Visar 6134 resultat

Bildades i syfte att insamla pengar för byggande av en egen lokal. |

Bildas som Systraförening. Namnbyte till kvinnoförening 1974. |

Församlingen bedrev från 1935 verksamhet vid Örbyhus gård. Då många yngre deltog vid dessa möten beslöt man att bilda en juniorförening även där. Den var livligt verksam under ett par år, men på grund av dels en barnförlamningsepidemi dels en kraftig avflyttning från Örbyhus gård upphörde verksamheten efter ett par år. |

Då medlemmarna 1942 utgjordes av endast pojkar, omlades verksamheten till rent scoutarbete och en scoutkår bildades tillhörande KFUM:s scoutförbund. |

Bildad som föreningen Enighet. 1962 överlämnades alla fastigheter m m till församlingen och sällskapets verksamhet upphörde. |

Bildades under namnet Tegelsmora Baptistförsamling. Namnbyte den 31/12 1888. År 1897 uppgick Dannemora Baptistförsamling i Örbyhusförsamlingen. |

Föreningen bildades 1886 som Österunda baptistförsamling. // 1914 inköptes en soldatstuga i Hammarby för 500 kronor som sedan ombyggdes till kapell och fick namnet Fridshyddan. Detta såldes 1965 och pengarna investerades i det nya kapellet, Betel, som hade byggts i början av 1940-talet. // Namnbyte 1918 ? till Nysätra Baptistförsamling. // 1989 beslöt man att utbjuda kapellet till försäljning och att upphöra som församling detta pga svårigheterna att finansiera fastighetskostnaderna . |

Medlemmarna övergick 1970 till Alunda baptistförsamling |

Föreningen bildades för att tjäna som ett byggnadssällskap åt Husby-Långhundra baptistförsamling. |

Församlingen ingick i Uppsala baptistförsamling 1974. |

År 1952 bildas en ny förening. |

Efter att juniorverksamheten hade legat nere i några år bildades en ny förening. Denna har delvis sina räkenskaper ihop med GK-kåren. |

Verkade för byggandet och vården av Elimkapellet i Heby, vilket uppfördes 1912. Trots att kapellet såldes 1990 fortsatte föreningen sitt insamlingsarbete. Medlen skänktes nu till Baptistsamfundet. |

Bildades av medlemmar från dels Sala och dels Enåkers (nuv. Huddunges) församlingar, totalt 9 stycken. Som mest hade man ca 65-70 medlemmar. Elimkapellet invigdes 1912 och församlingen hade i många år en heltidsanställd pastor. Verksamheten upphörde pga medlemmarnas höga ålder och kapellet såldes. |

Redan 1892 bildades en ungdomsförening med namnet "Senapskornet" vilken dock upphörde. Senare bildades ungdomsföreningen "Filadelfia" som också lade ner sin verksamhet. // 1910 bildades så denna och man kallade sig "Elimskapellets Ungdomsförening Konradslund". Föreningen nedlades 1926 med hänvisning till att det var obibliskt med ungdomssammankomster. |

Församlingen bestod av tre grupper: Konradslund med Elimskapellet, Lugnet med Betaniakapellet och Skärplinge med Ebeneserkapellet. Det senare var störst och inrymde bl a en predikantbostad om 2 rok. // Förutom ungdomsföreningen 1910-1926, hade man en syförening, en sångförening samt under olika perioder från 1920- till 1950-talet en juniorförening. Åren 1958-1974 hade man en scoutkår, Enbo GK-kår. // I början av 1980-talet avskiljdes Skärplinge, vars medlemmar gick till Västland, och man kallade sig hädanefter Hållnäs baptistförsamling. |

Hade som syfte att tillhandahålla lokaler till Enköpings baptistförsamling och var ägare av församlingens fasta och lösa egendom. |

Bildad undernamnet Mödraföreningen. 1939 ändras namnet till kvinnoförening. |

Kören splittrades 1938 och kallades därefter för "Betaniasångarna" och sång- och musikföreningen. |

Går samman med Enköpings missionsförsamling, Grillby missions- // församling och Sydvästra Upplands missionsförsamling och bildar Tomasförsamlingen Enköpings kommun. |

Uppgick 1897 i Örbyhus baptistförsamling. |

Se bilaga! | Församlingen bildades som Danmarks missionsförening. Föreningen uppdelades kort därefter i två föreningar med var sitt bönehus. I det norra bönehuset "Korsbacken" samlades Danmarks norra missionsförening, senare Danmarks missionsförsamling, vilken var ansluten till Sv Missionsförbundet. Danmarks södra missionsförening var en fristående missionsförening. // // Omkring 1917 övergick medlemmarna i norra missionsföreningen till Uppsala baptistförsamling, som även övertog kapellet och den andliga verksamheten samt dess kapell i Bergsbrunna. Danmarks södra missionsförening kvarstod dock som egen förening tills den upphörde och ingick i Uppsala baptistförsamling 1953.

