Logen bildades den 26 januari 1902. // Under åren 1908-1911 låg verksamheten nere, men år 1912 återupptogs arbetet igen. |
Se bilaga | Logen 1984 Svensken bildades den 8 april 1894 av folkskollärare J F Lundin, Tierp i den södra flygelbyggnaden vid Fors herrgård, där logen sedan under två år höll sina möten. 1896 hyrdes lokalen ut för annat ändamål, varför logen för en tid framåt fick lägga ned sitt arbete. // Vid ett möte den andra januari 1898 beslutades att återuppta verksamheten och förlägga den till stationssamhället. Lokalfrågan var fortfarande besvärlig och man fick under de närmaste åren hyra in sig i olika lokaler. // Redan 1900 väcktes förslag om uppförande av ett eget ordenshus och en byggnads-förening bildades. Ekonomifrågan var inte lätt att lösa och det dröjde till år 1904 innan lokalen kunde uppföras. // 1918 såldes den först uppbyggda fastigheten men logen fortsatte att hålla sina möten där till den nya lokalen, Sveasalen, vid nyåret 1924 stod färdig för inflyttning. // // Tillkomsten av den nya ordenslokalen gjorde det möjligt för logen att utvidga sitt arbete genom bl a folkdanslag, amatörteater, studiecirkel och biblioteksverksamhet. // // År 1925 inköptes en del instrument så att Sveaorkestern kunde påbörja sitt arbete. Detta arbete utvidgades genom den 1929 bildade musikcirkeln. Orkestern fortsatte sin musik- // utövning under namnet Tierps Köpings Amatörorkester. // // 1905 bildades ungdomslogen Hoppets här. // // 1932 beslöt en grupp yngre medlemmar att bilda en avdelning av SGU, Kamratringen 402 Tierp // //
Logen bildades under namnet Mimers Brunn. |
Logen bildades inom den malinska grenen av IOGT. (1887 förenas de malinska och hickmanska grenarna). // 1888 sker en sammanslagning av logerna 848 Upsala Vapen och 869 Upsala Vapen till logen 848 Upsala Vapen. |
Logen bildades den 7 maj 1941. Vid logemöte den 8 september 1948 beslöt man att nedlägga logen, vilket skedde 1949. |
Föreningen bildades den 1 januari 1899 som en loge inom IOGT. Ett år senare beslöt medlemmarna att inköpa ett standar för 125 kr. // 1902 bildades en byggnadsförening och under sommaren samma år byggdes ett ordenshus. Huset invigdes den 26 december 1904. // 1905 bildades en hornmusikkår. // 1915 startade den första studiecirkeln. Föreningen har också ägt ett bibliotek som 1952 överläts till Björklinge kommun. // Logen uppgick ca 2004 i IOGT-NTO Uplands Banér 751 Vattholma (IOGT). |
Föreningen bildades den 25 november 1926 som en loge inom IOGT. De första sju åren tillhörde logen Stockholms distrikt och Sundbybergs kretsloge, men p g a gränsregleringar 1933 överfördes logen 4845 Viljan till Upplands distrikt av IOGT. // // 1928 bildades en andelsförening och ett ordenshus byggdes. |
Se bilaga! | De fackliga, kulturella och politiska arbetarrörelsernas centrala organ beslutar att // starta verksamheten i Uppsala 1943. Syftet var att tillvarata arbetarrörelsens i Uppsala handlingar. // // Verksamheten styrdes av arkivnämnden, bestående av Uppsala Fackliga Central- organisation (U.F.C.O.), Uppsala ABF-avdelning och Uppsala Arbetarekommun. 1960-1971 hålls inga protokollförda möten. Arbetet drivs då i regi av ABF. // // Verksamheten upphörde och övertogs 1986 av Folkrörelsearkivet för Uppsala län.
Se bilaga! | Samarbetsorgan som skall främja kontakten mellan länets bygdegårdsföreningar som är medlemmar, riksförbundet och myndigheter. Man bistår i ekonomiska frågor och i ordnandet av aktiviteter på bygdegårdarna. Även flera organisationer med landsbygds- förankring är stödmedlemmar. // // Distriktet bytte namn 1974 till Upplands distrikt av Bygdegårdarnas Riksförbund i sam- // band med att Upplandsdelen av Stockholms län uppgick i distriktet. Detta förhållande upphörde då Stockholms läns distrikt bildades 1984. Organisationen fick då åter sitt tidigare namn.
