Visar 6134 resultat

Avdelning 214 i Östhammar bildades efter det att medlemmarna tidigare tillhört avd 163, som omfattade personalen vid Stockholms läns samtliga sjukhus. // // Uppgår i Kommunalarbetareförbundet avd 067. |

Ingick som sektion 10 i Kommunalarbetareförbundet avd 35, 1967. |

Avd 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet bildades den 12 maj 1939, på initiativ av Saga Heden och K.G. Gullberg. Orsaken var att de på lönestat kommunalt anställda ansåg att deras intressen dåligt tillvaratogs av de avd de tidigare tillhörde. Redan den 25 april hölls ett möte och en interim- // styrelse bildades. Interimstyrelsen utsände ett cirkulär och teckningslistor till befattningshavare som kunde tänkas hågade för medlemskap. // // Fortsättning - se bilaga! | Den 12 maj träffades 28 st befattningshavare och bildade avdelning 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet. Till ordf valdes K.G. Gullberg, sekr Saga Hedén, kassör Elias Knutson. Arne Johansson och H. Rosén invaldes även i styrelsen. Vid starten kunde man räkna 33 medlemmar. Tyvärr saknas de första protokollen från avd möten, det första protokollförda möte som är inskrivet i protokollboken är daterat 15 maj 1940. // Medlemsantalet ökade starkt under de första åren och 1941 var man uppe i 71 med- // lemmar, ökningen fortsatte vart efter åren gick, vid årsskiftet 1948/49 hade avd 149 medlemmar. // Avd första stora arbetsuppgift var att ta itu med förhållandena vid ålderdomshemmet, en institution som levde kvar med tjänstgöringsreglemente och förordningar sedan sekel- // skiftet. Efter flera års segslitna förhandlingar och påtryckningar fick man omsider rätsida på förhållandena. // 1946 hade avd mycket arbete med förhandlingar om ny löneplan, som berörde praktiskt taget alla grupper. Förhandlingsdelegerade utförde ett jättearbete som ledde till gott resultat. // I oktober 1952 fick styrelsen i uppdrag att skriva till förbundet och uttala avd missnöje med anledning av Kommunalarbetareförbundets och Kommunaltjänstemannaför- // bundets överenskommelse om uppdelning av medlemmarna. Den 10 december höll ombudsman Österholm en information om gränsdragningen mellan de olika förbunden. Efter ombudsmannens anförande följde en livlig diskussion som ytterligare klarlade Kommunalarbetareförbundets ståndpunkt. Det var många av avd medlemmar som med bitterhet måste konstatera att de ej i framtiden fick tillhöra sin kära avdelning 301. // // Den 6 september 1955 meddelade ordföranden att fyra representanter från förbunds- // styrelsen besökt Uppsala, för utredning om anställande av ombudsman, för till förbundet anslutna avd i Uppsala. På samma möte väckte Saga Hedén frågan om anskaffande av fana. Styrelsen fick i uppdrag att till årsmötet undersöka denna fråga. // Den 14 januari 1957 kunde ordförande hälsa den nye ombudsmannen Sandin välkommen på avd möte och hoppades att samarbetet skulle bli gott. // Med anledning av Saga Hedéns förslag om anskaffande av fana bildades sedermera en fond. Den 9 september 1958 meddelade kassören att det i fonden fanns 493:40 kr över- // fört av kontingenten samt 221:47 kr i insamlade medel. // Den 4 november 1958 fick den kommitté, som handhaft arbetet med anskaffande av fanan, i uppdrag att enligt de under mötets diskussion framlagda förslagen inköpa fana, helst en broderad sådan. Den 13 januari 1959 meddelade kassören att en broderad fana beställts hos Textil-tjänst i Knivsta, till en kostnad av 975 kr. Fanan levererades under våren 1959 och användes troligen första gången vid årets 1:a maj-demonstration. Beslut fattades att officiellt inviga fanan vid avd 20-årsjubileum som firades under hösten. // Avd 20-årsjubileum firades den 21 november på Stadshotellet i Uppsala. För att då förrätta invigningen av fanan skulle en av förbundets funktionärer inbjudas. // På möte den 21 februari 1961 beslutade avd, efter en längre debatt, att bevilja avd 622:s medlemmar anslutning till 301. Orsaken var att avd 622 skulle upphöra. 622:ans med- // lemmar inröstades enhälligt och bildade sedan egen sektion inom avd 301. // Uppsala i juli 1979 // Ullrick Andersson