Utbrytare ur Kulla baptistförsamling av medlemmar boende i Biskopskulla, som genom att bilda en egen församling fick närmare till möten. En församlingsmedlem, E. V. Sjöblom, blev Baptistsamfundets första Kongomissionär. År 1899 uppgick man i Enköpings baptistförsamling. |

Se bilaga! | Den 19 mars 1893 samlades en grupp baptister hos trädgårdsmästare Alsén i Dyorna, Kalmar socken i Uppland, för att bilda församling. Gruppen hade under flera år, sedan 1886, bedrivit verksamhet i socknen dels genom söndagsskola, dels predikoverksamhet, fast deltagarna var anslutna till baptistförsamlingen i Kulla. På grund av det långa avståndet till Kulla beslöt man att bilda en egen församling. // // Redaktör Jakob Byström var ordförande och ledare vid församlingsbildandet med stud. Aug. Westling som sekreterare. Av 17 medlemmar, varav 14 från Kulla församling, bildades nu Bålsta församling, vars första föreståndare blev trädgårdsmästare Alsén. // // År 1936 kunde man inviga det nybyggda Elimkapellet. // Vid årsmötet 1986 beslöts att man skulle gå samman med Bålsta Missionsförsamling i en ny gemensam församling, Bålsta frikyrkoförsamling, och att till den nya församlingen överlåta sina tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter.

Ursprungligen en musikförening som 1903 ombildades till en ungdomsförening med namnet Linnéa. Från 1905 kallade man sig Vårblomman. Efter att verksamheten varit vilande i några år, lades föreningen ned 1957 och innestående medel överfördes till församlingen. |

Bildades av 7 st medlemmar vid ungdomsföreningen Senapskornets årsmöte 1927. |

1989 uppgick församlingen i Uppsala Baptistförsamling. |

Bildades efter upphörandet av kvinnoförbundet. // 1964 bildades ett Kvinnoråd med representanter från församlingen och syföreningarna. |

Distriktet omfattade avdelningarna 31 Sala, 39 Norrtälje och 78 Uppsala. Distriktet upphörde 11/12 1975 och verksamheten skedde härefter i avdelningar och klubbar. |

Uppsala Bangolfklubb bildades 1934 under namnet Uppsala Miniatyrgolfklubb. // 1958 bytte klubben namn till Uppsala Minigolfklubb. // 1982 var det dags för namnbyte igen till Uppsala Bangolfklubb. // 1986 brann klubbhuset vid Kap. | Uppsala Bangolfklubb bildades 1934 under namnet Uppsala Miniatyrgolfklubb. // // 1956 bytte klubben namn till Uppsala Minigolfklubb. Efter år 1981 var det dags för namnbyte igen till Uppsala Bangolfklubb. // // De första fem årens protokoll och andra handlingar, förutom kassaböcker, har ej gått att finna. I den inbundna serien årsberättelser med bilagor återfinns stora delar av UMGK:s arkiverade handlingar. // // 1986 brann klubbhuset vid Kap med förödande verkan för klubben.

Uppgick i det nybildade Östsvenska Bangolfförbundet, som bildades vid sammanslagning av Upplands, Stockholms och Gotlands Bangolfförbund år 2000. |

Var tidigare en sektion under Upplands Fotbollförbund. Denna bandysektion bildades 1934. Se därför även Upplands Fotbollförbunds arkiv. // Förbundet uppgick 2013 i Distrikt Mellansverige (Uppland, Västmanland, Värmland, Södermanland, Östergötland och Örebro). |

Föreningen tillvaratar medlemsföreningarnas gemensamma intressen rörande aktiviteter kring SM-finalen i bandy. |

Bananteatern är en amatörteatergrupp som är verksam i Uppsala. |

Bålsta arbetarekommun nedläggs och nybildas ett flertal gånger under verksamhetsperioden. // Bildar Håbo arbetarekommun 1960 tillsammans med Häggeby, Kalmar, Skokloster och Övergran socialdemokratiska arbetarekommuner. |

En arbetarekommun bildades även 1936 med 37 medlemmar, men tycks ha varit kortlivad. // Balingsta arbetarekommun bildades 1/9 1944 efter ett föredrag av John Blixt. |

Bildad 1935 som Bälinge Socialdemokratiska Arbetarekommun, // ombildades 1971 till socialdemokratisk förening i samband med kommunsammanläggningen. |

Bildades under namnet Sv Bageriarbetareförbundet avd Uppsala. // 1907 namnbyte till Sv Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Fr o m 1914 Sv Bageri -och Konditoriindustriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Bildar 1923 tillsammans med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71, Livsmedelsarbetareförbundet avd 23 Uppsala. |

Badstugan ligger i Klivinge, Rasbokil (finns kvar 2001). // Bildad på 1930-talet. // Upphörd antingen 1955, p g a Lafssjöns och dess badplats tillkomst eller på 1960-talet (före 1965), p g a den bastu som hembygdsföreningen iordningställde. |

