Se bilaga! |
Se bilaga! | Den 26 maj 1906 bildades avd 182 av Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet. // 1911 beslutades att gå ur förbundet och övergå till SAC, verksamheten upphör. // // 1914 bildas ny avd, 136 av Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet. // // Den 13/12 1948 hålls sista mötet i avd och nu ombildas den till Sv Byggnadsarbetare- // förbundet avd 193. I maj 1960 upphör avdelningarna i Skyttorp och Örsundsbro och övergår till avd 193. // // Den 1 januari 1966 upphör avd och övergår till nybildade storavd 25 i Uppsala. // // Arkivet omfattar även avd 136 och avd 182 av Grov- och Fabriksarbetareförbundets handlingar. // // // Historik // // Den 26 maj 1906 kallades grovarbetarna i Uppsala till sammanträde av arbetare- // kommunens ordförande J A Haglund. Avsikten var att bilda fackförening och så skedde även. Man bildade avdelning 182 av Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Till avdelningens förste ordförande valdes E W Wallin och till kassör C M Carlsson. Till styrelseledamöter utsågs J G Olsson, J O Englund, A G Lindberg, K G Karlsson och J A Widlund. Vid mötet inskrevs 47 medlemmar. Avdelningen anslöt sig till förbundet 5/10 1906. Vid årsskiftet 1906 var medlemsantalet 111 st. Framgången fortsatte fram till storstrejken 1909, då en nedgångsperiod började, som varade fram till 1911, då avdelningen beslutade att gå ur förbundet och ansluta sig till SAC. Efter en tid upphör all verksamhet och initiativtagaren till övergången, Oskar W Larsson, emigrerar till USA. 1914 bildades ny avdelning och den fick nr 136 i Svenska Grov- och Fabriks- // arbetareförbundet. Sedan den tiden växte avdelningen i styrka under ledning av Axel Eriksson (Långjerker), Einar Wallén, Ernst Karlsson, Gunnar Ytterberg och Bror Fäldt. // // Eftersom protokollbok saknas mellan åren 1908-1919 kan ingen fullständig historik över dessa år skrivas. Uppgifterna är hämtade ur tidigare arkivförteckning. Från 1919 finns däremot protokoll utan avbrott fram till 1965. // // I början av 1920-talet förekom politiska stridigheter inom avdelningen. Den 13 januari ställer hela styrelsen sina platser till förfogande, men efter mycket påtryckningar tager kassören tillbaka sin avsägelse. På ett senare möte blir även ordföranden, Leander Jansson, omvald. // // Den 13 april var det åter dags för ordförande och kassör att avgå. Kassören hade i en skrivelse bett att få avgå och under den debatt som följde på mötet, avsade sig ordföranden sin plats i styrelsen och lämnade mötet. J Widlund valdes att som ordförande fortsätta leda mötet. // // Den 27 januari 1921 var det åter dags att välja ny ordförande, då sittande ordförande A Eriksson avsade sig sin ordförandepost. Till ny ordförande valdes Cyrillis Johansson. // // På möte den 12 juni 1928 rapporterade ordföranden att gatustenarbetarna begärt att få ingå i avdelningen och bilda egen sektion. Styrelsen hade med förbundets stöd redan intagit stenarbetarna som sektion inom avdelningen. Med anledning av att stenarbetarna bildade egen sektion gjorde byggnadsarbetarna detsamma. // // På möte den 27 mars 1936 beslutade avdelningen med 50 röster mot 1 att anställa två funktionärer. Den ena som ombudsman och mätningsman, den andra som mätningsman och kassör. På årsmötet den 27 mars valdes Axel Eriksson som ombuds- och mätningsman medan Einar Wallén valdes som kassör och mätningsman. // // Vid möte den 11 april 1939 beslutades med 20 röster mot 15 att deltaga i arbetarekommunens och FCO:s 1:a maj-demonstration. Det var första gången på många år man deltog i Socialdemokraternas 1:a maj-tåg. Avdelningen hade tidigare deltagit i Kommunisternas 1:a maj-firande. // // På möte den 11 januari 1944 beslutades att anställa ytterligare en ombudsman och tillika mätningsman. Den 8 februari beslutades att anställningen skall ske från den 15 februari. 5 personer hade sökt tjänsten. Vid företagen första omröstning erhöll ingen kvalificerad majoritet, utan ytterligare en omröstning företogs mellan de två kandidaterna, som erhöll flesta röster i första omgången, nämligen Eriksson och Sundin. I andra omröstningen erhöll Eriksson 112 röster och Sundin 69. Eriksson förklarades vald till ombuds- och mätningman. // // Med anledning av Metallstrejken 1945 företogs en extra utdebitering bland medlemmarna och anslogs 300 kr från avdelningen till hjälp åt strejkande metallarbetare Vid ett senare möte anslogs ytterligare 300 kr. På avdelningsmöte den 13 mars 1945 valdes ny ombudsman efter Axel Eriksson, som avgått med pension. Ny ombudsman blev Gunnar