Se bilaga! | Missionskyrkans ungdomshem bildades 1941. Verksamheten var förlagd till fastigheten Linnégatan 16, Uppsala. // // Första tiden hyrdes endast en lägenhet i fastigheten, men då fastigheten 1942 blev till salu inköptes den av, den samma år bildade, Missionskyrkans Ungdomshems Fastighetsförening u p a (se eget arkiv). // // Ungdomshemmets ledning handhades av en styrelse, som bestod av ledamöter utsedda dels av församlingen, dels av Missionskyrkans Ungdomsförening. // // Bland Ungdomshemmets verksamhetsgrenar kan nämnas fritidshem, lekskola samt studiecirkel- och klubbverksamhet. // // I samband med den genomgripande omorganisationen av Ungdomsverksamheten inom Uppsala Missionsförsamling 1957 kom ansvaret för Ungdomshemmet att överflyttas på SMU i Uppsala (se därför SMU:s i Uppsala arkiv för handlingar rörande Ungdomshemmets verksamhet efter 1957; handlingar rörande lekskoleverksamheten, som upphörde vt 1959, har dock av praktiska skäl förtecknats i sin helhet i föreliggande arkiv).
Föreningens tillgångar i form av vattentäckt, pumpstation och vattenledningar övertas av Älvkarleby kommun 1948. |
Ombildades till Rotskärs-Skutskärs Vägförening 1982. |
1974 tog Tierps kommun över vägunderhållet i Örbyhus samhälle. |
Ombildades till vägförening 1967 under namnet Östanå Vägförening. |
Var en Sjuk- och begravningskassa från början, Gimo Bruks arbetares Sjuk- och begravningskassa. // Enbart begravningskassa senare, ev. från 1993. |
1894 Uppsala brevbärares sjukhjälpsförening // 1938 Uppsala brevbärares sjuk- och begravningskassa // 1943 Uppsala brevbärares begravningskassa |
Bildades under namnet lokalavdelning nr 20 Söderfors av Nykterhetsvännernas Sjuk- och Begravningskassa. // 1928 bytte man namn. |
Föreningen bildades den 12 februari 1888 för att understödja medlemmarna vid sjukdom samt att vid dödsfall bidra till en anständig begravning. // Föreningen upplöstes i december 1889 varvid kassan överlämnades till logen 1053 Sköldborgen. |
Kassan stiftades 1885 och påbörjade sin verksamhet 1/1 1886. // År 1907 slogs Upsala sjuk- och begravningskassa samman med Uppsala arbetares sjuk- och begravningshjälpkassa. // Ombildades 1912, omorganiserad 1934 till understödsförening. // 31/12 1936 uppgick man i Sjukkassan Hvarandras Hjälp. // Kassan upplöstes dock formellt först den 11 oktober 1939. |
Se bilaga! | 1876 bildades Uppsala Stads Missionsförenings Understödsförening // 1880 ändrades namnet till Uppsala Stads Missionsförenings Sjukhjälpsförening // 1895 ändrades namnet till Uppsala Stads Missionsvänners Sjukhjälpsförening // 1914 ändrades namnet till Uppsala Stads Missionsvänners Sjuk- och Begravnings- // kassa // 1934 30/6 upphörde sjukhjälpsverksamheten som sådan och denna del övertogs av // Uppsala Erkända Sjukkassa // 1935 upphörde föreningen. Den av föreningen bedrivna begravningshjälpverksam- // heten överläts på Allmänna Understödsföreningen för livförsäkring i Stockholm
Medlemskap i kassan kunde fås av varje fullt frisk man mellan 15 och 50 år. |
Tuberkulosfonden bildades 1913 av IOGT-logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten i Uppsala. Ändamålet med fonden var att bereda understöd åt godtemplare som led av lungtuberkulos. |
Bildades under namnet Strömsbergsverkens Arbetares Sjuk- och Begravningskassa. Namnändringen skedde troligen 1942. |