Bildades på initiativ av Sv Allmänna Sjuk- och begravningskassan avd 445 Dalby. Badhuset uppfördes i Hållberga, Dalby. // Föreningen upphörde 1939, då huset såldes till kommunen. |

Gaston Backman (1883-1964) var professor i anatomi i Riga 1920-1925, och i Lund 1933-1948. Utgav vetenskapliga arbeten i anatomi, antropologi och rashygien. Bror till Charles Pierre Backman. // Reste på föreläsningsturnéer runt landet och föreläste då bl a om människans förhistoria. Uppdragsgivare var bl a föreläsningsföreningar och bildningsförbund. |

Charles Pierre Backman (1892-1969). Journalist och chefredaktör för Sydsvenska Dagbladet 1931-1934 och Dagen 1952-1957. Utgav bl a reportageböcker från London och kulturhistoriska skildringar från Kalmar. Bror till Gaston Backman. // Reste på föreläsningsturnéer runt landet och föreläste då bl a om Provence. Uppdragsgivare var bl a föreläsningsföreningar och bildningsförbund. |

Uppsala Babysimförening bildades 1981 och blev en Aktiv Ungdom-förening några år senare. |

Uppsala Avdöpta Kulturförening vill vara ett alternativ till all döpt kultur och enda krav för avgiftfritt medlemskap är att man inom bildkonst, musik, poesi, teater, film, dans och författarskap kämpar för rätten att få avdöpa tvångsdöpta som blivit sjuka av dopet. |

Namnändring till AKS Kompaniofficersförening 1972. |

Bildades inför folkomröstningen i pensionsfrågan 20/6 1957. Upplöstes efter folkomröstningen 13 oktober 1957. Linje 3 företräddes av folkpartiet, högern och SAF som föreslog att arbetsmarknadens parter själva skulle träffa avtal om pensionerna. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5 % av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3 fick 35,3%. |

Kommittén bildades 7/6 med anledning av folkomröstningen i pensions- // frågan. Bondeförbundets alternativ, linje 2, innebar höjd folkpension samt en frivillig kompletteringsförsäkring om högst 3.000 kronor. // Kommittén avslutade sitt arbete den 19/10 1957. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5% av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3, 35,3%. |

Linje 1, socialdemokraterna och LO, ville ha obligatorisk och lagfäst tilläggspension för arbetare och tjänstemän. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5% av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3, 35,3%. |

Bildades som en följd av en studiecirkel i energifrågan inför kärnkraftsomröstningen 1980. // Föreningens syfte var att "verka för en resursbevarande livsstil genom att reparera, restaurera och reflektera samt stimulera till samköp". // Diskussionerna inom föreningen gav senare upphov till Storvreta Fredsförening (1982) och Samköpsföreningen Storbetan (1984). |

Föreningens verksamhet syftar till att bevara minnet av hur det var att växa upp och leva på Ulleråkersområdet i Uppsala. |

Bildades genom sammanslutning av Svinnegarn, Teda och Enköpings-Näs socialdemokratiska arbetarekommuner. // 1972 uppgick arbetarekommunen i Åsunda socialdemokratiska förening. |

Sammanträdena är hållna tillsammans med representanter från arbetarekommunerna och kvinnoklubben i Åsunda. |

Bildad den 4:e maj 1972 vid sammanslagning av tre arbetarekommuner i Åsunda. |

Norra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun bildade tillsammans med Tilinge och Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommuner Södra Åsunda socialdemokratiska förening 1972. |

Bertil Åström (född i Boden 1909-06-12, avliden i Uppsala 1977-12-11) var // bl a instruktör på Sv Skidförbundet och Sv Friidrottsförbundet. // Under 34 år var han knuten till Uppsala universitet som idrottslärare. // Åström var även atkiv inom Uppsala studenters idrottsförening samt ordförande i Upplands Gångförbund och Uppsala Basketbollförbund. // Under 30-talet var Åström landslagsman i friidrott. |

Namnändringar: // Bildas under namnet "De Astmasjukas Förening". // 1962 Allergiföreningen // 1963 Astma-Allergiföreningen i Uppsala |

Gick samman med föreningen i Älvkarleby och bildade Astma-Allergiföreningen i Tierp och Älvkarleby 2001. Namnbyte till Astma-Allergiföreningen i Norduppland. |

Föreningen bildades genom sammanslagning av föreningarna i Tierp och Älvkarleby 2001. Bildad under namnet Astma-Allergiföreningen i Tierp och Älvkarleby. |

Håbo kommuns Astma- och Allergiförening bildades vid ett möte på Fridegårdsskolan den 6/12 1976. |

Gick samman med föreningen i Tierp och bildade Astma-Allergiföreningen i Tierp och Älvkarleby 2001. Namnbyte till Astma-Allergiföreningen i Norduppland. |

Bandyspelare. Född 1909 i Harnäs, död 1982 i Sandviken. Spelade bandy 1923 för Forsbacka, 1931 IFK Uppsala, 1935 för Sandvikens Allmänna Idrottsklubb (SAIK). Spelade sin första landskamp för Sverige 1931, den sista 1952. |