Mostrando 6134 resultados

Tidningen bildas under namnet "Frikyrklig Ungdom". // 1954 byter man namn till "Kristet Forum". // // Tidningen har haft två huvudmän: // 1) Förbundet för kristen humanism och samhällssyn, KHS // 2) Kristna Studentrörelsen // // Tidningen upphörde i juni 1987. |

Bildades under namnet Uppsala Arbetsledares Fruförening. // 1959 ändrades namnet till Uppsala Arbetsledares Damklubb. |

Se bilaga! | Soroptimismens idé föddes nästan samtidigt i Förenta Staterna och i Storbritannien. Många kvinnor i västvärlden hade utfört männens arbete under första världskriget. Kriget tog slut men kvinnorna fortsatte att hålla nyckelbefattningar, viktiga och intressanta poster i yrkeslivet och i affärsvärlden. Framstående kvinnor, medvetna om sin styrka, ville skapa en förening liksom våra föregångares serviceklubbar; Rotary, Lions, Kiwanis eller Altrusta, zonta mfl, för att diskutera sina metoder och framtidsutsikter, för att dela erfarenhet och för att handla och hjälpa. // Den första Soroptimistklubben bildades i Oakland i Amerika den 3 oktober 1921. Ordet soroptimist är en sammanslagning av det latinska ordet för syster - SOROR - och för den bästa - OPTIMA. Till Europa kom soroptismen 1923 med en första klubb i London. Under de följande åren spred sig soroptismen från land till land. I diktaturstaterna förbjöds den på 30-talet och efter andra världskrigets utbrott existerade den huvudsakligen under jorden i de ockuperade länderna. Med fredsslutet levde den upp på nytt, gamla klubbar återuppstod och nya klubbar bildades. // Sverige fick sin första klubb 1948 och klubben i Uppsala bildades 1949. // // FÖRENINGENS SYFTEN: // 1) Att upprätthålla en hög etisk standard i liv och yrke. // 2) Att verka för mänskliga rättigheter för alla människor, i synnerhet för kvinnans ställning. // 3) Att verka för stärkande av vänskap och samhörighet mellan soroptimister i alla länder. // 4) Att väcka och vidmakthålla en levande anda av hjälpsamhet och medmänsklig förståelse. // 5) Att bidraga till internationellt samförstånd och vänskap över gränserna. // // Soroptimist International är en sammanslutning av alla soroptimister i världen. Den är uppdelad i fyra federationer och har sitt huvudkontor i England. // Vart fjärde år avhåller federationerna gemensamt en världskongress, som i tur och ordning förläggs till en av federationerna. // Den europeiska federationen är organiserad på följande sätt: Federationen leds av en styrelse, bestående av två representanter för varje land, guvernörer. Styrelsen sammanträder varje år (guvernörsmöte). Federationen inbjuder vart fjärde år de europeiska soroptimisterna till en kongress, vilken förläggs till det land, som då innehar presidentskapet. // // Klubbarna inom varje land är sammanslutna till en Union, vars beslutande organ består av två representanter för varje klubb, kallat Unionens Representantskap. Sverigeunionen bildades 1950. // Sverige är idag uppdelat i fyra regioner; Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmöregionerna. Unionsstyrelsen cirkulerar med tvåårsintervall mellan dessa regioner i ovan nämnd ordning. // Vartannat år (udda år) har varje region ett regionmöte som någon av klubbarna inom regionen arrangerar. // // Soroptimismen är helt opolitisk, alla kan - oavsett ras, religion och politisk inställning - mötas i en soroptimistklubb för att diskutera rent mänskliga problem. Det ligger i klubbarnas program att främja sin verksamhet mer genom enskilda medlemmars personliga insats än genom samlade aktioner. // // Klubben har till uppgift att välja medlemmar från så många olika yrken som möjligt. Varje yrke får representeras av endast en medlem, dock får efter 10 (15) år en ”duplettmedlem” inväljas. Varje klubb får en systerklubb inom var och en av de fyra federationerna, med vilka kontakt förväntas. // Mötesplikten är det som kommer i första hand för den enskilda medlemmen. Endast genom ständig kontakt kan den gemensamhetskänsla utvecklas, som är hjärtpunkten i sammanslutningen. // I Sverige bedrivs inte någon organiserad social hjälpverksamhet, vilket är fallet bl a i England och USA. Hjälpverksamhet i Sverige är internationellt inriktad. Ex hjälp till utbildning i form av stipendier till kvinnor i u-länder, hjälp till åldriga flyktingar osv. //

