Visar 1303 resultat

Uppgår 1969 i Uppsala ABF-avd. // Se bilaga! | Bälinge ABF-avdelning bildades den 22/4 1951 och verkade fram till den 29/9 1969, då man gick upp i ABF-avdelningen i Uppsala. // Föreningens första styrelse bestod av Olof Pettersson Bälinge, Helge Jansson Skuttunge, Erland Lindgren Jumkil, Seth Östling Åkerlänna samt Martin Hällander Börje. // Bälinge ABF-avdelning har under sin verksamhetsperiod drivit många olika studiecirklar samt varit representerade vid olika kurser och konferenser som ABF-distriktet arrangerat. // Det sista mötet hölls den 18 juni 1969, därefter samlades styrelsen en gång till, // nämligen den 29 september hos föreningens ordförande Nancy Hedin. Beslut fattades på detta möte att man den 6/10 1969 uppgår i Uppsala ABF-avdelning. Orsaken till samgåendet med Uppsala ABF-avdelning var att de administrativa kostnaderna blivit allt för höga för de små ABF-avdelningarna och man hoppades att på detta sätt få bättre service och bättre utbud av studier. // Arkivet ordnat och förtecknat i april 1978 // Ullrick Andersson

Upphör då avdelningen ABF Enköpingsorten bildas. |

Upphör vid bildandet av Olands ABF-avd, vilken var en sammanslagning av Alunda- och Gimo-avd. |

Går samman med ABF-avdelningarna i Lagunda, Norra Trögd, Södra Trögd och Åsunda och bildar ABF Enköpingsorten. |

Upphörde vid bildandet av storavd ABF Nordöstra Uppland, en sammanslagning av ABF-avd i Dannemora-Österby, Oland, Östhammar, Öregrund och Harg. // ABF Nordöstra Uppland ändrade namn till ABF Östhammar. |

Uppgår i storavd ABF Norduppland 1969. |

Se bilaga 1 och 2! | För en fylligare historik till ABF-distriktets historia hänvisas till 30- och 50-årsberättel- // serna, se serie F1 Historiker. // Till distriktets många uppgifter låg att bl a verka för att vara en förmedlande länk mellan avdelningarna samt att anordna kurser. Det senare, att vara kursarrangör, var en uppgift som skiljde sig från de lokala ABF-avdelningarna, vilka stod för cirkelundervisningen. I likhet med förenings- och samhällsstrukturen i allmänhet, genomgick även de lokala ABF-avdelningarna en liknande centraliseringsprocedur, d v s att antalet lokala avdel- // ningar minskade genom åren (se sammanställning bilaga 2). // Av distriktets inre omorganisationer kan bl a nämnas den förändring som skedde 1973 av distriktets kommittésammansättning. // - Vuxenutbildningskommittén och invandrarkommittén ombildades till ett fackligt råd. // - Estetiska kommittén ändrar namn till kulturråd. // - Handikapp och socialt uppsökande kommittén förs samman till ett handikapp-socialt // råd. // I januari 1999 bildade ABF avdelningarna i Enköping, Norduppland, Uppsala samt distriktet en ny organisation som fick namnet ABF i Uppsala län. Avdelningarna i Östhammar och Håbo valde att stå utanför. // // Kommentar till ABF-distriktets arkivbildning // Diarieföring av såväl inkomna som utgående handlingar har skett sedan 1964. Vissa av Regionala Fackliga Studiekommitténs (RFS) handlingar har dock inte alltid diarieförts, vilket förklarar förekomsten av en serie utgående handlingar från RFS, serie B4. Beteckningarna i diariet, vilka löper mellan 1-12 är också undergrupperade 1.2, 1.3, // o s v. En omfattande utgallring har skett av de inkomna diarieförda handlingar, vilka endast haft karaktären av handlingar för kännedom. Av nummerbeteckningarna 1-12 (som syftar till ett visst ämne och varit inplacerade i numrerade pärmar), har endast nummer 6 bevarats ograverad. Övriga har utgallrats eller plockgallrats. // Vad beträffar kursverksamhet framgår såväl innehåll som antal deltagare av årsberättel- // ser (serie B2) och studiecirkelstatistik (serie H1). // Serien kursredovisningar, serie F2, d v s underlaget till dessa, saknas under perioden 1964-1976. Tillväxten av denna serie är såpass omfattande och dess informationsvärde såpass ringa, att den endast typårsbevaras vart 5:e år. Ett flertal av distriktets upphörda rapportblanketter har likaså typårsbevarats. //

Samlingen av Anita Sällberg
I samlingen ingår material om Föreningen Sverigefinska Skribenter, Kulturtidskriften Liekki (1975-). Tidningen Liekki började utges 1975. Esa Wirkkala var dess förste chefredaktör/ansvarig utgivare och sedan följts av Kalervo Kujala, Sigurd Klockare, Arja Uusitalo, Anita Sällberg (1985-1994) och Anneli Tikkanen-Rozsa(1995

Historik: Deponerat till Sverigefinlandarnas arkiv via Eskilstuna stadsbibliotek ar 2013. Antti Makara, fodd 1922, aterfinns pa fotografier och i dokument och ar sannolikt tidigare ägare till materialet. Makara har också utgivit en självbiografisk bok som finns upptagen i KB Libris: Rajat eivät pidätä ISBN 9519549080 (finska)

Bildad under namnet Uppsala arbetarekommuns historiegrupp. Namnbyte till nuvarande namn 1995.

