Showing 6134 results

Studiecirkeln har sin föregångare i avd 74 Unga Viljor av Templarnas Studie- och Ungdomsförbund, TSU, som bildades 1918 inom templet 1575 Svea i Uppsala. Vid bildandet fick studiecirkeln överta templet Sveas bibliotek. // Efter sammanslagningen av TO och NGTO 1922 till NTO fick studiecirkeln ett nytt nummer och tillhörighet i NTO:s studieförbund. |

Samarbetsorganisation bildad av IOGT, ABF, SSUH och TO. |

Bestod av representanter från Uppsala FCO, Uppsala Arbetarekommun, ABF, Socialdemokratiska Kvinnoklubben, SSU-klubbarna i Uppsala och Laboremus. // // Kommittén skulle verka för samarbete inom arbetarrörelsens fackliga, politiska och kulturella organisationer i Uppsala. |

Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 Uppsala hos Berglövs. // Namnändring och ombildning? 1949 till Berglövs Verkstadsklubb och Pälssektion Uppsala. |

1972 Förbundet ingår i Grafiska Fackförbundet. |

Bildades på Uppsala-Ekeby Kakelfabrik. |

Klubben bildades 20/6 1962 vid Uppsala-Ekeby Fabriken. // Genom sammanslagning av avdelningar till storavdelning bildades verkstadsklubbar vid Uppsala-Ekeby, Byggnadsämnesindustrin, // Gahns Fabriker, Pharmacia och Tvättinrättningarna. Tidigare hade sektioner under avdelning 174 arbetet på dessa arbetsplatser. |

1946-1962 FCO avd Örbyhus. |

Upphör 1962 och ingår i Sv Metallindustriarbetareförbundets avd 50 Uppsala. |

Bildades under namnet Försäkringsfunktionärernas Förbund. Byte till det senare namnet 1970 (?). Avdelningen organiserade anställda hos Folksam och Försäkringskassan. // Avdelningen upphörde då den slogs samman med avdelningarna i Stockholm (avd 17) och Visby (avd 44) och bildade en klubb under den nybildade storavdelningen nr 17. // Jämför Försäkringsanställdas förbund avd 4 klubb 4. |

Se bilaga! |

Uppgår 1966 i storavdelning 25 Uppsala |

Bildades ur bl a Grov- och Fabriks avdelning 557 Knivsta. // // Upphörde i samband med bildandet av storavdelning 25. Knivstaområdet organiserades därefter under sektion 8 Märsta. |

Bildad som Byggnadsträarbetareförbundet avd 276. |

1939-1949: Byggnadsträarbetareförbundet avd 222 Alunda // 1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 531 Alunda |

Bildades 1907 som Uppsala Rörarbetarklubb. // 1949 gick klubben ur Metallindustriarbetareförbundet och bildade avdelning 52 inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. // Denna avdelning upphörde 1966 i samband med att en storavdelning bildades inom Byggnads. Denna bestod av 16 avdelningar inom såväl Uppsala som Stockholms län. |

Den 13/6 1907 bildades Uppsala Rörarbetarklubb efter föredrag av Metalls representant Holmström. Rörarbetarklubben organiserades inom Metallindustriarbetareförbundets avd 50 i Uppsala. // // Den 19/2 1949 går klubben ur Metallindustriarbetareförbundet och bildar avdelning 52 inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. |

Upphörde troligen 1 januari 1966 i och med att avdelning 25 bildas inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. |

Avd räknar sitt bildandeår fr o m 1917 då Sv Varuutkörare- och Handelsarbetareförbundet avd 36, Uppsala bildades. // Detta var troligen en nybildning av Sv Varuutkörare- och Handelsarbetareförbundets avd 18, Uppsala som verkade 1906-1908. // // Se även bilaga. | Avdelningarna utanför Uppsala, vilka ingått i Handels storavd 36 1962 och bildat sektioner och senare blivit klubbar har förtecknats på dess senaste kända namn, // i detta fall som klubbar. // // "Gamla Handels avd 36, Uppsala", vilken ingick och var stommen i storavd 36, har handlingarna brutits vid sektionens upphörande 1968. // // OBS! Vissa serier handlingar har inte kunnat brytas vid tidpunkten för organisationsförändringen, varför Handelsanställdas förbund avd 36, Uppsala; // sektion, Uppsala och storavdelning 36 handlingar bör jämföras vid de aktuella brytpunkterna. //