Ytterberg. Ytterberg anställdes fr o m den 1 december 1945. // // På möte den 8 januari 1946 beslutade avdelningen att som ett tack till Axel Eriksson för allt arbete han nedlagt inom avdelningen under alla år tillerkänna Eriksson en pension om 50 kr per månad i 5 år räknat från 1 januari 1946. // // Den 13 december 1948 höll avdelning 136 sitt sista fackföreningsmöte som egen avdelning. Fr o m 1/1 1949 bildas Byggnadsarbetareförbundet. Med anledning av detta höll Gunnar Ytterberg en krönika över Grov- och Fabriksarbetareförbundets avdelning 136. Den nya avdelningen, Svenska byggnadsarbetareförbundet avd 193 Uppsala, höll sitt första sammanträde den 14 mars 1949. // // Efterrodogörelse av ombudsman Erik Söderman i Svenska riksbyggen om denna rörelses till komst och utveckling, om planer på lokalavdelning mm, beslutade avdelningen den 12 november 1949 att teckna andelar i lokalavdelningen för 2 000 kr och i huvudavdelningen med 500 kr. // // På avdelningsmöte den 14 november 1950 anställdes efter omröstning Nils Sundin som mätningsman med 110 röster mot 24 röster för Fäldt. // // Avdelningen invigde sin nya fana den 22 november 1952. Invigningsfest hölls till vilken avdelningens medlemmar med damer inbjudits. 275 personer deltog i festen. Densamma kunde anses lyckad med undantag av vissa intermezzon, vilket renderade två medlemmar varning och två medlemmar avstängdes från avdelningens fester i två år. // // Den 26 maj 1956 firar avdelningen sitt 50-årsjubileum med en fest i Folkets Hus. Festen blev mycket lyckad i alla avseenden. Såväl film som stillbilder finns bevarade från festen. // // Den 8 mars 1960 rapporteras på mötet att Byggnads avdelning 472 i Skyttorp och avdelning 492 i Örsundsbro upphört med sin verksamhet och övergått till avdelning 193 Uppsala. På samma möte avtackades E Wallin, som efter 40 års anställning som avdelningens kassör lämnade sin tjänst. // // I december 1960 lämnades en rapport från sammanträde med andra avdelningar inom Byggnadsarbetareförbundet och Murarnas avdelning om bildande av en storavdelning. Ur rapporten framgår att det var bara byggnadsgrovarbetarna som var intresserade av storavdelning. Trots detta tillsattes en kommitté för utredning av frågan. För att förbereda bildandet av storavdelning inom Byggnads och för att övervaka skyddsarbetet, lärlingsfrågor mm anställdes som ombudsman fr o m 1 augusti 1963 Karl-Axel Gustafsson. // // På möte den 12 oktoer 1965 beslutade avdelningen enligt § 79 enhälligt att fr o m den 1 januari 1966 uppgå i den av Svenska Byggnadsarbetareförbundets kongress 1964 beslutade storavdelning i Uppsala-området med avdelningsnummer 25, att avdelningens tillgångar, såsom kontanta medel, apital innestående i bank, aktier och andelar i bolag och föreningar, samt fordringar och lån fr o m den 1 januari 1966 överföres till Svenska byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. // // Den 15 februari 1966 höll avdelningen sitt sista protokollförda sammanträde som självståndig organisation. Hädanefter tillhör avdelningens medlemmar Svenska Byggnadsarbetareförbundet avd 25, Uppsala. // // Uppsala i maj 1979 // // Ullrick Andersson
| Uppsala Byggnadsarbetare samlades söndag 27/3 1904 för att bilda förening. // Söndag 10/4 1904 § 3 beslutas att den nybildade fackföreningen skulle stå som // sektion under Träarbetarefackföreningen. // // Den 8/5 1904 skriver man Byggnadsträarbetaresektionen. Fr o m 8/7 1904 - 8/6 1906 skriver man Uppsala Byggnadsträarbetarefackförening. // // På möte den 28/5 1906 § 2 beslutades med 22 röster mot 4 att ansöka om inträde i förbundet fr o m 1/7 och bilda egen avdelning. Den 13/7 1906 skriver man Sv Trä- // arbetareförbundet avd 174 Uppsala. I och med att Sv Träarbetareförbundet ombildas // vid årsskiftet 1923-1924 övergår avd till Sv Byggnadsträarbetareförbundet och får avdelningsnummer 40. // // Den 8/11 1948 § 4. I en skrivelse från Samverkande Byggnadsfackförbundet framkom // att förbundet skall upphöra att existera i och med bildandet av det nya Byggnadsarbe- // tareförbundet. Styrelsen föreslog att det i fortsättningen ska finnas en platsorganisation av en eller annan form och att understödja bildandet av en sådan. Avdelningsmötet hade samma inställning i frågan som styrelsen. // // Den 11/4 1949 skriver man Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 146 Uppsala. // // 18/2 1966 hålls sista avdelningsmötet med avd 146. Avdelningen upphör nu i och med att storavdelningen Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala bildats, där fortsätter man som Träarbetarnas Fackklubb.