Den 24/4 1940 bildade personalen vid konvalescenthemmet i Tobo avdelningen. // Under år 1966 upphör avd med sin verksamhet och medlemmarna övergår till Tierps avdelning. // Se även bilaga! | Svenska Kommunalarbetareförbundets avdelning 311, Tobo bildades med anledning av rådande förhållanden vid konvalescenthemmet i Tobo. Vid ett samtal mellan personalen beslutades att bilda fackförening och söka inträde i förbundet. // Det första mötet hölls den 24 april 1940 och till styrelse valdes som ordförande Elsa Ålander, sekreterare Greta Berglund och kassör Majken Karlberg. Den 20 juni valdes ytterligare tre styrelseledamöter, till vice ordförande Siv Janson, vice kassör Brita Blomstedt och vice sekreterare Greta Janson. // // Under de första åren hölls mötena en gång i månaden och besöktes då av ett fåtal, 5-7 personer. // Ett uppehåll i protokollsboken mellan 20 maj 1943 och 16 mars 1948 finns ingen förklaring till, men avdelningen har under dessa fem år tydligen sammanförts med Tierp, för årsmötet den 16 mars 1948 är hållet i Tierp och sedan hölls mötena varannan gång i Tierp och Tobo. // Den 15 februari 1951 beslutades att möten endast skulle hållas då det fanns något viktigt att behandla, enär det var så besvärligt med resor mellan Tobo och Tierp. // 1954 hade avdelningen två mindre konflikter att ta ställning till, en vid Älvkarleö sjukstuga som gällde ledningens opassande uppträdande mot personalen och en vid Österlöfsta sjukstuga, där semesterfrågan inte skötts på ett riktigt sätt. Båda konflikterna kunde lösas, varför några stridsåtgärder aldrig behövde tillgripas. // // På årsmöte 1964 redogjorde Tore Gustafsson för förslag till sammanslagning till större avdelningar, styrelsen fick i uppdrag att bevaka och besluta i fortsättningen av ärendet. // // På årsmötet 1966 valdes en representant till storavdelningens styrelse nämligen Manne Eriksson, Tobo, till styrelsesuppleant valdes Gunnar Vennelin, Tierp. Till representanter i storavdelningens representantskap valdes förutom Gunnar Vennelin, Elis Andersson, Tierp, Ingvar Söderblom, Skutskär och Siv Grundin, Älvkarleö. Till suppleanter valdes Inga-Lisa Åker, Tobo, Tage Bergström, Löfstabruk, Monica Egerbäck, Tierp och Hilka Karlsson, Skutskär. // // Sista protokollförda möte med avdelning 311 Tobo är styrelsens sammanträde i Tierp den 30 juni 1966. // Under de år som gått har inga stora stridigheter förekommit inom avdelningens verksamhetsområde, de konflikter som förekommit har lösts i största samförstånd med de olika sjukhusledningarna. // Eftersom avdelningens verksamhet är väl dokumenterad i protokoll från såväl styrelse- som avdelningsmöten, utom tiden 1943-1948, utgör protokollböckerna ett värdefullt material för framtida forskning // // Arkivet ordnat och förtecknat i juli 1979 // Uppsala 17 juli 1979 // Ullrick Andersson //

Den 1 januari 1967 övertog Landstinget ansvaret för mentalvården. // Statens Sjukhuspersonals förbund avd 001 Uppsala uppgick då i Kommunalarbetareförbundets avd 432, där man bildade sektion 5. // 1968 bytte avd nummer, från 432 till 34. |

Se bilaga! | 1928 bildades Sv Sjukhuspersonalens förbund avd 19 Uppsala. Enligt revisions- // berättelse torde den ha varit en länsomfattande avd fram till 1/7 1942, då Sv Sjukhus- // personalens förbund avd 42 Uppsala bildades. // // 1/1 1945 överflyttades de sjukhusanställda till Kommunalarbetareförbundet och Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432 Uppsala bildades. // Avd upphörde 30/6 1966 i och med att storavdelning bildades. // // Storavdelningen benämndes t o m 30/5 1968 Sv Kommunalarbetareförbundet // avd 432 S. // 1/6 1968 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 34, genom att lägre avdelningsnr först då blivit vakant. // // Gamla avd 432 fortsätter att verka inom storavdelningen under beteckningen sektion 1.

