Affichage de 6134 résultats

Föreningen bildades 12/4 1891, hade som syfte att "hvarje myndig, välfröjdad svensk man eller kvinna erhålla lika rösträtt". // // Föreningsombud deltog vid bl a centralkommittén för Uppsala läns Rösträttsförbunds möten (bildad 1894). // // År 1898 övertar Fackföreningarnas Kretsstyrelse (1895-1901, föregångare till Uppsala Arbetarekommun) helt rösträttsföreingens verksamhet. (Berg-qvist 1992). |

Bildades av Skutskärs kvinnoföreningars lekskolekommitté. // 1969 övertog skutskärs kommun verksamheten. |

Bildad som Centralsanatoriets Patientförening. // 1952 namnbyte till patientföreningen vid Lungkliniken. |

Bildas av centeravdelningarna i Övergran-Yttergran, Skokloster-Häggeby och Kalmar. |

Bildad under namnet Fjärdhundrabygdens Husmodersförening. |

Bildas under namnet Uppsala läns nykterhetsnämnders förbund och bildas av nykterhetsnämnderna i länet. // 1949 antas nuvarande namnet, samtidigt som verksamheten vidgas då frivilligorganisationer inom nykterhetsarbetet t ex länkorganisationer och MHF ingår som medlemmar. Förbundets uppgift var att bevaka nykterhets- // vårdens utformning och arbeta med information och förebyggande åtgärder inom nykterhetsvården. |

Bildades 22/5 1936 som Skuttunge Socialdemokratiska Arbetarekommun. // 1944 rekonstruerades arbetarekommunen, vars verksamhet sedan en tid legat nere. // 1973 namnändring till Skuttunge Socialdemokratiska förening. |

Bildas under namnet Tierps södra arbetarekommun // 1934 gick Raklösen arbetarekommun samman med Tierp södra. // 1973 ändrar namn till socialdemokratisk förening // 1975 bildar tillsammans med Tierp norra socialdemokratiska förening, Tierpsbygdens socialdemokratiska förening |

Bildas genom sammanslagning av Tierps norra och Tierps södra socialdemokratiska föreningar |

Se bilaga! | Föregångare till arbetarekommunen var den kretsstyrelse som bildades 1897 med bl a uppgiften att bilda nya föreningar. Övergången från kretsstyrelse till arbetarekommun skedde enligt centrala beslut från LO och SAP för att samordnade rörelsens fackliga och politiska arbete. Kretsstyrelsens tillgångar överfördes till den nybildade kommunen. Den 13 januari 1901 bildades arbetarekommunen. // // Vid årsskiftet 1970-71 skedde en stor organisationsförändring i samband med kommunsammanslagningen. Ett tjugotal arbetarekommuner upphörde och ombildades till socialdemokratiska föreningar. De bildade tillsammans med de föreningar som tidigare fanns inom staden, Uppsala Arbetarekommun. I samband med detta bildades ett representantskap bestående av de anslutna föreningarna. // // // //

Den 14/2 1979 beslutas att upphöra med verksamheten då intresset sinat, klubben upphör den 31/3 och medlemmarna ingår i Funbo social- // demokratiska förening. |

En socialdemokratisk kvinnoklubb bildades i Öregrund redan 1934, // men verksamheten lades ner efter några år. // 1954 startades verksamheten upp igen. |

1937 skedde troligtvis en sammanslagning av kretsarna nr 1 och 6. |

Enligt uppgift i SSU distriktets handlingar har klubbar bildats i Alunda // 14/4 1931, 13/3 1955 och 1975. Första klubben bildades av Sten Ottander och G Elg från Uppsala, 21 medlemmar vid första mötet. |

Bildades genom en sammanslagning av SSU Södra Trögd och SSU Grillby under namnet SSU Trögd. // 1976 namnändring till SSU Eos. |

Verksamheten bedrevs i Gränby. |

1904 fanns Bodarnas SSU-klubb. // 1917 nybildas Upplandsbodarnas socialdemokratiska ungdomsklubb, då tillhörande socialdemokratiska vänsterpartiet. (Se Upplandsbodarnas socialdemokratiska Ungdomsklubb.) // 1932 bildas en Bodasektion under Skutskärs SSU-klubb. Denna blir en självständig klubb 1934. // 1939 ingår Upplandsbodarnas SSU-klubb i Skutskärs SSU-klubb. |

Klubben bildades den 31 september 1934. Ändrar namn till SSU Örnen 1942, läggs ned 1944. Återbildas under namnet SSU Östermalm 11 maj 1944. |

1967 sammanslås Söderfors-gruppen med Tierp-Tolfta Kristna social- // demokratiska grupp och bildar Tierp-Söderfors Kristna socialdemokratiska grupp. |