Klubben bildades 23/6 1964 inom Sv Byggnadsarbetareförbundets avd 146 Uppsala. Orsak till bildandet var dels att man på ett bättre sätt skulle nå träarbetarna med facklig information. Dels att inför bildandet av storavdel- // ning inom Byggnadsarbetareförbundet, skulle träarbetarna på ett så tidigt stadium som möjligt får vara med i organiserandet av storavdelning. Dessutom kunde man i ett tidigt stadium utse representanter till storavdel- // ningen. |
Upphörde troligen 1 januari 1966 i och med att avdelning 25 bildas inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. |
30/12 1948 bildar medlemmar från Byggnadsträarbetareförbundet, Byggnadsgrovarbetareförbundet och Rörarbetarna avdelning 83 i Enköping. // 20/10 1965 upphör avdelningen och bildar sektion 4 inom Byggnadsarbetareförbundets avd 25 i Uppsala. // Namnbyte 1969 till sektion 2. |
Bildades 1907 som Uppsala Rörarbetarklubb. // 1949 gick klubben ur Metallindustriarbetareförbundet och bildade avdelning 52 inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. // Denna avdelning upphörde 1966 i samband med att en storavdelning bildades inom Byggnads. Denna bestod av 16 avdelningar inom såväl Uppsala som Stockholms län. |
Klubben ingick i sektion 06 Uppsala. Före 1969 ingick klubben i sektion 11. |
Se bilaga! | Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta bildades 16/1 1949 i samband med att Sv Byggnadsträarbetareförbundet och Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet upphörde. Medlemmarna från Sv Byggnadsträarbetareförbundet avd 234 Sigtuna, anläggnings- och grovarbetarna från Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 532 Sigtuna samt rörarbetarna inom Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 35 Sigtuna bildade Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta. // // Avd upphörde 1965 i samband med att det inom Uppsala län bildades en storavdelning detta år, Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. Sektioner bildades inom storavd och avd 310 i Märsta blir sektion 08. 1966 övergick den till Stockholm.
Se bilaga! | Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta bildades 16/1 1949 i samband med att Sv Byggnadsträarbetareförbundet och Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet upphörde. Medlemmarna från Sv Byggnadsträarbetareförbundet avd 234 Sigtuna, anläggnings- och grovarbetarna från Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 532 Sigtuna samt rörarbetarna inom Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 35 Sigtuna bildade Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta. // // Avd upphörde 1965 i samband med att det inom Uppsala län bildades en storavdelning detta år, Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. Sektioner bildades inom storavd och avd 310 i Märsta blir sektion 08. 1966 övergick den till Stockholm.