Organiserar sjukhuspersonal vid bl a Epidemisjukhuset Tunåsens sjukhem, Rickomberga och Håga vårdanstalter, Barnhemmet vid Stabby allé och Gillbergska barnhemmet. // // Ingår i kommunalarbetareförbundet storavd 432 S, 1966. |

1993 bildade Kommunal avd 27 och avd 34 Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län. // 2012 sammanslagning med Kommunal Gävleborg, namnbyte till Kommunal Mitt. |

Fr o m den 1/1 1967 övertog Landstinget ansvaret för mentalvården. Vid samma datum gick avd 1 och 35 av Statens Sjukhuspersonals förbund upp i Kommunalarbetareförbundet avdelning 432, där man bildade sektion 5. // Den 1 juni 1968 bytte avdelningen nummer från 432 till 34. // 1993 bildades en länsavdelning, Kommunalarbetareförbundet Uppsala län. // 2000 bildades en landstingssektion inom Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län, vilket innebar att de dåvarande sektionerna 1 och 5, delar av sektionerna 10, 12 och 20 kom att bilda en sektion. |

1993 namnbyte från Kommunalarbetareförbundet avd 034, sektion 5, Uppsala. // // 2000 bildades en Landstingssektion inom Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län, vilket innebar att de dåvarande sektionerna 1 och 5, delar av sektionerna 10, 12 och 20 kom att bilda en sektion. |

Organiserade från början hemtjänstpersonal. // Namnbyte fr o m 1993. I samband med detta vidgades verksamheten till att omfatta även dagbarnvårdare och personliga assistenter. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57 A sektion 1. // Namnbyte 1969 till avd 27. // Namnbyte 1993 till avd Uppsala län sektion 9. // Organiserade personal inom gatu-, service- stadsbyggnads- och fastighetskontoren (tidigare gatu-, fastighets-, materialkontor samt renhållningsverk). // Uppgick i sektion 11 1995. |

Organiserade kyrkovaktmästare. // Bildad som Kyrkovaktareförbundet avd 16 Uppland. // Namnbyte 1957 till Kommunalarbetareförbundet avd 622 Uppland. // Namnbyte 1968 till avd 57 A sektion 11 och 1969 till avd 27 sektion 11. // Namnbyte till avd Uppsala län sektion 11 1993. // Uppgick i nya sektion 11 1995. |

Bildad i juni 1995 vid sammanslagning av sektion 9, 11 (Kyrkovaktmästare-sektionen) och 21. // Organiserade teknisk personal inom park- och naturförvaltningen, kommunfastigheter, gatukontoret, servicekontoret, Uppsala kyrkliga samfällighet och lokalvårdare. |

Organiserar anställda i Gamla Uppsala och Vattholma kommundelsförvaltningar. // Denna sektion slås 1/7 1999 samman med de övriga 8 sektionerna i Uppsala kommun och bildar Kommunal avd Uppsala län sektion 2. // (De två landstingssektionerna finns kvar.) |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 15 Gottsunda-Danmark. // Nytt avdelningsnamn 1993. // Namnbyte 1996 då Danmarks kommundel överfördes till sektion 18. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Organiserade personal anställd inom Björklinge-Bälinge och Svartbäckens kommundelar. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 16 Björklinge-Bälinge-Svartbäcken. // Namnbyte 1993. |

Organiserade anställda inom Knivsta kommundel, från och med 1997 även Danmarks kommundel. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 18. // Namnbyte 1993 till avd Uppsala län sektion 18. // Namnbyte 1997 då Danmarks kommundelsförvaltning överfördes från sektion 15. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A sektion 4. // Namnbyte till avd 27 sektion 4 från 1970. // Namnbyte till avd Uppsala län sektion 21 från 1993. // Organiserade kommunalt anställd städpersonal. // Uppgick i sektion 11 1995. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 27 sektion 3. // Namnbyte 1993. // Organiserade anställda inom Centrala stadens kommundel. // Uppgick i sektion 2 1999. |

Socialdemokratisk fackklubb för städpersonal. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 04 socialdemokratisk fackklubb SKAF:tet 1990. // Namnbyte 1993 till Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län sektion 21 socialdemokratisk fackklubb SKAF:tet. // Därefter namnbyte 1995 till Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län socialdemokratisk fackklubb SKAF:tet. // 1996 gick fackklubben samman med S-fackklubben Norrsken. |