En förening för arkivarbetare i Uppsala stad och dess omgivningar, som hänvisats till yrket genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Syftar till en omvandling av arkivarbetssystemet till förmån för statligt avlönade tjänster. Målet skall nås genom samarbete med LO, TCO och Riksförbundet Svenska Arkivmän och påverkan på Arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadens organisationer. |

Diskussionsklubben bildades den 13 februari 1924. Syftet var att bereda medlemmarna en lärorik övning i diskussion samt att lära sig leda förhandlingar och föra protokoll. Klubben höll sina möten i IOGT logen // 1053 Sköldborgens ordenshus. // // Vid möte den 6 mars 1925 beslutades att klubben skulle uppgå i Godtemplaroordens studiecirkel i Fjärdhundra. |

1905 bildade intresserade medlemmar ur IOGT logen 700 Gertrud en diskussionsklubb. Klubbens ändamål var att anordna diskussionsmöten där medlemmarna skulle ges tillfällen att öva sig i föredragshållande och diskussioner. Efter ett år tycks föreningen ha nedlagts. // // År 1909 beslöt man att ta uppverksamheten i diskussionsklubben på nytt. |

Den 26 januari 1972, dagen innan första numret av Folket i bild/Kulturfront utkom, beslöt dåvarande arbetsgruppen i Uppsala att bilda avdelning. Verksamheten hade pågått hela hösten. // // 1994 beslutade årsmötet att uppsalaavdelningen skulle upplösas. Under de senaste åren hade föreningen inte haft någon verksamhet. // // Runt år 2000 återuppstod Uppsalaavdelningen. // |

Bildades under namnet Immanuelskyrkans musikförening. // 1907-1918 var verksamheten nedlagd. // 1923 ändrades namnet till musikföreningen Harmoni. |

När Musikföreningens medlemsantal sjönk gick föreningen ihop med sångkören. |

Föreningens syfte är att tillvarata festarrangerande föreningars ekonomiska intressen. |

Fastigheten övertas av Håbo kommun 1967. |

Bildas av uppländska arbetar- och nykterhetsorganisationer i syfte att anordna flyttande folkhögskolekurser. Den redan verksamma föreningen med samma syfte "Upplands Godtemplares Folkhögskolekursförening" uppgår i Upplands Folkhögskolekursförening 1920. |

Är ansluten till Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar. // Föreningen har till uppgift att arbeta för gemenskap mellan människor av olika åldrar, raser, social bakgrund och ideologisk inriktning. |

Nedlagd 1933, nybildad 1947 |

Omfattar Gamla Uppsala, Vaksala och Danmark. |

Skokloster arbetarekommun nedläggs och nybildas ett flertal gånger under perioden. // Bildar Håbo socialdemokratiska arbetarekommun tillsammans med Häggeby, Bålsta, Kalmar och Övergran socialdemokratiska arbetarekommuner. |

Södra Trögds socialdemokratiska arbetarekommun bildades efter kommunreformen 1951 genom sammanslagning av Veckholms, Lillkyrkas och Kungs-Husbys socialdemokratiska arbetarekommuner. // 1972 ombildades arbetarekommunen till förening. // Föreningen lades formellt ned 2009, då hade verksamheten legat nere sedan 2002. |

1966 övergår man till Örbyhus Arbetarekommun. |

Namnbyte vid landskommunsreformen? |

Sammanträdena är hållna tillsammans med representanter från arbetarekommunerna och kvinnoklubben i Åsunda. |

Den 11/2 1923 beslutar sig 11 kvinnor för att bilda kvinnoklubben. // Klubbens nedläggande diskuteras under 1970 och man beslutar att lägga ner verksamheten från årsmötet 1971, då det är meningslöst att fortsätta eftersom man inte ens kan få ihop en styrelse. |

Den 16/12 1951 beslutar tio kvinnor att bilda klubben. // Verksamheten upphör den 9/2 1971 då ingen vill åta sig styrelseuppdrag. |

Den 7/4 1959 beslutade 13 damer att bilda klubben. // Sista mötet hölls den 29/2 1972. |

Den 15/2 1923 bildades klubben efter ett föredrag av Hulda Flood. // Den 2/3 1936 diskuteras nedläggandet av klubben. Klubben läggs ner och medlemmarna som hade intresse övergick till klubben i Söderfors. |

Den 15/8 1956 bildades klubben efter Wivor Wallins föredrag "Den sociala välfärdspolitiken". // Den 5/2 1962 beslutades att klubben skulle läggas ner den 1 april. Vid nedläggandet fanns det bara sex medlemmar kvar i klubben. |

Klubben bildades den 22 oktober 1933 vid ett agitationsmöte lett av Hulda Flood och Olga Hedén. // Den 17 oktober 1978 beslutades att lägga ner klubben, då det inte gick att få fram en styrelse. |

Se bilaga | Vid ett möte i Grillby 1928 sammanslogs de socialdemokratiska ungdomsklubbarna i Veckholm, Grillby, Ekolsund och Enköping i en agitationshärd (nr 2). // 1929 ändrades namnet till krets 2. // År 1937 antogs en ny kretsindelning av distriktet och krets nr 2 blev fortsättningsvis nr 5. // 1950 ändrades kretsindelning igen och enköpingskretsen fick nu nummer 4 istället för 5. // Från mitten av 1960-talet fram till 1973 hade kretsen en viloperiod. Därefter var den verksam fram till 1977 då den åter blev vilande.