1937: Byggnadsträarbetareförbundet avd 324 Östhammar // 1949: Byggnadsarbetareförbundet avd 471 Östhammar // 1966-1968: Byggnadsarbetareförbundet avd 025 sektion 15 Östhammar // 1968: Ändring av sektionsnummer från 15 till 7 // // // Se bilaga! |
Klubben är en sammanslagning av f.d. byggnadsarbetare som lämnat produktionen på grund av uppnådd pensionsålder eller förtidspension och fortfarande upprätthåller medlemskap i Byggnadsarbetareförbundet. // Klubben bildades inom dåvarande sektion 11. |
Bildad som sektion 11 med medlemmar från de 1965 upphörda avdelningarna nr 25, 52, 146 och 193. // Namnbyte 1969 till sektion 6. |
Sektionen bildades som nummer 10, namnbyte till nummer 5, 1969. |
1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner, namnbyte. // Tidigare Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 9 Norrtälje. |
1966 ingick avd i storavdelningen 25 Uppsala som en sektion, // Sv Byggnadsarbetareförbund avd 25 Uppsala sektion 5 Hallstavik. // 1969 nytt sektionsnummer, sektion 03. |
30/12 1948 bildar medlemmar från Byggnadsträarbetareförbundet, Byggnadsgrovarbetareförbundet och Rörarbetarna avdelning 83 i Enköping. // 20/10 1965 upphör avdelningen och bildar sektion 4 inom Byggnadsarbetareförbundets avd 25 i Uppsala. // Namnbyte 1969 till sektion 2. |
1939-1949: Byggnadsträarbetareförbundet avd 222 Alunda // 1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 531 Alunda |
1939-1949: Byggnadsträarbetareförbundet avd 222 Alunda // 1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 531 Alunda |
Upphör 31 december 1965 och bildar sektion tillsammans med Byggnadsträ avd 146, Grovarbetareförbundets avd 193 och Rörarbetarnas avd 52 under storavdelningen. Denna övertar avdelningens namn Svenska Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala, där murarnas verksamhet fortsätter inom Murarnas yrkesklubb. // // Se även bilagor! | 4/12 1885 Murarefackföreningen i Uppsala // // 2/1 1890 Upplöst // // // // 25/3 1897 Svenska Murareförbundets Uppsalaavdelning // Svenska Murareförbundet avdelning 25 Uppsala // // 1/1 1961 Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 25 Uppsala (Murarna) // // 31/12 1965 Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 25 Uppsala upphör // // // // 1/1 1966 Svenska Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala // Murarnas Yrkesklubb // // // //
Murarnas Yrkesklubb Uppsala bildas i och med att Sv Byggnadsarbetare- // förbundet avd 25 (Murarna) upphör och ingår i storavdelning tillsammans med Byggnadsträ avd 146, Grovarbetareförbundet avd 193 och Rörarbetar- // nas avd 52. // Klubbens uppgift är att föra Uppsalamurarnas talan i sektion och storavdelning. // Klubben gick samman med Golvarbetarna 2006 och bildade Mur-, matt- och plattklubben. |
Klubben bildades 2006 genom sammanslagning av de tidigare golv- och murarklubbarna inom avd 25 sektion 6. |
Golvklubben gick samman med murarklubben 2006 och bildade Mur-, matt- och plattklubben. |
Klubben ingick i sektion 04 Östhammar. |
Betongarbetarnas yrkesklubb bildades 1/1 1966 i samband med att Sv Byggnadsarbetareförbundets avd 193 upphörde. |
Länskommittén hade till syfte att samarbeta med teatrar och lokalägande // organisationer och verka för att sprida teater på landsbygden. // // Verksamheten fortsätter 1960 i Uppsala läns turnéteaterkommittés regi. |
1928 invigdes Trögdsgården, som då allmänt kallades JUF. // JUF avdelningen bildades 1926 och 2,5 år efter starten invigde man den nya lokalen, vilken var den första JUF-lokalen i Uppsala län. // 1955 övertogs lokalen av nedre Trögds Bygdegårdsförening. // 1984 upphörde andelsföreningen. Då bildades Trögdsgården, ideell förening, med enskilt medlemskap. |
Initiativet till en bygdegård i Skuttunge togs av den dåvarande JUF-föreningen, som 1935 kunde inviga bygdegården. JUF-avdelningen förmådde dock inte ekonomiskt att driva gården, så 1944 skedde en andelsteckning bland sockenborna och en bygdegårdsförening bildades. |