Föreningen hade till en början ingen egentlig verksamhet på grund av att hemvärnsgården fungerade som bygdegård. Något eget hus kom aldrig till stånd. Verksamheten återupplivades då Stiftelsen Jumkils hemvärn, som drev hemvärnsgården, upphörde och slogs samman med bygdegårdsföreningen 1974. |
Folkdanslaget bildades under namnet SGU Folkdanslag Harnäs. // 1925 antogs namnet IOGT Folkdanslag för att markera att alla godtemplare kunde vara medlemmar. |
Se bilaga! | Föreningen Folkets Hus bildades år 1898 i form av en andelsförening. Fackföreningarna i Uppsala hade länge brottats med lokalproblem och med föreningens bildande hoppades man kunna finna en lösning på dessa. // // I början hyrde man nedre botten av Norrlands nation. Men då sågverken i Norrland fick bekymmer med arbetarna som ville bilda fackföreningar, fick arbetarna i Uppsala inte vara kvar i nationens lokaler. Sågverkspatronerna hotade nämligen med att dra in sina anslag om uthyrningen fortsatte. // // Efter ett par år av smärre problem så kunde ett nytt Folkets Hus invigas år 1902 med adress Kungsgatan 53. Invigningstalet hölls av Hjalmar Branting. Därmed fick Uppsalas arbetare för första gången sin egen fasta punkt i samhället. // År 1911 fick huset byggas ut för att anpassas till de allt mer trängande lokalbehoven. Trädgården runt huset gav rum åt mötesarrangemang och caféliv. // // Arbetarrörelsen växte och behoven ökade därmed och man planerade en nybyggnad. En byggnadsfond bildades år 1924 för att kunna finansiera en sådan. Medel till fonden avsattes från fackföreningsavgifterna. // // Redan 1930 anlitades arkitekten Gunnar Leche som utarbetade ett förslag, vilket låg färdigt 1934. Samtidigt förvärvade Föreningen Folkets Hus flera grannfastigheter i kvarteret Oxen. 1936 var över halva kvarteret i Folkets Hus ägo. Kriget kom emellan och försenade byggnadsarbetet. Det gamla Folkets Hus revs år 1947 och år 1950 invigdes ett nytt som inrymde expeditionslokaler, samlingslokaler, serveringar och en hotelldel. Här fanns också en efterlängtad teater som hyrs av Uppsala stad. // // Den senaste större ombyggnaden färdigställdes 1987. // // 2008 begärde föreningen sig i konkurs.
Se bilaga! | År 1916 tog Föreningen Folkets Hus i Uppsala initiativet till att bilda en Folkets Parkförening. Denna kunde år 1918 inköpa ett område vid Flottsund. // // Redan år 1905 hade frågan om en Folkets Park kommit på tal i Uppsala, men det var inte så lätt. En av svårigheterna var att komma över lämpligt område. 1906 inrättades ett sommarcafé i Folkets Hus trädgård, men det utgjorde endast en ringa ersättning för en parkanläggning. // // Området vid Flottsund öppnades år 1924, även om den ej drevs som en Folkets Park i egentlig mening. Då parken visade sig ha begränsade möjligheter inköptes ett område vid Graneberg som sedan länge varit samlingsplats för den helgfirande allmänheten. // // Under årsmötet 1952-05-07 diskuterades föreningens upplösande och samma år såldes föreningens fastigheter till Uppsala stad.