Nybildas 1945 |

Klubben verksam i början av 1970. |

Nybildning av en SSU-klubb med samma namn som bildades 1939 tillsammans med SSU Upplandsbodarna. Denna klubb upphörde dock 1959. |

Enligt SSU distriktets verksamhetsberättelser bildades klubben den 5/9 1947, reorganiserades 1960 och 1966. |

Byter namnt till SSU Trapper 1985. |

Föreningen har troligen ombildats vid flera tillfällen, senaste gången 1989. |

Föreningen bedrev närradiosändningar. |

1980 bytte man namn till SSU-Partisan. // 1988 används namnet SSU-Skrapan igen. // 1990 används namnet SSU-Partisan. |

Enligt SSU distriktets verksamhetsberättelse fanns klubben 1949, enligt samma källa nybildad 17/11 1957. |

Bildad 1974 men dålig verksamhet, endast ett fåtal protokoll förekommer. |

Enligt uppgift i distriktets handlingar bildades klubben 1955. // Nybildning 1980. Hette SSU Tunabackar fram till mars 1991. |

1929 nybildades klubben. // Enligt en skrivelse i SSU Frams arkiv firade klubben 10-årsjubileum den 7/4 1934. |

Upplands-Ekeby SSU bildades den 24/5 1931. // Distriktets ordförande Erik Vallbro, Uppsala, höll ett föredrag i ämnet "Ungdomen och arbetarrörelsen". Som mötesordförande fungerade Sten Ottander från Uppsala och Vallbro fungerade som sekreterare, 31 personer antecknade sig som medlemmar. // Nedlagd 1939, nybildad 19/5 1948, nedlagd 1952. |

Nybildning av en SSU-klubb som ändrade namn första gången 1942. Se SSU Östermalm. |

Bildades 1927 som Veckholms Socialdemokratiska Ungdomsklubb. I slutet av 1940-talet upphörde klubben. När verksamheten återupptogs 1955 beslöts att den i fortsättningen skulle heta Södra Trögds SDUK. // Upphörde 1963 då SSU Södra Trögd tillsammans med SSU Grillby bildade SSU Trögd. |

Klubben bildad den 2/5 1953, förklaras vilande 1955, därefter ingen styrkt verksamhet. |

Klubben upphör några år efter starten och nybildas 1937. |

Klubben är vilande sedan 1990-talet |

1948-1967 Tierp-Tolfta Broderskapsgrupp // 1967-1975 Tierp-Söderfors Broderskapsgrupp // 1975-1977 Tierp-Örbyhus Broderskapsgrupp // 1977- Tierps Broderskapsgrupp |

Namnbyte till Socialdemokrater för tro och solidaritet i Uppsala 2011. |

Uppgick i Tierpsgruppen och bildade Tierp-Örbyhusgruppen 1975. |

Se bilaga | Bildades under namnet Uppsala Frikyrkliga Samarbetskommitté. Dess syfte var att vara ett förenande organ mellan olika frikyrkoförsamlingar inom Uppsala stad. Vid bildandet bestod kommittén av representanter för baptist-, metodist- och missionsförsamlingarna i Uppsala samt Fria Kristliga Studentföreningen. // 1945 anslöt sig Frälsningsarmén och 1951 Betaniaförsamlingen. // 1962 ändrades namnet till Uppsala Frikyrkoråd. // I och med bildandet av Uppsala Kristna Råd upplöstes Frikyrkorådet och ombildades till en kommitté vars huvudsakliga uppgift är att organisera det gemensamma arbetet i Sjukhuskyrka och Studentkyrka.

Styrelsen för specialdistriktorganisationen, Uppsala läns distrikt av Förbundet Skog och Ungdom, trädde i funktion vid årsskiftet 1960/1961. |

Bildad som Enköpingsortens distrikt av JUF. Namnbyte 1926. |

1942 bildades en pojkscoutkår i Almunge. Senare bildades även en flickscoutkår på orten. // 1962 sammanslås pojk- och flickkårerna till Almunge scoutkår. |