De organiserade arbetarna beslutade 6/2 1919 att bilda De Arbetslösas Förening. Syftet med föreningen var att stödja och hjälpa de arbetslösa genom att påverka myndigheterna att igångsätta nödhjälpsarbete, dels att genom frivilliga bidrag ekonomiskt hjälpa de mest nödställda. Enligt protokoll 5/4 1946 beslutades att nedlägga verksamheten då FCO beslutat att verksamheten skulle upprätthållas endast t o m april månad. |

"Arvo Ylärakkola (23. syyskuuta 1917 Viipuri – 28. tammikuuta 1983 Tukholma, Ruotsi) oli ruotsinsuomalainen historiantutkija.

Viipurissa syntynyt kirjailija Ylärakkola osallistui sotien jälkeiseen Karjalan siirtoväen asutustoimintaan. Hän muutti vuonna 1956 pysyvästi Ruotsiin ja oli sen jälkeen näkyvä hahmo ruotsinsuomalaisessa järjestötoiminnassa. Hän oli vuosina 1976 – 1978 Suomen Siirtolaisuusinstituutin valtuuskunnassa Ruotsin Suomalaisseurojen Keskusliiton edustajana. Ylärakkolalle myönnettiin vuonna 1977 Suomessa asessorin arvonimi.

Ylärakkolan tunnetuin teos oli vuonna 1976 julkaistu elämäkerrallinen tutkimus Neuvostoliittoon asettuneesta suomalaisesta sosialistijohtaja Edvard Gyllingistä. Hän kirjoitti myös ruotsinsuomalaisten järjestöjen ja Ruotsin suomenkielisen lehdistön historiasta. Hän johti 1970-luvulla työryhmää, joka keräsi muistitietoa ruotsinsuomalaisten historiasta. Tukholman Suomi-talossa vuonna 1977 toimintansa aloittanut Ruotsinsuomalaisten arkisto oli osittain Ylärakkolan ideoima". https://fi.wikipedia.org/wiki/Arvo_Ylärakkola [20250312]

Bildades under namnet Sv Bageriarbetareförbundet avd Uppsala.
1907 namnbyte till Sv Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala.
Fr o m 1914 Sv Bageri -och Konditoriindustriarbetareförbundet avd 23 Uppsala.
Bildar 1923 tillsammans med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71, Livsmedelsarbetareförbundet avd 23 Uppsala.

Bildades 14/12 1931 som avd 19 av Sv Hatt- och Pälsindustriarbetare- // förbundet. Fr o m 1/1 1933 ingick medlemmarna i avd 77 av Sv Bekläd- // nadsarbetareförbundet och Sv Hatt- och Päls lades ner. Fr o m 1/1 1966 ombildades avdelningen till att bli en sektion i avd 12 som hade styrelsesäte i Stockholm. // Fr o m 1/1 1984 slogs avd 10 och 12 ihop och fick säte i Kumla. |

Bildades troligen som Söderbergs sektion av Svenska Beklädnads- // arbetareförbundets avd 66. // 1946 ombildades sektionen till en verkstadsklubb . // 1960 upplöstes klubben p g a Hjalmar Söderbergs nedläggning. |

Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66. Förmodligen ombildning till en verkstadsklubb omkring 1945-1946. // Klubbens verksamhet upphör 24/5 1970. |

Se bilaga! |

Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 Uppsala hos Berglövs. // Namnändring och ombildning? 1949 till Berglövs Verkstadsklubb och Pälssektion Uppsala. |

Enligt protokoll från Sv Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 av den 19/5 1958 § 5 rapporteras om att verkstadsklubb bildats vid Grutes Verkstäder i Alunda. |

1932-1967 Beklädnadsarbetareförbundet avd 132 Örbyhus |

Skrädderisektionen var en sammanslagning av Beklädnads arbetareförbundet avd 66, Uppsala (Sömmerskor) och Beklädnads avd 13, Uppsala (Skräddarna). // 1965 ingår den i Beklädnads avd 12 Stockholm, Uppsalasektionen |

Se bilaga! | Uppsala Skrädderiarbetarefackförening konstituerades 1882 i en lokal i Uppsala Rådhus. Den kallade sig i sitt stadgeförslag Skräddare-Gesell föreningen i Uppsala // och var stadens första fackförening. // // Föreningen hade länge mycket dåligt besökta möten, så dåliga att inga protokoll fördes mellan den 12 november 1882 och den 14 maj 1883. // // Föreningen upplöstes 1889 och verksamheten återupptogs först 1892. // (Källa: Sv Beklädnadsarbetareförbundets historik 1889-1939, Ture Nerman) // // 1889 bildas Sv Skrädderiarbetareförbundet och avdelningen får nr 13, Uppsala // // 1927 namnändring till Svenska Beklädnadsarbetareförbundet avd 13, Uppsala // // 1935 upphör avd 13 och samgår med Svenska Beklädnadsarbetareförbundets avd 66 // och bildar där Skrädderisektionen // // 1965 upphör Skrädderisektionen