i den nybildade Nordupplandsavdelningen. |
Fr o m 1997 kalenderår |
Paraplyorganisation för all ideell folkbildningsverksamhet inom Alunda/Oland. Bl a skedde alla anslagsäskanden för det frivilliga folkbildningsarbetet i bygden genom nämnden. // Alunda föreläsningsförening förefaller ha varit särskilt nära knuten till studienämnden. |
Roland och Jonas Frid, far och son, driver i eget hus på Kyrkogatan 13 stadens äldsta fotografiatlejé.
Roland Andersson, som han hette från början, startade sin karriär som anställd hos Osvald Bindler, Polyfoto, åren 1948-1950. Teddy Aarni, som etablerade sig i Eskilstuna 1951, anställde redan samma år den unge fotografen. Han arbetade hos Aarni till 1953 då det var dags att söka äventyret i Chicago.
I Chicago studios fann A-, B- och C-fotografer och det fanns mörkrumsslavar. Roland Andersson fick börja som C-fotograf. Det arbetet gick mest ut på att bära väskor och att ladda film i kassetterna. Så småningom avancerade han till B-fotograf och fick då vara belysningstekniker. Ännu hade han inte nått fram till kameran som var A-fotografens domän. Man han skulle nå dit också, och det gjorde han hos en annan arbetsgivare, fortfarande i Chicago.
Tillbaka i Sverige 1956, arbetade han en kort tid hos studiofotografen och mästaren när det gällde föremålsfotografering, Arne Wahlberg i Stockholm, innan han fick sitt första stora frilansuppdrag. Detta, som resulterade i en bok, gick ut på att resa runt i landet och fotografera transportörer och uppdragsgivaren var det tillverkande företaget.
Året därpå arbetade han som stabsfotograf för FN i Suez och Gaza.
Hösten 1957 registrerade han sig som egen företagare i Eskilstuna under namnet Fotograf Roland Andersson, men redan i januari året därpå ändrades firmanamnet till Reklamfotograf Roland. Nu var det inte A-, B- eller C-fotografen som gällde utan nu fick han ta hand om hela alfabetet själv.
Adressen var till en början Kungsvägen 6 B, där han delade lokal med Rolf Bergström, och under en tioårsperiod med början 1960 Djurgårdsvägen 1.
Från 1962 heter firman Studio Roland och efternamnet Andersson har ändrats till Frid. Sedan 1970 finns Studion på Kyrkogtan 13.
Reklamfotografering för industrin har från början varit det huvudsakliga arbetsområdet och är så fortfarande. Här har sakligheten varit ledstjärna i arbetet och möjligen är det så att den korta tiden hos Arne Wahlberg har satt sina spår. Givetvis har uppdragsgivarens krav haft betydelse. Reklambilder för industrin måste vara exakta och skarpa och i allt övrigt hålla en hög kvalitet.
År 1984 började sonen Jonas Frid som lärling i studion och i negativ registret kam man se att han fick göra sitt första fotograferingsuppdrag under våren 1985. Uppdraget gällde fotografering av köksinredningar för ett varuhus.
Jonas Frid har under de år som gått sedan dess efter hand tagit över fotograferandet mer och mer och tio år efter det första uppdraget är han dessutom studions innehavare. Detta har inneburit två viktiga saker för Studio Roland. Dels kontinuitet, Jonas har samma kvalitetskrav från beställare och sig själv som Roland har haft, dels förnyelse. Även om Roland och Jonas är far och son, är de två individer och Jonas måste sätta sin prägel på arbetsresultatet. Det gör han bland annat med nyskapande ljusbehandling, multiexponeringar och genom ett annat sätt att se förhållandet mellan bakgrund och objekt.
Roland Frids äventyrslystnad förde honom till Chicago. Jonas Frid ägnar sig åt klättring på lodräta bergväggar och dykning i djupa vatten. Att flyga intresserar honom. Tack vare detta kan Studio Roland också effektuera såväl undervattens- som flygbilder. Framförallt det sistnämnda har appellerat till industrins beställare.
Företaget upphörde år 2008.
1927 träder Stuveriföreningen i likvidation och dess fordringar i Hargshamns Folkets Hus fördelas dels på medlemmarna i Stuveriföreningen och dels på den nybildade (reorganiserade ?) Sv Transportarbetareförbundet avd 53 Hargshamn. |
Vid ett möte den 19 oktober 1883 samlades ett antal lärare och lärarinnor för att diskutera
möjligheten att bilda en lärarförening i Sundsvall. Man beslutade att bilda en förening som vid
starten fick namnet Sundsvalls skollärarförening.
I stadgarna kan man läsa:
"Föreningens ändamål är att genom utbyte af tankar och erfarenheter rörande skolan, uppmuntra
och vidmakthålla medlemmarnas intresse för den samma. Detta mål hoppas föreningen uppnå
genom samtal öfver uppställda frågor, genom afhörande af lärares och lärarinnors undervisning
samt genom föredrag öfver ämnen, som röra undervisningen
och skolan."
Föreningen ändrar 1887 sitt namn till Sundsvalls lärarförening.
Redan under sitt första verksamhetsår började föreningen att diskutera möjligheten att bilda ett
skolbibliotek förverkligades 1897. 1892 ingick Sundsvalls lärarförening som krets av Sveriges
allmänna folkskollärareförening. År 1899 upptog föreningen frågan om bildandet av en
skollovskoloniförening som bildades i maj 1900 som Sundsvalls skollovskoloniförening.