Föreningen bildades 1947 och bygdegården stod färdig hösten 1948. |
Rasbokils Bygdegårdsförening bildades för att rusta upp den gamla Godtemplarlokalen som då ägdes av Kilens IF. // För att motverka den ekonomiska utförsbacken, som bl a berodde på ökande driftskostnader, så ombildades bygdegårdsföreningen från en ekonomisk till en idéell förening 2011. // |
Föreningen bildades som en fortsättning på CUF Övre Jumkil, i syfte att driva verksamheten vidare i CUF:s hus (ombyggd skogshuggarbarack) i Stenforsbacka som bygdegård. |
Föreningen hade till en början ingen egentlig verksamhet på grund av att hemvärnsgården fungerade som bygdegård. Något eget hus kom aldrig till stånd. Verksamheten återupplivades då Stiftelsen Jumkils hemvärn, som drev hemvärnsgården, upphörde och slogs samman med bygdegårdsföreningen 1974. |
Bildad av medlemmarna i Östra Lagunda Bondeförbunds förening och Giresta-Hjälstaholms SLU-förening. |
Se bilaga. | Föreningen stiftades av Husby-Vidbo Skytteförening, Husby-Långhundra Hemvärn, Långhundra Idrottsförening, Röda Korset, Kyrkliga Ungdoms- // kretsen, Kyrkliga syföreningen, Blåbandsföreningen, avd av Bondeförbundet, RLF, Arbetarekommunen, JUF, SLU samt enskilda medlemmar inom Husby-Långhundra kommun. // Ändamål - att anskaffa och för framtiden bibehålla en hembygdsgård. Även bedriva biografrörelse. // Bygdegården invigdes i september 1961 men först under 1962 kom verksamheten igång på allvar. // // 2002 ändrades Blå Wingen från en ekonomisk förening till en ideell, i samband med detta (?) ändrades även namnet till Bygdegårdsföreningen Blå Wingen.
Föreningen lades ned 1976, men återbildades 2002. |
1940 bildades, på initiativ av Tillinge Bondeförbunds avd, Tillinge Bygdegårdsförening. // 1953 beslöt man att bilda en ny bygdegårdsförening på bredare basis. Denna fick namnet "Åsunda Bygdegårdsförening, Mälbygården". // 1954 köpte man bygdegården av den gamla föreningen. |
Se bilaga! | Samarbetsorgan som skall främja kontakten mellan länets bygdegårdsföreningar som är medlemmar, riksförbundet och myndigheter. Man bistår i ekonomiska frågor och i ordnandet av aktiviteter på bygdegårdarna. Även flera organisationer med landsbygds- förankring är stödmedlemmar. // // Distriktet bytte namn 1974 till Upplands distrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund i sam- // band med att Upplandsdelen av Stockholms län uppgick i distriktet. Detta förhållande upphörde då Stockholms läns distrikt bildades 1984. Organisationen fick då åter sitt tidigare namn.
Bildad som Gunsta Byalag. Namnändring 1978 då man ville verka i hela socknen. |
Lokalavdelning av Yrkeskvinnors Riksförbund. // Organisationen verkar för att bevara kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden och stimulera dem till politisk aktivitet. // Namnbyte 2006 till BPW Uppsala (Business Professional Women). // // Se även bilaga! | Yrkeskvinnors klubb i Uppsala bildades enligt jubileumshistorik den 28 januari 1936 som den femte klubben i Sverige. Initiativtagare var gymnastikdirektör Ester Paulsson (syster till Elin Vägner), läroverksadjunkt Blenda Ljungberg, redaktör Ruth Hamrin-Thorell och rektor Ragni Kjellberg. Enligt sina stadgar är klubbens ändamål: // // att sammanföra yrkeskvinnor från skilda verksamhetsområden till samarbete i frågor av gemensamt intresse samt förmedla och uppehålla kontakt med yrkeskvinnor på andra orter och i andra länder, // // att genom diskussioner, föredrag, upplysnings- och studieverksamhet väcka intresse för och ge inblick i skilda samhällsfrågor, // // att genom vänskaplig samvaro främja ett gott kamratskap, // // att stödja Yrkeskvinnors Riksförbunds syfte genom att sprida kännedom om förbundets opinionsbildande verksamhet för att främja kvinnors möjligheter till utbildning och förvärvsarbete, tillika befordringsmöjligheter och tillika förmåner för arbete av lika värde samt för att stärka kvinnors yrkesmedvetande.