Folkmusikföreningen är en utbrytning ur Musikforum. // Föreningen bildades i mars 1984 under arbetsnamnet "Folkmusik och dans i Uppsala". // Namnbyte till Uppsala Folkmusikförening 1984. |
Syftar till att samordna folkbildningsarbetet i Uppland. Bildades på initiativ av Upplands Folkhögskolekursförening, Uppsala Arbetarinstitut och Tiunda Folkbildningsförbund. Organisationen uppstod genom att Tiunda Folkbildningsförbund upphörde. // Förbundet var anslutet till Föreläsningsförbundets riksorganisation sedan 1928. // Verksamheten uppgick i Upplands Bildningsförbund 1964. |
Gimo föreläsningsförening bildades 1912. Verksamheten låg nere under åren 1922-1924, men återupptogs hösten 1925. // Föreningen upphörde 1969 efter att ha varit vilande sedan hösten 1964. // Vid upphörandet överläts föreningens tillgångar till Gimo skolas elevkassa. |
Verksam inom Knivsta församling. // Förutom föreläsningar anordnades recitations-, musik- // och teateraftnar. |
Föreningens verksamhet upphörde 1964 och dess konto avslutades 1980. |
Ungdomslogen bildades den 25 augusti 1929. I början på 1950-talet lades arbetet ner under några år. 1959 reorganiserades föreningen. |
1912 bildades ett bibliotek inom ungdomslogen. |
Ungdomslogen bildades den 5 april 1908. |
Ungdomslogen bildades den 29/11 1900. Möten hölls på Slottskällan i Uppsala. 1920 bildades en amatörklubb inom logen för uppförande av sagospel o dyl vid ungdomslogens fester. // När IOGT och NTO går samman 1970 omorganiseras även ungdoms- // verksamheten. Medlemmar i åldern 12-25 år bildade Ungdomens Nykterhetsförbund och för medlemmar upp till12 år bildades IOGT-NTO: s Juniorförbund. |
Ungdomslogen bildades den 11 november 1934. // Man valde namnet Topelius efter en tidigare verksam ungdomsloge på platsen. |
Ungdomslogen bildades den 13 oktober 1928 och tillhörde då Stockholms distrikt av IOGT. // 1933 tycks verksamheten ha upphört. // Vid ett möte den 19 mars 1944 beslöt man att återuppta verksamheten. Denna gång tycks ungdomslogen varit verksam till 1948. // Den 12 december 1954 beslutar man att reorganisera ungdomslogen och starta verksamheten på nytt. |
Se bilaga! | Den 4 maj 1905 bildades ungdomsförbundet Vägbrytaren för att samla ungdomen inom IOGT logen 215 Friden i Skutskär. // // När Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund, SGU, bildades 1906 beslöt man att ansluta sig vilket skedde år 1907. Föreningen tillhörde då Gästriklands distrikt av SGU. Samma år bytte föreningen namn till Fridens Hopp, eftersom det redan fanns ett ungdomsförbund i Gävle med namnet Vägbrytaren. Föreningen blev avd 44 Fridens Hopp av SGU. År 1910 tycks avdelningen ha nedlagts. // // År 1911 startar man verksamheten på nytt, nu under nytt namn; avd 44 Ljus. 1918 nedläggs avdelningen och kassan skänks till en ev. bildande studiecirkel inom IOGT logen 215 Friden. // // Någon gång på 1920-talet upptog föreningen verksamheten igen. När Upplands distrikt av SGU bildades 1924, för de SGU-avdelningar som verkade inom Uppland, ingick avd 44 Ljus. 1927 lade man dock återigen ned arbetet. Den 22 oktober 1947 återupptogs arbetet. 1956 övergick avdelningen till Gästriklands distrikt av SGU.
Propagandakommittén har sin föregångare i den propagandafons som bildades 1924. Fonden finansierades med 5 % av nettovinsten från Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a. Medlemmar var representanter för Uppsala-logerna samt SGU-avdelningen i Uppsala. // 1933 bildades propagandakommittén av medlemmar ur logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten. |
1938 träffades representanter för SGU, logernas 38 Oden, 82 Yngve Frey, 220 Templarvakten, ungdomslogen 247 Per Wieselgren och scoutkårerna Ymer och Freja i Uppsala. // Man bildade Uppsala Godtemplares samarbetskommitté för att diskutera och förbereda frågor rörande ekonomi, program- och tidningsfrågor för godtemplarsammanslutningarna i Uppsala. // 1944 ombildades kommittén till Uppsala Godtemplarråd. // Organisationen lades ned 1969. |