Fördelar pengar till mindre bemedlade pensionärer inom Husby-Långhundra socken. // Medlen testamenterades 1883 av f d mönsterskrivare E Ericsson. // Verksamheten upptogs 1887 efter Ericssons död. |
1967 i likvidation, 1972 upplöst (K: Länsstyrelsens fören.reg) |
Bildades under namnet Sv Bageriarbetareförbundet avd Uppsala. // 1907 namnbyte till Sv Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Fr o m 1914 Sv Bageri -och Konditoriindustriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Bildar 1923 tillsammans med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71, Livsmedelsarbetareförbundet avd 23 Uppsala. |
Kommittén konstituerades vid ett sammanträde den 20/10 1970, då Statsanställdas samorganisation i Uppsala omorganiserade sin verksamhet. |
1918-1963 Elektrisk distributionsförening Upplanda-Berg // 1963 övertog Älvkarleby Kraftverk anläggningen och distributionen. // 1964 antogs nya stadgar och man bildade Upplanda-Berg Vägbelysningsförening. |
1963 övertog Älvkarleby Kraftverk anläggningen och distributionen. // 1964 antogs nya stadgar och man bildade Vägbelysningsförening Upplanda-Berg. |
Bedrev uthyrning av frysfack i lokal på Skomakargatan i Uppsala. // Fr o m 1975 fördes enbart räkenskaper. |
Föreningen omfattade gårdar som utarrenderades av Jälla Lantbruksskola. |
Magasinskassan förvaltades de sista verksamma åren av Börje LRF. Sedan den upphört bildades en stipendiefond av de kvarstående medlen som förvaltades av Börje RLF, sedermera LRF. |
Utöver den gängse verksamheten förvaltade magasinskassan mark och ett torp i Orrslätt byggt 1892. Föreningen lät även tillsammans med Danmarks JUF bygga bygdegården i Damnarks by, invigd 1929. // Då magasinskassorna upphörde 1966 bildades Danmarks allmännings- // kassa för att fortsätta förvaltandet av Orrslätt. |
Omfattade Vaksala, Danmark och Gamla Uppsala socknar. |
Bildades som Vattholma kooperativa kvinnogille. // Namn- och organisationsbyte 1969 vid ombildningen av kooperativa kvinnogillesförbundet. Verksamheten fortsatte dock oförändrad. |
Föreningen drivs av ungdomar på Brantingsgården i Uppsala med fritidsledarna som stödledare. Verksamheten omfattar drift av gårdens café och kiosk samt discotek. |
Föreningen lät anlägga en nöjespark för allmänheten. En tomt med byggnader inköptes i västra Öregrund och en dansbana uppfördes. Av ekonomiska skäl såldes anläggningen 1925. Året därpå inköptes en slåtterhage vid Kavaröbrovägen. // 1931-1937 hade föreningen ingen verksamhet. // Anläggningarna såldes 1937 till Öregrunds idrottsklubb. |
Bildad som Bergsbrunna Lanthems Egnahemsförening. // Namnbyte 1946? // // Hade från början ansvar för vägskötsel, belysning och brunnar. // Sedan 1966 har föreningen främst varit verksam som "trivselförening" samt engagerat sig i frågan om bebyggelse i Lunsen. |
Byggnadsföreningen gick i likvidation 1944/45 och upplöstes 1946. // Arbetet övertogs av en ekonomiförening. |
Hembygdsintresserad f d bonde. Född 1920 i Skulla i Jumkils socken som det nionde av tio barn. Syskonen hette Kalle, Nisse, Erik, Johan, Ernst, Kerstin, Anny och Fanny. Två av dessa dog i unga år. Fadern var småbrukare och även predikant i Ebenezerkapellet i Jumkil (EFS). Familjen flyttade från Stenbacken i Jumkil till Skulla 1916. // Sven är jordbrukare i Rotebergs gård, Bälinge sedan 1948. Innan dess arbetade han som skogshuggare, tegelbruksarbetare och dikningsarbetare. Dokumenterar sitt eget och andras liv genom att skriva dagböcker och göra inspelningar. Skriver poesi. Bor sedan början av 1990-talet på Lindgården i Bälinge. |
