Mostrando 6135 resultados

Se bilaga! | Bildades 1955 under namnet Uppsala läns avd av Svenska Multipel Sklerosföreningen. Vid årsmötet 1958, efter riksorganisationens omorganisation samt namnändring, så beslutade man sig för ett namnbyte till Uppsala läns MS-förening. Vid årsmötet 1980 ändrade man namn till NHR i Uppsala län eftersom förbundet vid förbundsstämman hade ändrat namn från MS-förbundet till NHR, Neurologiskt Handikappades Riksförbund. // // 1994 upplöstes Neurologiskt Handikappades Riksförbunds länsförening för Uppsala län. Istället har medlemmarna fördelats på tre lokalföreningar i Uppsala, Enköping och Östhammar. En fjärde lokalförening var under bildande i Norduppland. // // På årsmötet 2003 klubbades en motion igenom som innebar att NHR utvidgade sitt verksamhetsområde även till Knivsta. Därav följde att föreningen bytte namn till Neurologiskt Handikappades Riksförbunds lokalavdelning i Uppsala och Knivsta.

Bildades 1980 under namnet Uppsala lokalförening av Riksföreningen mot Reumatism. Bytte 1987 namn till Uppsala Reumatikerförening. // Vid årsmötet 2007 beslöt man om ett namnbyte till Reumatikerföreningen Uppsala-Knivsta. |

Arbetarsolidaritet bildas som en fortsättning på Arbetarkonferens 1971, 1972 och fungerade som en administrativ ledning för arbetaraktioner i landet. // Initiativ togs ursprungligen av Verdandi (dvs en samverkan mellan studenter och arbetare, arbetarsolidaritet uttryckte och sammanställde skriftligen aktioner och åtgårder). Kontaktperson, Tor Larsson, verksam inom Arbetarsolidaritet, vilken var en opolitisk grupp. // // Material i arkivet, som tillhör andra grupper i Europa, har inkommit för kännedom. Enligt Tor Larsson hade man ej större kontakter med dessa. |

Enköpings blåbandsföening bildades den 19 januari 1887. // Den 1 januari 1984 sker en sammanslagning mellan Enköpings och Norra Trögds blåbandsföreningar under namnet Enköpings Norra Trögds blåbandsförening. |

Barnverksamhet under Spångby Blåbandsförening. |

Bildad som Knivsta blåbandsförening, men bytte namn då man redan första året fick medlemmar även från Vassunda. |

Bildades den 26 april 1902 och tillhörde då Stockholms läns Blåbandsförbund. |

Föreningen hade från början nr 745, men fick 1907 nr 2315. // 1961 bytte föreningen namn från Norra Tierps Blåbandsförening till Tierps Köpings Blåbandsförening. |

Den 11 december 1892 bildades Dalby blåbandsförening nr 547. // Verksamhetsområdet var socknarna Dalby och Västeråker, men // det är först 1937 som namnet Västeråker-Dalby dyker upp i protokoll- // böckerna. |

Kretslogen Roslagen bildades genom sammanslagning av kretslogerna Argus och Reform 1956. Kretslogen omfattade logerna på orterna Öregrund och Östhammar samt dåvarande Häverö kommun. // Med anledning av ändrad länsindelning vid årsskirftet 1970/1971 kom kretslogen att delas. Hallstavikområdet tillfördes då Stockholms distrikt och Östhammarsområdet Uppsala läns distrikt. I och med detta upphörde kretslogen Roslagen med sin verksamhet. |

Den 20 november 1901 hölls den första kretsmötet i Uppsala. Stadgar antogs 1903. // 1908 sker en sammanslagning av 5:e missionskretsen och gradlogen S:t Erik till kretslogen S:t Erik. |

1908 sker en sammanslagning av gradlogen S:t Erik och 5:e missionskretsen till kretslogen S:t Erik. |

Tillhörde Stockholms distriktsloge av IOGT. |

Se bilaga! | Logen instiftades den 29 februari 1884 av resetalaren C A Lundberg från Sandarna. Bruksförvaltningen vid Dannemora gruvor ställde sig välvillig till logens arbete och upplät fri lokal till logen. // // Under en period arbetade en självhjälpsförening inom logen; Dannemora Godtemplares Självhjälpsförening. (Protokoll 1891-1892 ingår i serie A1b Andragradsprotokoll.) // // 1 februari 1909 bildades en ungdomsloge; 1096 Dannemora Framtid. // // 1929 nedlades logen. // // När intresserade önskade bilda en IOGT-loge i Dannemora år 1943 valde de nr och namn efter den tidigare verksamma logen på orten. // // 1946 nedlades logen ännu en gång, varvid de flesta medlemmarna anslöt sig till IOGT logen 834 P A Tamm.

1945-1962 Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund1963-1982 Centerkvinnorna Simtuna1983-2003 Centerkvinnorna Simtuna-Frösthult |

Vid ett möte den 19 oktober 1883 samlades ett antal lärare och lärarinnor för att diskutera
möjligheten att bilda en lärarförening i Sundsvall. Man beslutade att bilda en förening som vid
starten fick namnet Sundsvalls skollärarförening.

I stadgarna kan man läsa:
"Föreningens ändamål är att genom utbyte af tankar och erfarenheter rörande skolan, uppmuntra
och vidmakthålla medlemmarnas intresse för den samma. Detta mål hoppas föreningen uppnå
genom samtal öfver uppställda frågor, genom afhörande af lärares och lärarinnors undervisning
samt genom föredrag öfver ämnen, som röra undervisningen
och skolan."

Föreningen ändrar 1887 sitt namn till Sundsvalls lärarförening.
Redan under sitt första verksamhetsår började föreningen att diskutera möjligheten att bilda ett
skolbibliotek förverkligades 1897. 1892 ingick Sundsvalls lärarförening som krets av Sveriges
allmänna folkskollärareförening. År 1899 upptog föreningen frågan om bildandet av en
skollovskoloniförening som bildades i maj 1900 som Sundsvalls skollovskoloniförening.

1903 begärde en del medlemmar utträde ur lärarföreningen och bildade en ny förening,
Sundsvalls lärarsällskap. De gick åter samman 1922. Vid ett sammanträde den 12 oktober 1922
diskuterades frågan om bildandet av en för folk- och småskolans lärarkår gemensam
sammanslutning. Man beslutade att bilda Sundsvallskretsen av Sveriges allmänna
folkskollärareförening SAF och därefter upplösa de andra två föreningarna. Den 10
november 1922 hölls Sundsvalls lärarförenings sista möte.