1903 begärde en del medlemmar utträde ur lärarföreningen och bildade en ny förening,
Sundsvalls lärarsällskap. De gick åter samman 1922. Vid ett sammanträde den 12 oktober 1922
diskuterades frågan om bildandet av en för folk- och småskolans lärarkår gemensam
sammanslutning. Man beslutade att bilda Sundsvallskretsen av Sveriges allmänna
folkskollärareförening SAF och därefter upplösa de andra två föreningarna. Den 10
november 1922 hölls Sundsvalls lärarförenings sista möte.
"Svenska Åbolandsgillet i Stockholm är en lokalförening till Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige. Initiativ till bildandet av föreningen togs 1959 av Åbolands Ungdomsförbund. Det grundade mötet hölls den 3 april 1960 i Stockholm. Målsättningen var att bilda en åboländsk hembygdsförening som kunde knyta fasta band mellan åbolänningar i Sverige och Finland.//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304
Avdelningen bildades som avd 40 av Sv Bageri- och Konditoriarbetare- // förbundet. Fr o m protokoll daterat den 12/2 1911 kallas avd för avd 35. Bageri- och Konditoriarbetareförbundet slogs ihop med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och bildade Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m protokoll daterat den 19/3 1922 kallas föreningen för avd 35 av Livsmedelsindustriarbetareförbundet. Den 1/1 1964 blev avd en sektion av avd 7 i Västerås. |
Historik: Sverigefinska språknämnden var en myndighet som grundades 1975 och hade till uppgift att vårda och utveckla det finska språket i Sverige, sverigefinskan. Den 1 juli 2006 uppgick nämnden i Språkrådet, en avdelning inom den nya myndigheten institutet for språk och
folkminnen (ISOF). [2013-11-20 Wikipedia]
Historik: Sverigefinska ungdomsförbundet - SFU är grundat 1993. Förbundet verkar som en fritids- och intresseorganisation for barn och ungdomar som tillhör den Sverigefinska minoriteten. Till förbundet hör också olika Sverigefinska studentföreningar.
Avdelningen ingår i SAVF (Sv Allmänna Verkmästareförbundet) avd 50 Uppsala. |
Bildad på initiativ av Olands LS. |
Klubben bildades på initiativ av Älvkarleby LS. |
Taisto Hujanen har bland annat varit professor vid Tammerfors Universitet
Ingick i Studieförbundet Sensus 2005. | Utgallrade handlingar // // Studiecirkelrapporter 1977-1984 // Lönekort 1977-1981 // Tidrapporter 1977-1984 // Budgetunderlag 1979-1982 // Deltagarlistor 1979-1984 // Redovisningslistor 1983-1984 // Artistarvode 1983-1984 // Reseersättning 1983-1984 // Verifikationer -1983 // Lönespecifikationer -1983 //
På grund av rationaliseringsvinster beslutade TBV att slå samman distrikten i Kopparbergs-, Gävleborgs- och Uppsala län till en region, Uppsalaregionen. I samband därmed lades alla avdelningar ned förutom en i resp. län. Avdelningarna görs om till lokalkontor och fungerar i stort som tidigare med skillnad att en avdelningschef saknas. // I Uppsala län är Uppsalaavdelningen den enda kvarstående avdelningen som även övertar distriktets roll sedan regionen läggs ned 1990. |
Se bilaga | Bildades som Uppsala TCO-kommitté.Namnbyte till Uppsalaregionens TCO-kommitté 1968.Uppsalaregionens TCO-kommitté ändrar namn 1975 till Uppsala läns TCO-kommitté, vilket innebär att lokalavd i Norrtälje överförs till Stockholms läns TCO-kommitté och Älvkarleby och Tierps lokalavd övergår från Gävle till Uppsala läns TCO-kommitté. Namnbyten 1976 till Uppsala läns TCO-distrikt och 1996 till TCO-rådet Uppsala län.Upphör fr o m 1 januari 2010 pga en omstrukturering och ett nytt råd kommer att bildas tillsammans med TCO-rådet i Enköping/Håbo.
Föreningen bildades av intresserade ur NTO lokalföreningarna 1575 Svea och 31 Thor. |
Föreningen bildades av intresserade ur NTO lokalföreningarna 1575 Svea och 31 Thor. |
Sällskapet bildades 25/10 1927 på initiativ av Gösta Lundin. Sällskapets uppgift var att uppöva sina medlemmar till skådespelare och att för arbetarorganisationernas behov uppföra lämpliga teaterstycken. |
Sällskapet bildades 25/10 1927 på initiativ av Gösta Lundin. Sällskapets uppgift var att uppöva sina medlemmar till skådespelare och att för arbetarorganisationernas behov uppföra lämpliga teaterstycken. |
Bildat av representanter från Studieförbund, IOGT, JUF m fl. Har en föregångare i Uppsala länskommitté av bygdeteatern som bildades 1952. |
Bildat av representanter från Studieförbund, IOGT, JUF m fl. Har en föregångare i Uppsala länskommitté av bygdeteatern som bildades 1952. |
Bildades som en arbetsgrupp under Kulturarbetarcentrum Uppsala län, med syfte att skapa ett forum för författare i Uppsala län. Utgångspunkten var att författarna saknat en egen scen där de kunde pröva sina texter inför allmänheten. // 1980 bildar man en självständig förening. |
Bildades som en arbetsgrupp under Kulturarbetarcentrum Uppsala län, med syfte att skapa ett forum för författare i Uppsala län. Utgångspunkten var att författarna saknat en egen scen där de kunde pröva sina texter inför allmänheten. // 1980 bildar man en självständig förening. |