Föreningen främjar modern sällskapsdans, i huvudsak bugg. |
Bildas som Bryggeriarbetareförbundet avd 34, Uppsala. // 1908-1909 benämnd Bryggeri- och Vattenfabriksarbetareförbundet // avd 34, Uppsala. // 1919-1922 benämnd Bryggeriarbetarefackföreningen. // 1964 upphör avd och bildar sektion inom storavd Livsmedels- // arbetareförbundet avd 23, Bryggerisektionen. // Verksamheten var vilande mellan 1909-1919. |
År 1905 bildades en avd av Sv Bryggeriarbetareförbundet. Den arbetade endast en kort tid. // Den 3/7 1919 "återupptogs" avd och erhöll nr 32. // Vid bildandet år 1905 erhöll avd tydligen inget inregistreringsnummer // (enligt K.A. Karlsson). |
Bildad som Vänge socialdemokratiska förening. // Föreningen upphörde och ombildades flera gånger. // Den var verksam 1920-1921, 1924-1925 och 1932-1994. // Upphör vid sammanslagning med Järlåsa och Södra Hagunda // socialdemokratiska föreningar, som tillsammans bildade Hagunda socialdemokratiska förening. |
Startade 1992 på initiativ av Röda Korset och Diakonistiftelsen samariterhemmet i samarbete med polismyndigheten i Uppsala län, under namnet Uppsala brottsofferjour. // 2009 namnbyte till Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta. // 2014 namnbyte till Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo. // 2016 namnbyte till Brottsofferjouren Uppsala län. |
Bildad under namnet Öregrunds Boxnings- och brottningsklubb. // Namnbyte 2001-09-01 till Östhammars brottarklubb pga att man inte haft någon verksamhet i Öregrund sedan 1970. |
Namnbyte 2014 till Bröstcancerföreningen Kungsängsliljan Uppsala län. |
Bror Hjort-föreningen, bildad 1975, arbetar för att väcka intresse och förståelsen för Bror Hjorts konst och göra Bror Hjorts hus till en mötesplats för enskilda och grupper. |
Bildad som Länna Bridgesällskap. Namnbyte 1950. |
Föreningen bildades på initiativ av Uppsala stift. |
Bildades under namnet Uppsala läns Brandkårsförbund vid Svenska Brandkårernas Riksförbunds årsmöte den 19 aug. 1933 i Uppsala. // // Vid årsmötet 7 juni 2000 beslutades om en namnändring till Brandskyddsförening Uppsala län // |
Bildad som Knivsta Frivilliga brandkårsförening. Brandkåren är i kommunal regi sedan 1952. Sedan dess har föreningen framförallt som syfte att verka för rekryteringen av manskap, vara kontaktorgan med brandmyndigheterna och som kamratorganisation. |
Föreningen slogs samman med Brandkårsföreningarna i Danmark och Funbo vid kommunsammanslagningen 1951. |
Övergick i kommunal regi vid årsskiftet 1951-1952. |
Föreningens medlemmar utgörs av organisationer som är aktieägare i BPA. |
Bostadsföreningen bildades den 3 februari 2006. |
Det var byggmästare Karl Johansson, "Tysta Kalle", och hans medhjälpare som byggde huset åren 1954-1955. De första inflyttningarna skedde den 1 januari 1956. // Efter slutfört byggnadsuppdrag och ekonomisk redovisning per den 30 september 1956 överlämnades Bostadsrättsföreningen Od formellt till medlemmarna och styrelsen den 18 december 1956. |
Se bilaga! | Förslaget om ett lärarnas eget pensionärshem i Uppsala togs upp vid ett sammanträde med representanter för lärarorganisationerna inom Upplands inspektionsområde i november 1949. En interimsstyrelse valdes och en kommitté tillsattes för att utreda frågan. Då intresset för ett sådant pensionärshem var stort bildades hösten 1951 en förening med ändamålet att för sina medlemmar uppföra ett pensionärshem. Föreningens namn bestämdes till Upplandslärares Pensionärshemsförening u p a. // // 1954 ombildades föreningen till en bostadsrättsförening, vilken fick namnet Bostadsrättsföreningen Lärargården. Detta innebar ett avsteg från de ursprungliga planerna, men var nödvändigt för erhållandet av statliga lån. En tomt i kv Vilan vid Tiundagatan i Uppsala inköptes och här uppfördes under vintern 1957-1958 bostadshus för föreningens medlemmar.
Bostadsrättsföreningen bildades 1951 som HSB Nian. Namnbyte till Hamder 1965. Fastigheterna är belägna på Dragarbrunnsgatan 58 och Kungsgatan 63. |
Föreningen avvecklades genom en ombildning från bostadsrätt till äganderätt. Föreningen trädde i likvidation 2006-06-30. |
Bildades 1930, men upphörde redan 1931. Ombildas 1938, vilket är det år föreningen räknade som sitt bildandeår. // Föreningen lät bygga Börje bygdegård 1944. |