Affichage de 1310 résultats

Organiserade kyrkovaktmästare. // Bildad som Kyrkovaktareförbundet avd 16 Uppland. // Namnbyte 1957 till Kommunalarbetareförbundet avd 622 Uppland. // Namnbyte 1968 till avd 57 A sektion 11 och 1969 till avd 27 sektion 11. // Namnbyte till avd Uppsala län sektion 11 1993. // Uppgick i nya sektion 11 1995. |

Murarnas Yrkesklubb Uppsala bildas i och med att Sv Byggnadsarbetare- // förbundet avd 25 (Murarna) upphör och ingår i storavdelning tillsammans med Byggnadsträ avd 146, Grovarbetareförbundet avd 193 och Rörarbetar- // nas avd 52. // Klubbens uppgift är att föra Uppsalamurarnas talan i sektion och storavdelning. // Klubben gick samman med Golvarbetarna 2006 och bildade Mur-, matt- och plattklubben. |

1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner, namnbyte. // Tidigare Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 9 Norrtälje. |

| Uppsala Byggnadsarbetare samlades söndag 27/3 1904 för att bilda förening. // Söndag 10/4 1904 § 3 beslutas att den nybildade fackföreningen skulle stå som // sektion under Träarbetarefackföreningen. // // Den 8/5 1904 skriver man Byggnadsträarbetaresektionen. Fr o m 8/7 1904 - 8/6 1906 skriver man Uppsala Byggnadsträarbetarefackförening. // // På möte den 28/5 1906 § 2 beslutades med 22 röster mot 4 att ansöka om inträde i förbundet fr o m 1/7 och bilda egen avdelning. Den 13/7 1906 skriver man Sv Trä- // arbetareförbundet avd 174 Uppsala. I och med att Sv Träarbetareförbundet ombildas // vid årsskiftet 1923-1924 övergår avd till Sv Byggnadsträarbetareförbundet och får avdelningsnummer 40. // // Den 8/11 1948 § 4. I en skrivelse från Samverkande Byggnadsfackförbundet framkom // att förbundet skall upphöra att existera i och med bildandet av det nya Byggnadsarbe- // tareförbundet. Styrelsen föreslog att det i fortsättningen ska finnas en platsorganisation av en eller annan form och att understödja bildandet av en sådan. Avdelningsmötet hade samma inställning i frågan som styrelsen. // // Den 11/4 1949 skriver man Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 146 Uppsala. // // 18/2 1966 hålls sista avdelningsmötet med avd 146. Avdelningen upphör nu i och med att storavdelningen Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala bildats, där fortsätter man som Träarbetarnas Fackklubb.

Se bilaga! | Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta bildades 16/1 1949 i samband med att Sv Byggnadsträarbetareförbundet och Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet upphörde. Medlemmarna från Sv Byggnadsträarbetareförbundet avd 234 Sigtuna, anläggnings- och grovarbetarna från Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 532 Sigtuna samt rörarbetarna inom Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 35 Sigtuna bildade Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta. // // Avd upphörde 1965 i samband med att det inom Uppsala län bildades en storavdelning detta år, Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. Sektioner bildades inom storavd och avd 310 i Märsta blir sektion 08. 1966 övergick den till Stockholm.

1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner. // Ingick sedan förmodligen i Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 4 Norrtälje. |

Avdelningen upphör 1961 och medlemmarna ansluts istället till avd 83 Enköping. |

Kommitén bildades 1950 genom Byggfackens Samorganisation och Uppsala Byggmästarförening. Kommitténs namn blev Uppsala Byggnadsindustriers Lokala Skyddskommitté. // // Den 1/6 1963 ändrades namnet till Byggnadsindustrins Skyddskommitté, Uppsala. |

Vid upphörandet 1972 bildas flera fabriksklubbar, bl a vid Bergsbrunna Tegelbruk, S:t Eriks Betong, Gullfiber och Salsta Tegelbruk. // // Klubben upphörde efter att Fabriksarbetareförbundets avd 174 bildat regionavdelning 46 Uppsala-Gävle. |

Uppgick i Byggnads avd i Uppsala på 1950-talet. |

Bildas under namnet Järn- och Metallarbetareförbundet avd 50 Uppsala. // 1914 antas nuvarande namnet. | Underföreningar: // // Fackliga: // Uppsala Bilarbetareklubb // Guldsmedsklubben // Josef Erikssons Verkstadsklubb // Uppsala Mekaniska Verkstads Verkstadsklubb // Modins Traktorverkstadsklubb // Nymans Verkstadsklubb // Osmunds Verkstadsklubb // Uppsala Separators Verkstadsklubb // Smedernas Verkstadsklubb // Stål och Maskins Verkstadsklubb // Sörlings Verkstadsklubb // Tullgarns Verkstadsklubb // Rörarbetarklubb Uppsala // // // Politiska: // Metalls Socialdemokratiska Fackklubb

Företaget Fabriks AB Osmund tillverkade bland annat härdningsugnar för olje- och gaseldning och högtrycksfläktar. |