Kretsen bildades som kretsloge inom IOGT 1925 genom sammanslagning av kretslogerna Tierp och Bergfast. // 1973 sker en sammanslagning av kretsarna Harmoni och Norduppland. |
Kretsen bildades inom IOGT-NTO 1973 genom en sammanslagning av kretslogerna Norduppland 1 och Harmoni. |
När IOGT och NTO gick samman 1970 gick NTO-föreningen 412 Bodarnas Framtid och IOGT-logen 1268 Bofast samman och bildade IOGT-NTO 412 Skutskär. |
Juniorföreningen bildades den 24 maj 1925 som en ungdomsloge inom IOGT. Under de första åren hölls möten i Folkets Hus i Hallstavik. // // På grund av organisatoriska förändringar på riksplanet blir IOGT:s ungdomsloger ombildade till juniorföreningar inom IOGT-NTO 1970. |
Vid församlingens bildande år 1934 antogs namnet Betania. Omedelbart efter bildandet sökte församlingen kontakt och samarbete med Örebro Missionsförening, bl.a. var ÖMU - Örebromissionens Ungdom verksam inom Korskyrkan i Uppsala. Församlingen benämns "Korskyrkan" fr.o.m. 1966, efter den nya lokalen vid S:t Persgatan 26 i Uppsala. 1995 antogs nya stadgar och en ny församlingsordning. I samband med detta fick församlingen ett nytt namn "Baptistförsamlingen Korskyrkan Uppsala". I september 2006 invigdes Korskyrkans nya kyrka på Väktargatan 2 i Uppsala. |
Föreningen bildades för att stödja Stiftelsen för Kristna skolor i Uppsala i dess arbete för Magdalenaskolan, ekonomiskt och genom praktiskt arbete. // Jämför Magdalenaskolans Föräldraförening. |
Föreningen bildas ur Hesselby Syförening, vilken bildades 1894. // 1895 startar en söndagsskola. // 1900 bildas Gröndals söndagsskoleförening. // 1902 byggs Klippans kapell varvid namnändringen till Klippans söndagskoleförening sker. // 1936 skänks Klippans kapell till S:t Johannis Metodistförsamling, Uppsala. |
Under åren 1960/1961-1979 verkade 4H som huvudorganisation till Jordbrukarnas Ungdomsförbund (JUF), Förbundet Hem och Ungdom (FHU) samt Förbundet Skog och Ungdom (FSU). |
Bedrev bl a biblioteks-, studiecirkelverksamhet, idrott och arrangerade fester vid t ex Kettslinge festplats. // // 1934-1948 har föreningen egen lokal i Brogården. // 1936 startades sparklubb. |
Se bilaga! | Ribbingebäck JUF-avd bildades 1925. // Protokoll saknas från 1928-1944. Handlingar om boklån visar dock att man även bedrev studiecirklar och bibliotek. Senare även amatörteater. // // Protokollen från 1945 berättar om tävlingar av olika slag bl a stickning, bakning, borddukning, nötkreatursbedömning, växtkännedom, räfsning, slåtter, körning och skidor. // // Ungdomarna hade också arbetsaftnar med syförening och visptillverkning, som försåldes vid fester samt auktioner. Fester av olika slag t ex gökotteaftnar, skördefester, folkdans och julfester. // Man firade 25-årsjubileum i januari 1950. // // År 1940 skänkte föreningen 800 kronor till jaktplansinsamlingen för Finland. Den 7 december 1941 skänktes en fana värd 175 kronor till Skogs-Tibble/Ålands Hemvärn. // // 5 mars 1949 bildas en sparklubb. Man hade också en byggnadsfond. Efter årsmötet 3 februari 1951 samt månadsmötet 22 mars samma år finns ej några protokollförda möten förrän 7 mars 1982 som blev det sista, vilket berättar att man enades om att föreningen skulle upphöra den 1 april 1982. Enhälligt beslut fattades att föreningens kassa skulle överlämnas till Skogs-Tibbles församlingskyrkoråd, att användas till sockenstugans nybyggnad. // // Sparklubbens och Byggnadsfondens bankböcker avslutades och dessa pengar tillsammans med föreningens ordförandeklubba samt andra inventarier överlämnades också till Skogs-Tibble församling.