Kårparti i Uppsala Universitet som bildats av Verdandi, Laboremus och Liberala klubben i Uppsala. |

Bildas under namnet Bälinge Södra Missionsförsamling. // Ingår 1966 i Gamla Uppsala Missionsförsamling. |

Se bilaga! | Bärby missionsförsamling hade en föregångare i den arbetsförening som bildades 1862 i socknen, Simtuna-Bärby arbetsförening. Året därpå bildades Bärby missionsförening. // // 1879 bildade Bärby missionsförening Simtuna missionsförsamling tillsammans med missionsföreningarna i Skensta, Altuna och Fridhem, för att gemensamt kalla predikant och bedriva missionsverksamhet. När Simtuna missionsförsamling upplöstes 1885 fick Bärby och de övriga missionsföreningarna ordna sin verksamhet var och en för sig. // // 1933 återbildades Simtuna missionsförsamling av Bärby och Forsby missionsförsamlingar.

1879 bildades Danmarks missionsförening. Sommaren 1879 invigdes de två missionshus föreningen lät bygga, det södra vid Bergsbrunna och det norra vid Korsbacken. // 1917 inleddes ett samarbete med Funbo och Vaksala missionsföreningar. Man anställde bl a en gemensam predikant. // 1919 ändrades namnet till Danmarks missionsförsamling. // 1956 gick församlingen samman med Uppsala missionsförsamling, inom vilken man kom att utgöra en egen krets. |

Bildades under namnet Skensta missionsförening. 1879 bildade Skensta tillsammans med Bärby, Altuna och Fridhems missionsföreningar Simtuna missionsförsamling för att gemensamt bedriva missionsverksamhet. När Simtuna missionsförsamling upplöstes 1885, får ovan nämnda missions- // föreningar ordna sin egen verksamhet var och en för sig. 1891 bytte föreningen namn till Forsby missionsförening. I samband med att ett nytt missionshus byggdes i Forsby, förenade sig den 1/1 1934 Forsby med Bärby missionsförsamling under namnet Simtuna missionsförsamling. |

Hagby missionsförsamling (tidigare Hagby missionsförening) hade sin föregångare i syföreningen i Hagby. // Fr o m år 1901 ingick Hagby missionsförening i Svenska Missionsförbundet, SMF. // 1962 uppgick Hagby missionsförsamling i Örsundsbro missionsförsamling. |

Hjälstaholm var ett pastorat, som omfattade socknarna Hjälsta, Fittja, Holm och Kulla, under tiden 1867-1961. // // Vid ordinarie församlingsmöte den 18/1 1962 fattades ett definitivt beslut om att församlingen skulle upphöra. Kvarvarande medlemmar överfördes till Husby-Sjutolfts Missionsförsamling. |

Frikyrklig verksamhet har bedrivits i Jumkil sedan ca 1878. Flera olika församlingsbildningar har under årens lopp avlöst varandra. Den församling som år 1919 bildades och som samma år anslöt sig till SMF, var emellertid verksam t o m år 1965. // // 1921 invigdes församlingens missionshus i Ullbolsta. |

Verksam i missionshuset i Rickeby, som revs 1993. // Från slutet av 1960-talet har verksamheten varit mycket liten. |

Se bilaga! | 1879 bildades Balingsta sockens bönehusförening. // // 1879-1880 uppfördes missionshuset i Balingsta by, för övrigt sammanbyggt med den kolportörsbostad Hagunda missionsförening låtit uppföra under samma period. // // 1893 ändrades namnet till Balingsta missionsförsamling. // // 1962 ändrades namnet till Ramsta-Balingsta missionsförsamling, med anledning av att Ramsta missionsförsamling uppgick i Balingsta-församlingen. // // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna" utgjorde Ramsta-Balingsta ett stadsdelsområde inom Uppsala-församlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten.

Tillsammans med Rasbo Missionsförening bildar de // Rasbo Missionsförsamling 1900. |

Bildas genom sammanslagning av Rasbo Friförsamling (1887-1900) // och Rasbo Missionsförening (1891-1900). |

Bildades under namnet Tegelsmora missionsförening 1886. // 1921 antas namnet Tegelsmora friförsamling. // Församlingsarbetet var uppdelat i kretsar, som flest nio st. // Föreståndarna för kretsarna arbetade med verksamhetsfrågor, medan styrelsen handlade praktiska och ekonomiska frågor. Inledningsvis träffades styrelse och kretsar var för sig. // Församlingen gick 2007 samman med Vendels och Österbybruks missionsförsamling och bildade Örbyhus missionsförsamling. |