1971 flyttar företaget AB Johan Sörling från Uppsala till Märsta. |

Bildades under namnet Maskinfabrikens Verkstadsklubb. Verkar ha upphört, men återuppstår 1926. // 1937 dyker beteckningen Fläktverkstädernas Verkstadsklubb upp. // År 1968 används Bahco Ventilations Verkstadsklubb för första gången i protokollen. // Från 1988 heter klubben Stratos Ventilations Verkstadsklubb. |

Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustriarbetare- // förbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerade den gamla Hallstavikavdelningen under några år som sektion, sektion Häverödal (se särskilt registerblad). |

1965: bildar sektion under Metallindustriaretareförbundet avd 25 Gimo. |

Bildas av Handelsarbetareförbundets avd 36 Uppsala, 129 Heby, // 132 Hallstavik, 173 Enköping, 224 Gimo, 263 Tärnsjö och 231 Tierp, // vilka ingår som sektioner i storavd 36. Dessa sektioner upphör 1968 // och ombildas till klubbar. // // Se bilaga! | Avdelningarna utanför Uppsala, vilka ingått i Handels storavd 36 1962 och bildat sektioner och senare blivit klubbar har förtecknats på dess senaste kända namn, // i detta fall som klubbar. // // "Gamla Handels avd 36, Uppsala", vilken ingick och var stommen i storavd 36, har handlingarna brutits vid sektionens upphörande 1968. // // OBS! Vissa seriers handlingar har inte kunnat brytas vid tidpunkten för organisationsförändringen, varför Handelsanställdas förbund avd 36, Uppsala; // sektion, Uppsala och storavdelning 36 handlingar bör jämföras vid de aktuella brytpunkterna. // // //

Avdelningen organiserade biografpersonal i Uppsala. |

Bildades troligen som Söderbergs sektion av Svenska Beklädnads- // arbetareförbundets avd 66. // 1946 ombildades sektionen till en verkstadsklubb . // 1960 upplöstes klubben p g a Hjalmar Söderbergs nedläggning. |

Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66. Förmodligen ombildning till en verkstadsklubb omkring 1945-1946. // Klubbens verksamhet upphör 24/5 1970. |

Se bilaga! |

Enligt protokoll från Sv Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 av den 19/5 1958 § 5 rapporteras om att verkstadsklubb bildats vid Grutes Verkstäder i Alunda. |

Bildas under namnet Uppsala Elektrikers Montörsförening, vilket man benämner sig trots att namnet formellt är Sv Elektriska Arbetsledareförbund avd 20 fr o m 1908. // Namnändring till Elektrikerförbundet 1946. // Uppsala Elektriska Montörsförening är även namnet på den år 1931 bildade understödskassan. // 1996 Sv Elektrikerförbundet avd Mälardalen sektion 20 |

Se bilaga! |

Avdelningen bildades under namnet Uppsala Frisörbiträdesförening, namnet ändrades i och med inträde i Sv Frisörbiträdesförbundet. |

Bildades 1929 som krets inom Upplands Lantarbetareförbund. // Från 1930 krets inom Upplands distrikt av Svenska Lantarbetareförbundet. |

Bildad som en avd av Arméns Civila Personalförbund // 1929 ändring till Försvarets Civila Personalförbund // 1970 Statsanställdas Förbund |

Se bilaga 1 och 2! | 1895-1919 Kakelugnsmakeriarbetares Fackförening Uppsala (alternativt Uppsala // Kakelugnsmakarefackförening). Belägg för dessa namn finns till 1924. // 1924 uppträder nr 5 och nr 42 (gemensamma möten). // Avd 42 bröt sig ur föreningen 1919, men gick åter upp i densamma 1924. // Avd 5 torde alltså vara namnet på föreningen fr o m 1919. // // 1919-1926 Kakelugnsmakareförbundet avd 005 Uppsala // // 1926-1938 Kakel- och Fajansarbetarefackförening Uppsala (alternativ Fajans- och // Kakelarbetarefackförening Uppsala) // // 1938-1945 Kakel- och Plattarbetareförbundet avd 005 Uppsala // // 1946-1948 Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // 1949-1971 Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // // Det måste dock ha funnits en tidigare förening. Brev från 1886 är undertecknat av ordföranden i Upsala Kakelugnsmakarefackförening. //

1918 anslöt sig arbetarna på Gahns fabriker till De Förenade Förbunden avd 67 Uppsala. De ingick som sektion i avdelningen eftersom där redan fanns flera yrkeskategorier, bl a Uppsala Ångkvarns arbetare. // 1924 övergick Ångkvarnsarbetarna till Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m 1924 bestod avd 67 endast av fabriksarbetare vid Gahns. // 1962 ingick de i Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala som fabriksklubb. Klubben upphörde när Gahns såldes till Barnängen 1968. |

Avdelningen bildades 24/3 1932. I samband med att Sv Byggnadsarbetare- // förbundet bildades 1/1 1949 upphörde avdelningen, anläggnings- och grovarbetarna anslöts till den nybildade Sv Byggnadsarbetareförbundets avd 310 Märsta. |