Invigningen av IOGT:s scoutkår i Gimo skedde den 20 februari 1938. Kåren var en s k samkår med både pojkar och flickor. |
1970 gick NTO:s och IOGT:s scoutkårer samman. // Vid årsmöte 1971 beslutades enhälligt att ändra kårnamnet till Fyriskåren av NSF. |
Avdelningen ombildades under verksamhetsåret 1973-74. |
Föreningen vilande från 1/1 2001. |
Kvartersklubben bildades på initiativ av Villaföreningen Fyrtornet i Skutskär. Klubben vände sig till 8-12-åringar och hade modellbyggen, studiebesök och idrottstävlingar på programmet. |
Upphörde 1979 p g a dåligt intresse. // Klubbens skulder och tillgångar tillföll Håbos Vi Unga krets. |
Skokloster Vi Unga verkade vara mycket aktivt. Så helt plötsligt enligt protokoll den 21/10 1980 avvecklades föreningen med omedelbar verkan. |
Bildades inför folkomröstningen i pensionsfrågan 20/6 1957. Upplöstes efter folkomröstningen 13 oktober 1957. Linje 3 företräddes av folkpartiet, högern och SAF som föreslog att arbetsmarknadens parter själva skulle träffa avtal om pensionerna. Resultatet av omröstningen var att linje 1 fick 48,5 % av rösterna, linje 2 fick 15 % och linje 3 fick 35,3%. |
Se bilaga! | Första protokollförda mötet ägde rum 1980-01-23. // // 1980-02-13 inbjudan från SMU och ANF till kampanjkommittén att debattera mot linje 1 och linje 3, den 18 februari samt 8 mars. // // Vid samma möte beslöts: // Affischering vecka nr 7 och 9. Polistillstånd söktes för torgmöten och högtalarbil. En kampanjkonferens skulle ordnas den 8 mars i Skutskärs Folkets Hus. // // 1980-05-28 meddelades kampanjkommitténs utgifter och inkomster. Resultatet visade ett överskott på ca 2 000 kronor. Kampanjkommittén beslutade enhälligt att vinsten skulle fördelas till ungdomsorganisationerna SSU och Unga Örnar. Ledamöterna beslutade att upplösa kampanjkommittén för linje 2, eftersom dess arbete hade slutförts.
Oenigheten för eller emot kärnkraft gjorde att en folkomröstning var oundviklig. Så bildades alternativen 1, 2 och 3. Linje 3:s planering startades hösten 1979. Debatter och kampanjer pågick i länet och hela riket. // Den 23 mars 1980 var den stora valdagen, därefter avslutades folk- // kampanjen. |
Bildades år 1902. Fram till 1942 kallades den Enköpings Skomakeriidkare- // förening. // Föreningens ändamål var att "verka för höjandet af yrket såväl i ekonomiskt och moraliskt hänseende och att på allt lagligt sätt bevaka yrkets och medlemmarnas intressen". // Den 1 januari 1976 upplöstes föreningen eftersom bara två medlemmar ägnade sig åt yrket och de andra medlemmarna var pensionerade. |
Syftar till att väcka förståelse för betydelsen av turism, sprida kännedom om Uppsalas och dess omgivningars natur, kultur och näringsliv, samt att samverka med Svenska Turisttrafikföreningen. |
Namnbyten: // Föräldraförening Uppsala Östra 1964 -1967 // Föräldraförening Brantingsskolan 1967-1969 // Hem och skola Brantingsskolan 1969-1978 // Hem och skola Branting-Salahage 1978- |
Föreningen bildades under namnet Hållnäs Föräldraförening. Namnbyte till Hållnäs Hem och Skola-förening 1969. |
Anordnar fritidsverksamhet i HSB:s och allmännyttans bostadsområden i samarbete med dessa samt Hyresgästföreningen i Uppland, Uppsala- // avdelningen. // // 1970 drog sig HSB ur verksamheten. // 1976 uppgick verksamheten i Hyresgästföreningen Uppland. |
Se Hyresgästföreningen Uppland för övrigt material rörande arkivbildaren. |
Föreningens målsättning är att samla inflyttade Finlandssvenskar till kulturella sammankomster för ökad trivsel och gemenskap. |
Föreningen utgjorde en lokalavdelning av riksorganisationen De Pensio- // nerades Kamratkrets. // Medlemmarna var pensionerade tjänstemän, missionärer och pastorer tillhörande Svenska Missionsförbundet. // Verksamheten inom Uppsalaavdelningen var vilande från 1972. // Upphörde troligtvis 1980, då kassans slutsaldo gavs till missions- // församlingens pensionärsförening. |
T o m 1958 var Uppsala medlem av mellersta distriktet av Sv Folk- // pensionärers Riksorganisation. // 1958 delades mellersta distriktet upp efter länsgränserna. Distriktet hette // t o m 1965 Uppsala länsdistrikt av Sv Folkpensionärers Riksorganisation. |
Bildades under namnet Bälinge Pensionärsförening. Namnbyte till PRO Bälinge 1982. |
Föreningen bildades genom uppdelning av Uppsala Pensionärsförening i tre avdelningar, Kungsängen, Svartbäcken och Fjärdingen. |