Fackförenings- och ombudsmannen Otto Ottanders efterlämnade handlingar som berör det arbete som Ottander lade ner på bildandet av bl a fackliga organisationer i Uppsala med omnejd. |
Olof Wester föddes i Västuga, Holmserud, Skillingmarks socken i västra Värmland den 26 februari 1826. // Åren 1874-79 tjänstgjorde Wester som kolportör inom Uppsala Stads Missionsförsamling. Den 26 april 1879 kallades Wester att tjäna vid församlingens nattvardsgångar. Han blev senare vald till kretsföreståndare. // Olof Wester avled 1895. |
Född 1883 i Uppsala. Död 1957. // Fabrikör och ägare av Uppsala kontorsbokfabrik. // Ledamot av Riksidrottsförbundets styrelse, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Cykelförbundet, Sv olympiska kommitté. // Ordförande i Sv Skidförbundet 1922-1948. // Ledamot och stiftare av bl a IF Thor, Uppsala Kanotsällskap, Uppsala Segelsällskap samt Upplands Idrottsförbund. // |
Gunnar Hofring föddes i Härnösand 1942, men växte upp i Mariestad. // Han var aktiv i politiken från 1960-talet, då som SSU:are i Skaraborg, och hade genom åren många tunga uppdrag. Han var bl a ordförande i motsvarigheten till landstingsstyrelsen från mitten av sjuttiotalet och nio år framåt. Efter det var han riksordförande i Landstingsförbundet. // Sedan slutet av åttiotalet var han ordförande i socialdemokraternas distrikt-styrelse. Han satt även i landstingstyrelsen och landstingsfullmäktige fram till sin död 2006. |
Såldes 1937 till Mellansvenska Mejerisammanslutningarnas Centralförening. // Utbetalningen av den sista fördelningen skedde 1944. |
Bildades under namnet Arméns Underofficersskola (AUS) Skytteförening. // AUS flyttade till Uppsala 1928 och placerades i f.d. A5:s kaserner. // 1972 ändrades namnet till Arméns Kompaniofficersskola (AKS) Skytteförening. // 1983 nedläggs Arméns Kompaniofficersskola och med den även skytteföreningen. |
Föreningen existerade under namnet Bålsta Skyttegille åren 1895-1933. Föreningen var sedan vilande 1933-1940 och nybildades 1940 under namnet Bålsta Skytteförening. // 1968 skedde en sammanslagning av Bålsta och Häggeby Skytteföreningar till Häggeby-Bålsta Skytteförening. |
Vilande sedan 1975? |
Föreningen nedlades 2011-12-31 och uppgick i Ultuna Skytteförening // 2012-01-01. |
Stommen i regementet var den pansarbataljon som överflyttades från Göta Livgarde i Stockholm när detta lades ned. |
Skyttegillet lades ned 1896 och nybildades 1902. 1972 ingick man i Älvkarleby Skytteförening. |
Namnändringar: // 1940 Tierps sockens Skytteförening // 1941 Ullfors-Eskesta Skytteförening |
Sällskapet bildades 7 december 1903 av representanter för Uppsala stads läroanstalter, idrotts- och nykterhetsföreningar samt arbetareorganisationer. // Verksamheten upphörde den 28 september 1972. |
Föreningen har varit vilande sedan 1978. |