Den lokala samorganisationen (LS) är den organisationsform som omfattar alla arbetare oavsett yrkestillhörighet inom ett geografiskt område. Den fackliga verksamheten indelas i sektioner efter arbetsplats och syndikat efter yrkestillhörighet.På 1960-talet bildades förutom arbetsplatssektioner även ortssektioner. Dessa kunde bilda egna LS när fler än 100 medlemmar hade anslutit sig.1968 ombildades byggnads- och transportsektionerna till syndikat. En övergripande organisation - Upplandskretsen av LS bildades på 1970-talet. |

Upphör i samband med sammanslagningen av Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund.Avdelningarna ombildades 1977 ooch fick då omfattningen Tierp och Älvkarleby kommuner. |

Föreningen konstituerades den 2 augusti 1865 under namnet Sydvestra Upplands förening av Folkskolevänner.1880 då Sveriges Allmänna Folkskollärarförening bildades ingick kretsen i denna, varvid det nuvarande kretsnamnet antogs. |

1963 bildas Sv Lärarförbund, SL. Sv Folkskolärarförbunds (SF) länsavd delas i en norra och södra krets av SL. |

Bildas under namnet Uppsala lokalavdelning av Sv Folkskollärarinne-förbundet (Uppsalakretsen).Ombildas 1931 till Upplandskretsen av Sv Folkskollärarinneförbund, p g aatt medlemsanslutningen från landsbygden hade ökat.Upphörde 1963 när Sveriges Folkskollärarinneförbund och Sveriges Folkskollärarförbund slogs samman och bildade Sveriges Lärarförbund. |

SFF Sveriges Fritidspedagogers Förening var en riksförening inom SFL Svenska Facklärarförbundet.År 1990 avslutades SFL för att år 1991 gå samman med SL Sveriges Lärarförbund och bilda Lärarförbundet. I samband med detta avslutades SFF.1986 var föreningen vilande. |

1972 omorganiserades SKTF. Landet delades upp i 13 distrikt som i regel omfattade två län. Distrikt 7 bildades av Uppsala- och Västmanlands län. Expeditionen förlades till Västerås.1976 tillkom en expedition i Uppsala. Den blev kansli för distriktets kurser. Distriktsstyrelsen hade t o m 1981 sitt kansli i Västerås, då den flyttades till Uppsala. 1987 flyttades den tillbaka till Västerås.Arkivet innnehåller också förhandlingsprotokoll tillhörande Distrikt 7:s föregångare, Mellersta Östra Distriktet (MÖ). |

Se bilaga!Kretsen omfattade "större delen av Norunda härad". Sockenombud fanns 1913 i Jumkil, Åkerby, Skuttunge, Björklinge, Viksta, Tensta och Gamla Uppsala socknar, och 1944 dessutom i Lena, Järlåsa och Bälinge. | Kretsen upplöstes 1946 främst p g a lönefrågan som splittrade kretsen. SAF ansåg inte att denna fråga var speciellt angelägen. Detta medförde att många av kretsens medlemmar avvek och knöts hårdare till de olika grupporganisationerna ex. Sveriges Folkskollärarförbund, som drev lönefrågan hårdare. Dessutom bidrog kriget och dess restriktioner till att kontakten mellan socknarnas lärare blev svagare. Hela Sveriges Allmänna Folkskollärarförening upplöstes 1947 vid bildandet av federationen Sveriges Allmänna Folkskollärarförening - federationen SAF.

Bildad under namnet mellersta Upplands kretsförening.1897 ändrades namnet till Uppsala kretsförening av SAF, när en större del av medlemmarna som var bosatta på landet startade en egen krets - Hagundakretsen. Kretsen upplöstes 1947, då hela Sv Allmänna Folkskollärarförening upplöstes vid bildandet av federationen Sveriges Allmänna Folkskollärar-förening - federationen SAF. |

Efter att kretsen har upphört sker det fackliga arbetet i de lokala skolledarföreningarna inom varje kommun.Handlingar äldre än tio år får utlämnas till forskning. Handlingar yngre än tio år får endast utlämnas till forskning efter samråd med organisationsenheten på Lärarförbundets kansli. |

Upphör 1990 när SFL och SL bildar ett gemensamt förbund Sv Lärarförbund. |

Upphörde 1990 p g a sammanslagningen mellan Sv Lärarförbund och Sv Facklärarförbund som bildade Lärarförbundet 1991. |