Organiserar personal inom omsorgsverksamheten i Uppsala län. // Sektionen bildades som sektion 7. Personalen inom social och omsorg tillhörde före 1992 sektion 2. // Efter att sektionen upphört 1/1 1996 kommer personalen att tillhöra sektioner efter var arbetsplatsen är belägen. |

Bildades 26/1 1947 av Kommunalarbetareförbundets avd 432 och 498 i Uppsala samt 496 i Enköping. Under år 1948 anslöts avd 311 i Tobo. // // Upphörde 30/6 1966, 1/7 1966 trädde en storavdelning 432 S i verksamhet. |

Samorganisationen bildades av Sv Kommunalarbetareförbundets avd 57, 68, 88 och 150 i Uppsala. // Upplöstes 1967 p g a storavdelningen Kommunalarbetareförbundet avd 57:s bildande. |

Föreningens syfte var att befrämja Fannaområdets kommunala intressen. |

Bildas under namnet Pensionerades Kommunalarbetares Kamratförening. // 1951 ändras namnet till Uppsala Kommunalarbetares Pensionärsförening. // 1957 ändras namnet till det nuvarande. |

Bildad 1917 som socialdemokratisk vänsterkommun. // 1921 kommunistisk arbetarekommun. |

Majoriteten av medlemmarna i den kommunistiska arbetarekommunen i Uppsala tillhörde Kilboms falang, som 1929 bröt med Komintern och 1934 bildade socialistiska partiet. // Se förteckning socialistiska partiet. // De kommunister som inte gick över bildade en ny kommunistisk arbetare- // kommun omkring 1933. // Se VPK Uppsala kommunistiska arbetarkommun. |

Bildades 1943 som Grovarbetareklubben Uppsala. // 1960 skedde ett namnbyte. |

Bildades som Skutskärs socialdemokratiska ungdomsklubb. Efter splittringen av SAP, när vänsterfalangen bildade socialdemokratiska vänsterpartiet 1917, övergick hela socialdemokratiska ungdomsförbundet // till vänsterpartiet. // // 1921 ombildades detta till Sveriges Kommunistiska parti. Ungdomsklubbarna kallades därefter kommunistiska. |

Bildad som Uppsala Kommunistiska Universitetsförening, VPK (UKU-VPK). // Namnbyte 1977 till VPK/KHF, Kommunistiska Högskoleföreningen. |

Bildades 1967 under namnet Kommunistiska Förbundet Marxist- // Leninisterna (KFML). // 1970 sker en utbrytning av en stalinistisk falang som bildar KFML(r), fr o m 1977 KPML. // 1973 ändrar KFML namn till Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). // SKP tillhörde den maoistiska falangen av marxist-leninismen. // Partiet startar tidningen "Gnistan" 1967, vilken lades ned 1989. |

Uppgift; att verka för ett aktivt arbete för de konservativa idéerna bland ungdomen i Uppsala. |

Bildades på initiativ av Lennart Lidman genom att en interimstyrelse började arbeta under 2008. Det konstituerande årsmötet hölls i Härkeberga Gillestuga den 5 februari 2009. // Verksamhetsåret 2012 blev föreningens sista med anledning av ordförande Lennart Lidmans sviktande hälsa som gjorde att styrelsen inte såg några möjligheter till fortsatt verksamhet med samma höga ambitioner och kvalitet. // |

Föreningen har som syfte att verka för ett rikare och livligare konstliv i Uppland genom att bl.a. annordna utställningar, föreläsningar och studieresor. // // 1982 bildade man Stiftelsen Upplands Konstmuseum tillsammans med Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, varvid Konstföreningens verksamhet i Gamla Gillet övertogs och samlingarna överfördes till stiftelsen. |

Sammanslutning av amatörkonstnärer i Gottsunda. Arrangerar bl.a. Gottsunda vårsalong på Gottsundabiblioteket. // // Bildades under namnet Gottsunda Konst- och Konsthantverksgille. Namnbyte 2001. |

Föreningen Nytt Konstmuseum i Uppsala bytte genom beslut på medlemsmöte den 10 februari och den 21 april 1993 namn till Föreningen Uppsala Konstumuseums vänner, då föreningens mål - att arbeta för ett nytt konstmuseum i Uppsala - hade uppnåtts. |

Uppsala Konstnärsklubb startades år 1955 för att få till stånd en grafisk ateljé för stadens 30-tal konstnärer. Medel till denna införskaffades under år 1960 genom ett av klubben anordnat konstlotteri. Klubben ser dessutom som sin uppgift att genom föredrag, diskussioner, utställningar etc samla konstnärerna kring gemensamma yrkesintressen. |