1968 ingick Vikstahedens missionsförsamling och fungerar därefter som en krets under Tierps södra missionsförsamling. // 1891 sammanslogs norra och södra församlingarna // 1896 blev de självständiga igen. // Namnbyte till Månkarbokyrkan 2002. | 1968 ingick Vikstahedens Missionsförsamling och fungerar därefter som en krets // under Tierps Södra Missionsförsamling. // 1891 sammanslogs norra och södra församlingarna. // 1896 blev de självständiga igen. // // Innehåller även Tierps Södra Missionsförsamlings Juniorförenings arkiv; serie B1 Revisionsberättelser 1922-1942 och serie G4 Auiktionsprotokoll 1945-1948 samt // Vikstahedens missionsförsamlings arkiv (historik 1903-1978). // //

Församlingen gick 2007 samman med Vendels och Österbybruks missionsförsamling och bildade Örbyhus missionsförsamling. |

Fungerade under åren 1938-1945 som dotterförsamling till Valö missionsförsamling. Församlingens missionshus "Betlehem" // överläts vid upphörandet 1945 till Valö missionsförsamling. |

Medlemmarna i församlingen ingår 1971 i Sydvästra Upplands missionsförsamling. |

I april 1900 bildas Västeråker-Dalby missionsförsamling. Detta var emellertid endast en direkt fortsättning på den frikyrkligt kristna verksamhet som hade bedrivits i bygden sedan långt före sekelskiftet, i form av arbets- eller syföreningar. Arkivet omfattar för övrigt handlingar från den syförening som bör betraktas som direkt föregångare till den år 1900 bildade missionsföreningen, nämligen Västeråker och Dalby gemensamma syförening (kassabok 1885-1900, auktionsprotokoll 1893-1900, auktionsuppbördslängder 1885-1900). // // 1907 invigs missionshuset i Gräna, Dalby. // // Årtalet för missionsföreningens namnändring till Västeråker-Dalby missionsförsamling framgår ej av handlingarna. // // 1970 uppgår församlingen i Uppsala missionsförsamling, inom vilken man kom att tillhöra Södra Hagunda-kretsen. Tillsammans med de övriga "Hagundaförsam-lingarna" utgör Västeråker-Dalby samtidigt ett stads- // delsområde inom Uppsala-församlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerar och samråder om verksamheten. // |

Bildades under namnet Gryta Missionsförening. 1915 ändrades namnet till Örsundsbro missionsförening, senare Örsundsbro missionsförsamling. Församlingen ingick tillsammans med Dalby, Hagby, Ramsta och Balingsta missionsförsamlingar i Hagunda missionsförening (Hagunda-kretsen), en sammanslutning för att gemensamt kunna anställa pastor och församlings- // föreståndare. // 1962 uppgick Hagby i Örsundsbro missionsförsamling. // 1986 upphörde församlingen. |

Föreningen vilade 1957-1959 p g a medlemsskarans låga ålder. // Verksamheten bedrevs då som scoutverksamhet. |

Bildade Simtuna missionsförsamlings juniorförening 1933 tillsammans med Forsby missionsförsamlings juniorförening. |

Bildade Simtuna missionsförsamlings ungdomsförening 1933, tillsammans med Forsby kristna ungdomsförening. Biblioteket, som tillkommit 1908, fortsatte dock sin verksamhet efter 1933. |

Östuna Femöresförening var en sångförening som även bedrev söndagsskoleverksamhet inom Östuna baptistförsamling. |

Kvinnorådet ansvarade bl a för baptiskvinnornas bönedag. Fr o m 1969 övertog syföreningarna detta arbete. // 1970 sammanslås Kvällssyföreningen, Dagsyföreningen och Kvinnorådet till en förening, Baptiskyrkans kvinnor. |

Bildades under namnet Uppsala distriktets Missionsförening. Sällskapet bildades i syfte att sprida mission på landsbygden. I sällskapet ingick de församlingar som låg närmast Uppsala stad. |

Bildades under namnet Baptistsystraföreningen i Uppsala. Denna uppdela- // dess i två grenar, dels Mödraföreningen, dels Jungfruföreningen, sedermera Arbetsmyran. Mödraföreningen bytte namn 1906 till Uppsala baptist- // församlings Syförening och kallades dels för Stora syföreningen och fr o m 1964 Kvällssyföreningen. Föreningen uppgick tillsammans med Dag- // syföreningen och Kvinnorådet 1970 till en förening, Baptiskyrkans kvinnor. |

1910 Johanneslunds Kamratkrets // 1921 EFS Brödrakrets // 1925 EFS Kamratkrets |

Missionsföreningen var under flera år vilande men rekonstruerades år 1918. // Det gamla missionshuset i Kilby uppfördes på 1860-talet. Detta eldhärjades 1913 men återuppbyggdes 1918. // Missionsföreningen anslöt sig formellt till EFS först 1939. |