1980 beslöt man bilda 24 länskretsar av RET, en krets för varje län. I Uppsala fanns en "vilande" förening som nu återupptog verksamheten.RET-kretsarna upphörde i september 1990. |

Bildas under namnet Upplands distrikt.1949 antas namnet Uppsala distrikt.Under 1962-1966 vidgas distriktet till att omfatta Västmanland, Söderman-land, Uppland och Gotland, under namnet distrikt 2.1966 återgår distriktet till ett mindre omfattande geografiskt område under namnet Uppsala distrikt.1993 flyttar distriktets kansli till Stockholm. |

1987 bildades avd 299 Norduppland av avd 220 Söderfors och avd 299 Örbyhus. |

Bildad som SALF avd 299 Örbyhus. Namnbyte 1987 vid sammanslagning med avd 220 Söderfors. Uppgick i SALF avd 100 Uppland 1997. |

Se bilaga | Bildades som Uppsala TCO-kommitté.Namnbyte till Uppsalaregionens TCO-kommitté 1968.Uppsalaregionens TCO-kommitté ändrar namn 1975 till Uppsala läns TCO-kommitté, vilket innebär att lokalavd i Norrtälje överförs till Stockholms läns TCO-kommitté och Älvkarleby och Tierps lokalavd övergår från Gävle till Uppsala läns TCO-kommitté. Namnbyten 1976 till Uppsala läns TCO-distrikt och 1996 till TCO-rådet Uppsala län.Upphör fr o m 1 januari 2010 pga en omstrukturering och ett nytt råd kommer att bildas tillsammans med TCO-rådet i Enköping/Håbo.

Troligen en nybildad ungdomsavdelning av en som bildades 1956. |

Vid ett sammanträde 1935 beslöt man, eftersom verksamheten under de senaste åren legat nere och att möjligheten att erhålla en styrelse saknades, att upplösa föreningen. |

1956; Harghamns lottagrupp under Östhammars lottakår. |

Mätningsdistrikt 10 bildades 1960 och avlöste då tidigare distrikt 13. // Vid en konferens i Västerås 1960 uppdrogs gränserna för distriktet. // // Upphörde i samband med att Sv Byggnadsarbetareförbundets storavdelning 25 bildades 1966. Avd 25 övertog då mätningsorganisationen. |

Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25. Inom storavdelningen fungerade den // gamla Öregrundsavdelningen under några år som sektion; sektion Öregrund. |

1892 beslutades om att upplösa avdelningen. Den återbildades dock igen 1895. 1971 ombildas den till storavdelning. // // Se bilaga! |

Namnändring 1907 till De förenade förbunden avd 67 Uppsala. |

Organiserade spårvägspersonal i Uppsala. // 1906 bildades en avd av Spårvägsmannaförbundet. // 1993 sektion 19 i Uppsala län. |

Avdelning 214 i Östhammar bildades efter det att medlemmarna tidigare tillhört avd 163, som omfattade personalen vid Stockholms läns samtliga sjukhus. // // Uppgår i Kommunalarbetareförbundet avd 067. |

Ingick som sektion 10 i Kommunalarbetareförbundet avd 35, 1967. |

Se bilaga! | 1928 bildades Sv Sjukhuspersonalens förbund avd 19 Uppsala. Enligt revisions- // berättelse torde den ha varit en länsomfattande avd fram till 1/7 1942, då Sv Sjukhus- // personalens förbund avd 42 Uppsala bildades. // // 1/1 1945 överflyttades de sjukhusanställda till Kommunalarbetareförbundet och Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432 Uppsala bildades. // Avd upphörde 30/6 1966 i och med att storavdelning bildades. // // Storavdelningen benämndes t o m 30/5 1968 Sv Kommunalarbetareförbundet // avd 432 S. // 1/6 1968 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 34, genom att lägre avdelningsnr först då blivit vakant. // // Gamla avd 432 fortsätter att verka inom storavdelningen under beteckningen sektion 1.