Konstsommar tillkom 1961 genom att Upsala Konstnärsklubb, föreningen Pro Arte och studieförbundet IOGT slog sig samman för att som § 1 i stadgarna säger "i Uppsala sommartid anordna konstutställningar, konserter och litterära aftnar". // Fr o m ? arrangerades Konstsommar av NBV, Upsala konstnärsklubb och Uplands konstförening. // 2011 upplöstes föreningen. |

Bildades under namnet Enköpings Kooperativa Kvinnogille. // 1969 bytte gillet namn till Enköpings Konsumentgille och samtidigt // fick män möjlighet att bli medlemmar. |

Bildad som Gimo Kooperativa Kvinnogille. // Namnändring 1969 till Gimo Konsumentgille, då även män ges // möjlighet att bli medlemmar. // Namnbyte 1980 till Gimo-Östhammars Konsumentgille, då flera medlemmar bor och verkar även där. |

Gillet bildades när Skutskärs kooperativa kvinnogille upphörde 1971. Konsumentgillet består både av män och kvinnor. |

Bildades som Vattholma kooperativa kvinnogille. // Namn- och organisationsbyte 1969 vid ombildningen av kooperativa kvinnogillesförbundet. Verksamheten fortsatte dock oförändrad. |

Slås samman med Konsumtionsföreningen Framtiden, Ytterharnäs och bildar Konsumtionsföreningen Skutskär 1926. |

Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1968. |

Föreningen upphörde i och med att Norra Upplands Konsumtionsförening uppgick i Konsum Uppsala. |

Föreningen bildades genom en sammanslagning av föreningarna i Tierp, Marma och Söderfors. 1967 uppgick man i Konsum Uppsala. |

Föreningen hade sitt ursprung i den år 1910 bildade Enköpings kooperativa handelsförening. // Ingår i Konsum Uppsala 1965. |

På matrikelns framsida står Konsumtionsföreningen Fram. Denna förening okänd. Kan eventuellt handla om Kooperativa Vedaffären eller föreningen Fram 1909-1912. Detta trots att medlemmarnas inträdesår är 1908, med början i augusti. Årtalet 1909 kan t ex handla om en sen registrering. I en av sina historiker säger August Karlsson att denna vedaffär startades 1906, medan han i en annan av sina skrifter säger att starten har varit i januari 1909. |

Slås samman med konsumtionsföreningen Allians, Upplandsbodarna och bildar konsumtionsföreningen Skutskär 1926. |

Heby konsumtionsförening bildades 1905 under namnet Heby Arbetares Handelsförening u p a. Namnändring 1918. // Föreningen gick 1961 samman med konsumtionsföreningarna i Morgongåva, Heby, Vittinge, Västerfärnebo och Sala och bildade Östra Västmanlands konsumtionsförening. |

Gick 1961 samman med Sala konsumentförening som senare, tillsammans med Heby, Västerfärnebo och Vittinge, bildade Östra Västmanlands konsumtionsförening. |

Föreningen bildades genom en utbrytning ur Konsum Uppsala, som man åter anslöt sig till 1966. |

1907 bildades den första konsumtionsföreningen i Örbyhus. Denna upplöstes dock för att sedan nybildas 1925. 1966 uppgick föreningen i Konsum Uppsala. |

Ingår i Norra Roslagens konsumtionsförening 1934. |

Uppgick i Norra Roslagens Konsumtionsförening 1933. |

Inledde samarbete med Konsum Uppsala 1926 och anslöt sig till Uppsala 1932. |

Bildades under namnet Gimo Hushållsförening. Namnändring 1932. // Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1966. |

Föreningen bildades genom sammanslagning av konsumtionsföreningarna Allians, Upplandsbodarna och Framtiden, Ytterharnäs 1926. |

Bildar konsumtionsföreningen Norra Uppland tillsammans med konsumtionsföreningen Tierp och Marma. |

Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1962. |

Föreningen uppgick i Örbyhus Konsumtionsförening 1928, men lades formellt ned först 1931. |