Se bilaga! | Redan 1918 började tankarna på en koloniförening spira p g a kristiden och agitationen om ökad livsmedelsproduktion. // En kommitté tillsattes inom Nymans Verkstäder, vilken fick i uppdrag att försöka anskaffa jord och driva frågan framåt. // En motion till stadsfullmäktige skrivs om anhållan om jord, som dock aldrig lämnades in, utan man avvaktade en utredning och så gick år 1918. // I januari 1919 återupptogs arbetet med en förfrågan. Men all odling det året slopades dock p g a brist på jord. // Efter flera fruktlösa försök att skaffa lämplig jord, inlämnade styrelsen på hösten 1919 en motion till stadsfullmäktige med anhållan om jord. Detta resulterade i att staden på våren 1920 upplät ett område mellan skol- och fabriksgatornas förlängning, förut arrenderat av åkare Eriksson. Därmed beslöt man att bilda koloniföreningen Viola, vid Österplan. // // Huvuddelen av området förstördes 1973 då Luthagsleden byggdes. På en liten del av kvarvarande område lyckades tolv kolonister bibehålla sina lotter och stugor och har fortsatt i anspråkslösa former. // // När kommunen/markägaren 1983 medgav fortsatt koloniträdgårdsverksamhet på det kvarvarande området beslöt kolonisterna att formellt avveckla den gamla föreningen, Koloniträdgårdsföreningen Viola upa Ekonomisk förening och istället bilda en ny förening, Koloniträdgårdsförening Viola, Ideell förening.
Upplands Taxklubb bildades 1972 i samband med Östsvenska Taxklubbens delning samma år. |
Bildades under namnet Nordupplands Naturskyddsförening. Namnbyte 1990 till Naturskyddsförening Tierpsbygden. Föreningen bytte senare under 1990-talet namn till Naturskyddsförening Tierp. |
Se bilaga! | Föreningen bildades den 24 september 1941, under namnet Uppsala läns Konvalescentförening, av representanter för patientföreningarna vid Centralsanatoriet i Uppsala samt sanatoriet i Vattholma jämte några intresserade konvalescenter utanför dessa. // // 1956 ombildades länsföreningen till Centralorganisation, namnbyte till Lungsjukas Centralorganisation för Uppsala län. // // 1962 omorganisatoriska förändringar, det nya namnet blev Hjärt- och Lungsjukas Centralorganisation Uppsala län. // // Vid årsmötet våren 1983 ändrade föreningen namnet till Hjärt- och Lungsjukas förening i Uppsala län.
Arbetar med att stödja och informera personer som skall genomgå eller har genomgått laryngektomi (strupoperation) samt att sprida kunskap om handikappet. Lokalavdelningar anslutna till länsföreningen saknas. // 1986 går föreningen under namnet Riksföreningen för Laryngektomerade, Uppsala län. // 2007? sammanlås föreningen med Lungcancerföreningen Stödet och bildar MHL Stödet i Uppland (Mun, Hals, Lungor). |
Bildades 1966 under namnet Uppsala läns Reumatikerförening. // Namnbyte 1988 till Uppsala läns Reumatikerdistrikt. |
Elinge blåbandsförening bildades den 21 april 1895. // Efter en tids uppehåll nybildades föreningen den 12 okt 1949. |
Litslena Blåbandsförening bildades den 28 augusti 1910. // 1964 skedde en sammanslagning mellan Litslena och Husby-Sjutolfts Blåbandsföreningar till Norra Trögds Blåbandsförening. |
Bildades 7 augusti 1904 och tillhörde då Stockholms läns Blåbandsförbund. |
Föreningen bildades den 2 oktober 1920. Möten hölls i Österänge missionshus. En SBU-avdelning har varit verksam inom föreningen. // 1928 bildades ett bibliotek (nr 316). Föreningen har tillhört Uppsala Blåbandsdistrikt. |
Föreningen tillhörde Västmanlands läns SBU-distrikt. |