Avd 7 av Upplands Lantarbetareförbund t o m 1930. // Nedlagd 1925, nybildad 1928. // Ingår i avd 84 Övergran 1954. |

Bildad inom Upplands Lantarbetareförbund som avd 101 Älvkarleö. |

Uppgår 1966 i Rasbo-avdelningen. |

Upplands Lantarbetareförbund bildades på initiativ av Bro Lantarbetare- // fackförening (bildad 1918). Inom Bro ville man utöka organisationen till att gälla hela Uppland. Detta kunde genomföras tack vare den stora medlemstillströmningen. Vid medlemsvärvning 1919 ökades antalet medlemmar från 305 i januari till 2 136 i maj. Upplands Lantarbetare- // förbund uppgick 1930 i Sv Lantarbetareförbundet och ombildades till Upplands distrikt inom Sv Lantarbetareförbundet. |

Se bilaga! | Bildas av Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala och Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71 Uppsala. // // Avd består 1923 av följande yrkesgruppsektioner: // Sektion 1 Bageriindustriarbetare // Sektion 2 Slakteri- och Charkuteriarbetare // Sektion 3 Konditoriarbetare // Sektion 4 Karamellfabriksarbetare // // Avd räknar sitt bildande fr o m 1897. // // 1965 ingår Bryggeriindustriarbetareförbundet avd 34 Uppsala i avdelningen som sektion och medföljer även till Livsmedelsarbetareförbundet avd 7 Uppsala. // //

Se bilaga! | Avdelningen bildades 13/2 1904 under namnet Uppsala Ångkvarnsbolags Arbetares Förening. // Den 20/1 1907 ingick avd i Kemisk-Tekniska Kvarn- och Läderarbetareför- // bundet och erhöll avd.nr 67. Detta förbund ändrade under år 1907 namn till De förenade Förbunden. // Under 1924 bildade arbetarna vid Ångkvarn avd 102 i Livsmedelsarbetare- // förbundet. Avd upphörde 31/12 1963 och sammanslogs med storavd 23 inom Livsmedelsarbetareförbundet.

Sektionen upphörde 1921. Nybildades 1931. // 1997-01-01 namnändring till LO-Facken i Älvkarleby. // Tillhör fr o m 2006-01-01 LO distriktet Gävleborgs län. // // // OBS! att 1909 års storstrejkutskottshandlingar ingår i LO-sektionens handlingar. |

Den 1/7 1916 hölls ett möte under ledning av Otto Ottander och på // hans förslag bildades Uppsala FCO. // Från år 1976 ändrades namnet till Uppsala LO sektion. // Arkivet omfattar även handlingar 1910-1915 från Fackföreningarnas organisationskommitté, en direkt föregångare till bildandet av Uppsala // FCO (se serierna A2h och G4). // 1997-01-01 ändras namnet till LO-Facken i Uppsala kommun. // Ingår fr o m 2006-01-01 i Uppsaladistriktet. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbund avd 25 Gimo bildades. Sektion Häverödal är en direkt fortsättning på Sv Metallindustriarbetareförbund avd 266 Hallstavik. |

Verkstadsklubb vid Lundås verkstäder som är en del av sektion Häverödal i Metallindustriarbetareförbundet avd 25 Gimo. |

Företaget Fabriks AB Osmund tillverkade bland annat härdningsugnar för olje- och gaseldning och högtrycksfläktar. |

Bildades under namnet AB Bernhard Öberg. // 1905 antogs namnet Uppsala Separator i samband med övergången till produktion av separatorer. |

1971 flyttar företaget AB Johan Sörling från Uppsala till Märsta. |

Uppgår i avd 50 Uppsala den 1/9 1970. // Fungerade som en verkstadsklubb under Metall avd 50 Uppsala // 1930-1932. |

Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 164 Karlholmsbruk // (verksam 1923-1934). |

Avd 180 Tierp bildades 1917, men 1966 bildades storavd 179 (Söderfors) och avdelningarna blev då sektioner. // 1963/1964 gick Sv Gjutareförbundet avd 109 Tierp samman med Metallindustriarbetareförbundet avd 180 Tierp. |

1933 tillsattes en Barnens Dagskommitté i Uppsala. // 1934 överlät man sina medel till den nybildade Barnens Dagsföreningen. Föreningens ändamål var att bistå behövande barn, vilket skedde i form av insamlingar, ordnande av Barnens Dag, stöd till organisationer med barnverksamhet, skollovskolonier m m. // 1986 upplöstes föreningen och istället bildades en stiftelse benämnd Stiftelsen Barnens Dag i Uppsala. Förvaltningen av stiftelsens angelägenheter handhas av Uppsala kommun. |

Föreningen bildades i syfte att anordna sociala aktiviteter såsom dans, utflykter och allmän samvaro för äldre ensamstående. Föreningen uppträder även under namnet Club 61. |