1912 beslöts att upplösa föreningen, som under den senaste tiden inte hade utövat någon verksamhet. // Fastighet med jord övergick till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. |

Uppsaladivisionen upphörde 1985 och hör sedan dess till centraldivisionen. |

Nybildning ? 1933 efter en uppdelning av Alunda kår i tre: // Alunda, Faringe och Hökhuvud |

Bildad som Frälsningsarmén kår 300 Upplandsbodarna. |

1920 bildades en juniorförening som omfattade både Ytterharnäs och Stenvreten, denna upphörde med sin verksamhet 1923. // En ny förening bildades 1938. Denna hade endast Stenvreten som sitt verksamhetsområde. |

Se bilaga | Den 12/2 1959 samlades styrelsen för Simtuna missionsförsamling och styrelsen för Östra Västmanlands missionskrets för att diskutera en ev sammanslagning, genom bildandet av ett gemensamt pastorat för försam- // lingarna i Simtuna, Altuna, Österunda, Torstuna och Vittinge. Beslut om detta togs i september samma år och pastoratet fick namnet Fjärdhundra mis- // sionskrets. Den 31 okt 1971 beslutades att Fjärdhundra missionskrets och Sydvästra Upplands missionsförsamling gemensamt skulle anställa pasto- // rer fr o m 1 jan 1972. // 2011 uppgick församlingen i Tomasförsamlingen.

Sydvästra Upplands missionsförening var ett samarbetsorgan för Fridhems, Härnevi, Orresta-Breds, Sparrsätra och Vårfru missionsförsamlingar. // I slutet av 1960-talet fördes samtal angående ett fullständigt samgående till en församling, vilket även ägde rum 1971, under namnet Sydvästra Upplands missionsförsamling. // 2000 gick man samman med Grillby och Enköpings missionsförsamlingar samt Enköpings baptistförsamling och bildade Tomas församlingen. Den nya församlingen höll sitt första årsmöte 2001. |

Bildades av Torstuna, Nysätra och Österunda missionsförsamlingar. Distriktet som omfattade 13 kyrksocknar ansågs för stort för en predikant. Församlingarna beslöt sig för att gå samman med en gemensam predikant. // 1910 anslöts också Frösthults och Fridhems församlingar. // 1915 anslöt sig Örsundsbro församling, men 1916 begärde de utträde för att ansluta sig till Enköpings Brödraförsamling. // 1918 anslöt sig Fridhems församling till Sydvästra Upplands Missionsförening. |

Bildades 1956 efter sammanslagning av Öregrunds och Valö predikantkretsar. |

Bildades som Nordöstra Upplands distriktsförening. // Namnbyten: // 1922 - Nordöstra Upplands kretsförening // 1952 - Upplands Ansgariiförbund Östhammarskretsen // 1972 - Östhammars region av Stockholms distrikt |

1927 inköper församlingen Knivsta missionsförsamlings Södra Missionshus. Detta revs och flyttades till Alsike 1935/36. // Nyårsdagen 1937 kunde missionshuset återinvigas. |

1878 Missionsförsamling Skoby // 1879 Brödraförsamling Alunda // 1924 Missionsförsamling Alunda // 1927 Missionsförsamling Alunda-Stavby // 1970 Uppgår i Olands missionsförsamling |

När Flottsunds junioravd bildades sorterades juniorverksamheten inom Uppsala missionsförsamling ännu under missionskyrkans ungdoms- // förening. 1927 övertog emellertid församlingen huvudmannaskapet för juniorarbetet. Verksamheten inom Flottsunds junioravd låg nere under en period från 1942. Exakt när verksamheten återupptogs framgår inte av handlingar. // 1957 upphörde Flottsunds junioravd p g a omorganisation av ungdoms- // verksamheten inom Uppsala missionsförsamling. // All ungdomsverksamhet samlades under SMU i Uppsala (se eget arkiv). |

Gräsö missionsförsamling upphörde 1922 som egen församling. Verksamheten på Gräsö sköttes därefter av Öregrunds missions- // församling. Juniorföreningen var uppdelad i två grupper, varav grupp 2 bedrev verksamhet på Gräsö. |

Föreningen bildades 1923. // 1928 förefaller verksamheten ha lagts ned, emellertid bildas föreningen igen 1932 och nu under namnet Lagga Missionsförsamlings Junior- // förening "Friska Viljor". |

Från början fanns två avdelningar, en i Yttre och en i Månkarbo. Senare dock endast i Månkarbo. |