Konsumtionsföreningarna i Tierp, Söderfors och Marma gick 1936/37 samman och bildade Norra Upplands Konsumtionsförening. |

| Grundas i början av 1923 under namnet Kooperativ Samköpsförening. Samma år sökte man och fick medlemskap i Kooperativa förbundet. Syftet med verksamheten var att ge konsumenterna möjlighet att vara med och bestämma priserna själva. Den privata handelns prisaktivitet var vid tidpunkten tämligen obefintlig. // Vid slutet av 1945 ändrade man föreningens namn till Konsumentföreningen Uppsala u.p.a. som i dagligt tal blev Konsum. // Föreningen stod från början öppen för alla som önskade ansluta sig oberoende av politisk uppfattning, social ställning eller religiös bekännelse. Vid slutet av det första året hade föreningen 238 medlemmar medan siffran översteg 68 000 år 1990. // Den första butiken var inrymd i ett magasin på auktionsverkets gård. Behovet av flera och bättre lämpade lokaler var stort. Vid slutet av 1923 fanns det fyra kooperativa butiker i Uppsala. Antalet försäljningsenheter ökar kontinuerligt till mitten av 1960-talet då den strukturella förändringen med livsmedelshall, varuhus, stormarknad börjar slå igenom. Vägen från småbutikerna till de stora enheterna går via snabbköpsbutiker, den första i Uppsala öppnas 1950 på Börjegatan, livsmedelshallar; 1952 den första, och via varu- // hus. Välståndet stiger som ökar kravet på ett större urval av livsmedel och andra varor. // // Den 16 september 1953 invigs varuhuset Forum som skulle bli ett av de första stora kooperativa varuhusen utanför Stockholm. Försäljningsresultatet under första hela verksamhetsåret överträffade vida förväntningarna. För att tillfredsställa behoven byggdes varuhuset om och till i flera omgångar. 1971 ändrades namnet också till Domus. Vid den senaste ombyggnaden som avslutades 1992 blev det nya namnet Forum Gallerian. // Om-, till- och nybyggnationen pågår kontinuerligt. 1970-71 är toppår då nya varuhus öppnas i Enköping och Norrtälje. 1971 invigs Gränby Köpcentrum. När medlemstalet var lågt klarade man sig med direkt representation i de demokratiska organen. Men redan 1929 (1 950 medlemmar) antogs nya stadgar. Föreningen indelades i distrikt, förvalt- // ningsråd väljs som uppdelas i olika utskott. Även medlemsråden tillkommer. Nya stadgar antas även senare i föreningens historia. // 1931 inträffar den första fusionen då Björklinge Konsumtionsförening ansluter sig. Den stora anslutningsvågen inträffar under 1960-talet; 1962 Vattholma och Storvreta Kon- // sumtionsföreningar, 1965 Enköpings och Rimbo Konsumtionsföreningar, 1966 Norra Roslags Konsum, Konsum Örbyhus, Olands Konsum samt Konsum Hallstavik, // 1967 Konsum Norra Uppland, Tierp och Norrtälje föreningar. // Konsumentföreningen Uppsala täcker nu större delen av Uppsala län och delar av Stockholms län. Antalet distrikt har ökat till 16. // 1975 säger Vätö Handelsförening ja till fusion med Konsum Uppsala. Tendensen mot större enheter fortsätter under hela 1980-talet. Varuhusen och hallbutiker tar allt större del av försäljningsvolymen, antalet närbutiker minskar. // 1991 beslutas att Konsum Uppsala ingår i en större enhet; Konsum Svea med säte i Västerås. // // Arkivhandlingar, förvarade på Kooperativa Förbundet i Stockholm, gällande Konsumentföreningen i Uppsala // Förvaltningsrådsprotokoll 1943-1985 (7 vol) // Styrelsens protokoll 1944-1985 (7 vol), 1944 års styrelseprotokoll - // lösa handlingar // Bilagor till styrelseprotokoll 1968-1988 (33 vol) // Handlingar rörande affärsledningen 1975-1988 (19 vol) //

Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1961/62. |

Bildades 1917 som Upsala manliga kontoristklubb, men redan vid nästa sammanträde ändrades namnet till Upsala kontoristförening. // Under perioden 1937-1942 gick föreningen under namnet Uppsala kontorist- och affärsbiträdesförening. // Fr o m 1943, då föreningen inte längre var verksam inom det organisatoriska och fackliga arbetet, enbart en kamratförening under namnet Uppsala kontoristförening. |

Vid årsmötet 1970 beslutades att föreningen skulle upphöra med verksamheten och uppgå i Uppsala läns Centralorganisation. // Under de senaste åren hade föreningen ej haft någon egen verksamhet, utan enbart gjort samarrangemang med centralorganisationen. |