Kretslogens föregångare är 10:e missionskretsen i Upplands distrikt av IOGT. Kretslogen Argus bildades den 21 maj 1911 med representanter från IOGT-logerna 3277 Framtidens Hopp, 3185 Gott Hem, 3278 Sunds Väl, 1577 God Vilja och 1494 Edebo Framtid. Under åren 1917-1922 låg kretslogeverksamheten nere. // Vid möte den 16 januari 1956 beslutades att kretslogen Argus skulle upplösas och sammanslås med kretslogen Reform. 1957 beslutades att kretslogerna Argus och Reform tillsammans bildade kretslogen Roslagen. |
1918 sker en sammanslagning av kretslogerna Ledstjärnan och Nordstjärnan till IOGT kretsloge Stjärnan. |
Kretslogen Reform bildades den 20 september 1908. 1957 sammanslås kretslogerna Reform och Argus och bildar kretslogen Roslagen. |
Se bilaga! | Kretslogen bildades den 13 mars 1908 och omfattade då logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey, 220 Templarvakten, 2696 Olof Rudbeck, 3641 Frihetsfacklan i Uppsala samt 2407 Odensala, 3765 Mälarens Ros i Dalby, 3776 Unga Krafter i Ultuna och 3816 Ärans Sköld i Åkerby. Kretslogens föregångare var dels gradlogen nr 72 S:t Erik, dels missionskretsen nr 5 inom Upplands distrikt. // // 1944 beslutade man att dela kretslogen så att logerna i Stockholms län avdelades till en egen kretsloge; S:t Olov. // // 1956 beslutades om sammanslagning av kretslogerna S:t Erik och S:t Olov under namnet S:t Erik. Den nya kretsindelningen omfattade logerna i Uppsala och Sigtuna städer samt Bälinge, Vaksala, Lagunda, Norra och Södra Hagunda, Almunge, Knivsta, Skepptuna och Märsta.
Kretslogen Örbyhus hade sin direkta föregångare i 3:e Missionskretsen i Upplands distrikt av IOGT. Vid ett möte den 17 januari 1897 beslöt logerna 1623 John Ericsson, 2302 Linnéa och 2081 Vendla att tillsammans utgöra en missionskrets. Senare tillkom logen 2983 Sveaborg i verksamheten. // I början av 1900-talet skedde en gradvis sammanslagning av IOGT, missionskretsar och gradloger till kretsloger. Den 3:e missionskretsen ombildades till kretslogen Örbyhus 1912. // 1922 uppgick Örbyhus kretsloge i kretslogen Bergfast. |
Den 11:e missionskretsen i Upplands distrikt av IOGT övergick år 1909 till att kallas 10:e missionskretsen. // Den 10:e missionskretsen upphörde 1911 då kretslogen Argus bildades. |
Gradtemplet 14 Fyris bildades 1882 för de loger i Uppsala som tillhörde den malinska grenen av IOGT. Vid den s k stora godtemplarschismen i Uppsala 1885 övergår gradtemplet till hickmaniterna. Inom den hickmanska grenen får gradtemplet nummer 69. Vid ordensgrenarnas sammanslagning 1887 tycks gradtemplet ha upplösts. |
1909 Uppsvenska Tandläkareförbundet // 1910 Uppsvenska Tandläkareföreningen |
Uppgick i det nybildade Östsvenska Bangolfförbundet, som bildades vid sammanslagning av Upplands, Stockholms och Gotlands Bangolfförbund år 2000. |
Den 18 december 1913 samlades ett antal kvinnor i Härnösand på initiativ av jägmästare W Smith för att försöka få till stånd en lokalförening av röda korsets kvinnoförening.
Föreningen konstituerades den 30 december med landshövdingskan Agnes Ström som ordförande. 1915 ändrades namnet till Hänösands röda korskrets. Kretsen utvidgade sin verksamhet till att omfatta området från Härnösand t o m Nyland och Björkåbruk, från 1930 enbart Härnösand.
Man blev snabbt mycket aktiv i samband med första världskriget och fortsatte senare med insamlingar till olika ändamål, t ex barnkolonier i Hälletorp och Smitingen, barnhem i Tyskland, vilohemmet Mors vila i Hässjö m m.