1949 ingår avdelningen i Byggnadsarbetareförbundet avd 211 Tierp. |

Bildad 1920 som Hargs Grovarbetarefackförening, men redan samma år ändrades namnet till Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 197 Harg. |

1 oktober 1952 övergick Uppsala Kvinnliga Fackförenings medlemmar till Hotell- och Restauranganställdas förbund avd 9. Där bildade de en festvåningssektion. |

Bildad 1907 men tvingas upphöra med verksamheten redan 1909. Efter en konflikt med arbetsgivaren förbjöds nämligen gruvarbetarna att tillhöra fackföreningen. // 1918 bildas emellertid föreningen på nytt. |

Organiserade vårdbiträden i öppen vård (hemsamariter) i Uppsala kommun. // Sektionen hade ett nära samarbete med sektion 7 (ålderdomshemspersonal i Uppsala kommun). // Uppgick i sektion 7 1/1 1986. |

Organiserar personal inom omsorgsverksamheten i Uppsala län. // Sektionen bildades som sektion 7. Personalen inom social och omsorg tillhörde före 1992 sektion 2. // Efter att sektionen upphört 1/1 1996 kommer personalen att tillhöra sektioner efter var arbetsplatsen är belägen. |

Bildades vid en sammanslagning mellan avd 016 Grillbyorten och avd 023 Veckholm. // Uppgår i Lantarbetareförbundet avd 023 Enköping 1967. |

Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 45 Vänge. // Namnbyte 1930 till Lantarbetareförbundet avd 163 Vänge. // Uppgick i, eller namnbyte till, Lantarbetareförbundet avd 163 Norra Hagunda 1956. |

Började som Eskilstuna Kooperativa Kvinnogille.

"Svenska Åbolandsgillet i Stockholm är en lokalförening till Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige. Initiativ till bildandet av föreningen togs 1959 av Åbolands Ungdomsförbund. Det grundade mötet hölls den 3 april 1960 i Stockholm. Målsättningen var att bilda en åboländsk hembygdsförening som kunde knyta fasta band mellan åbolänningar i Sverige och Finland.//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304

Samlingen av Anita Sällberg
I samlingen ingår material om Föreningen Sverigefinska Skribenter, Kulturtidskriften Liekki (1975-). Tidningen Liekki började utges 1975. Esa Wirkkala var dess förste chefredaktör/ansvarig utgivare och sedan följts av Kalervo Kujala, Sigurd Klockare, Arja Uusitalo, Anita Sällberg (1985-1994) och Anneli Tikkanen-Rozsa(1995

Historik: Deponerat till Sverigefinlandarnas arkiv via Eskilstuna stadsbibliotek ar 2013. Antti Makara, fodd 1922, aterfinns pa fotografier och i dokument och ar sannolikt tidigare ägare till materialet. Makara har också utgivit en självbiografisk bok som finns upptagen i KB Libris: Rajat eivät pidätä ISBN 9519549080 (finska)

Historik:
Föreningen för Sverigefinska skribenter (FFSS) är en förening för sverigefinska författare och skribenter. Den grundades 1975. Föreningen ger ut tidningen Liekki och var initiativtagare till bokförlaget Finn-Kirja som startades samma år.

Liekki är en sverigefinsk kulturtidning, som utkommer sedan 1976. Tidningen innehåller allt från noveller, dikter, kåserier, intervjuer till debatt och recensioner. Utgivare är FFSS.

Finn-Kirja är ett sverigefinskt förlag som grundades 1975 på initiativ av FFSS. Förlaget trycker och ger ut skönlitteratur och andra verk som är skrivna på finska.

Bildad under namnet Uppsala arbetarekommuns historiegrupp. Namnbyte till nuvarande namn 1995.

Föreningen var vilande 2005. |

Den 18 december 1913 samlades ett antal kvinnor i Härnösand på initiativ av jägmästare W Smith för att försöka få till stånd en lokalförening av röda korsets kvinnoförening.

Föreningen konstituerades den 30 december med landshövdingskan Agnes Ström som ordförande. 1915 ändrades namnet till Hänösands röda korskrets. Kretsen utvidgade sin verksamhet till att omfatta området från Härnösand t o m Nyland och Björkåbruk, från 1930 enbart Härnösand.

Man blev snabbt mycket aktiv i samband med första världskriget och fortsatte senare med insamlingar till olika ändamål, t ex barnkolonier i Hälletorp och Smitingen, barnhem i Tyskland, vilohemmet Mors vila i Hässjö m m.

Upphörde vid bildandet av storavd ABF Nordöstra Uppland, en sammanslagning av ABF-avd i Dannemora-Österby, Oland, Östhammar, Öregrund och Harg. // ABF Nordöstra Uppland ändrade namn till ABF Östhammar. |

Går samman med ABF-avdelningarna i Lagunda, Norra Trögd, Södra Trögd och Åsunda och bildar ABF Enköpingsorten. |

Bildades den 4 november 1916.
Nedlagd: okänt