Bildades under namnet Upplands Skogs- och Lantarbetareförbundets avd 6 Huddinge. |
Bildad som Lantarbetareförbundet avd 017. // Namnbyte 1956? |
Bildad som avd 012 inom Upplands Lantarbetareförbund. // Namnbyte 1930. // 1958 upphör avd och uppgår i avd 23 Veckholm. |
Bildas inom Upplands lantarbetareförbund som avdelning 8. Medlemmarna övergår till avd 3 Bro när avdelningen upphör 1961. |
Upphör 1967 på grund av inträde i den nya storavdelningen 023 Enköping. |
Avd 7 av Upplands Lantarbetareförbund t o m 1930. // Nedlagd 1925, nybildad 1928. // Ingår i avd 84 Övergran 1954. |
Bildades ? som Upplands Lantarbetareförbund avd 64 Rasbo. // Fr o m 1 januari 1966 nytt avdelningsnummer = 58 Rasbo. Vid samma tidpunkt uppgick Lantarbetareförbundet avd 629 Upplands-Tuna i föreningen. // Vid sammanträde den 26/2 1979 diskuterades en övergång till Uppsala och de 8 närvarande röstade ja till övergång. |
Avdelningen bildades 1919 under namnet Upplands Lantarbetareförbund avd Bondkyrko. Från och med 1923 används avdelningsnummer 47. // Från början var arbetet koncentrerat till Bondkyrko men kom senare att omfatta bygden kring Uppsala. // 1931 namnbyte till Lantarbetareförbundet avd 47 Uppsalatrakten. // Avdelningen anslöt sig till Sv Lantarbetareförbundet omkring 1930. // |
Bildades 26/6 1919 under namnet Wasa Lantarbetareförening avd 158, Upplands Lantarbetareförbund. // 1920 6/1 ändras namnet till avd 39 Skepptuna. |
Bildad inom Uppsala Lantarbetareförbund som avd 071 Giresta. // Nybildning 1930 under namnet 025 Giresta. // Namnbyte 1932 till avd 025 Örsundsbro när upptagningsområdet ökar. // Avdelningen upphör 1967 på grund av inträde i storavdelning 023 Enköping. |
Var från början avd inom Upplands Lantarbetareförbund. // 1963-1966 bildade man avdelning med avd 016 Grillbyorten, // under namnet avd 023 Trögd. // Uppgick i storavdelning 023 Enköping, 1967. |
Bildades vid en sammanslagning mellan avd 016 Grillbyorten och avd 023 Veckholm. // Uppgår i Lantarbetareförbundet avd 023 Enköping 1967. |
Gick upp i avd 020 Norra Mälardalen inom Svenska Lantarbetareförbundet. |
Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 016 Löt. // Namnändring till avd 016 Gillbyorten under 1937. // 1963 sammanslagning mellan avd 16 Grillbyorten och avd 23 Veckholm. // Den nya avd får namnet 23 Trögd. |
Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 4 Låssa. // Namnändrad 1929/30 till Sv Lantarbetareförbundet avd 15 Låssa. // Avdelningen uppgår 1966 i Sv Lantarbetareförbundet avd 3 Bro. |
Bildades under namnet Bro Härads Lantarbetarefackförening. // Namnändring 1919 efter att ha initierat bildandet av Upplands Lantarbetareförbund. |
Hela Sverige ska leva Uppsala län är en ideell förening som bildades 2005. Man är en folkrörelse för byarörelsen (som består av byaföreningar, samhällsföreningar, byalag, lokala utvecklingsgrupper, vägföreningar, hembygdsföreningar, bygdebolag, fiberföreningar och omställningsgrupper, etc.) Medlemmar är lokala utvecklingsgrupper samt ett 10-tal medlemsorganisationer. I länet stöttar man grupperna och ger råd på regional och lokala nivå. |
Landhockey har spelats i Sverige sedan 1973, då sporten presenterades av Svenska Bandyförbundet. // Svenska Landhockeyförbundet bildades 1978. // Förbundets kansli har tidigare varit placerat i Göteborg och Stockholm, men ligger sedan 1988 i Uppsala. // Förbundet uppgick i Svenska Amerikansk Fotbollförbundet (SAFF) vid årsskiftet 2021/22. |
Föreningen bildades den 19 april 1901 under ett sammanträde på Stadshotellet i Uppsala. // Läkarföreningen, som är en lokalförening av Svenska Läkarföreningen hade (enligt 1901 års stadgar) till uppgift att bevara en god och värdig anda bland sina medlemmar samt att främja läkarnas sociala och ekonomiska intressen. |
Bildades som Adademiska sjukhusets underläkarförening. // 1973 namnbyte till SYLF:s lokalavdelning i Uppsala län. // Föreningen är en delförening av Upplands allmänna läkarförening. |
Se bilaga! | Bildad 1938 under namnet Fröslunda Arbetarekommun. Senare under året ändrades namnet till Giresta-Fröslunda Arbetarekommun. // // 1945 införlivades Gryta Arbetarekommun och genom kollektivanslutningen tillkom nya medlemmar från Biskopskulla och Nysätra, varför en namnändring blev aktuell. Det nya namnet blev Örsundsbroortens Arbetarekommun. // // Med anledning av storkommunbildningen blev det nödvändigt att få till stånd ett samarbete mellan de olika arbetarekommunerna. Resultatet blev 1952 en arbetarekommun med namnet Lagunda Arbetarekommun. I denna uppgick Långtoras och Kulla-Fittja-Holms Arbetarekommuner. // // Ombildas 1972 till socialdemokratisk förening, då en arbetarekommun bildas för hela Enköpings kommun.
1931 Uppsalaortens Låd- och lantbrevbärareklubb // 1941 Uppsalaortens Låd- och lantbrevbäraresektion // Ansluten till Postmannaförbundets avd 47 i Borlänge t o m 1949. // 1949 uppgår sektionen i Postmannaförbundets avd 15 Uppsala. |
Laboremus bildades 1902 av studenter och arbetare. 1910 anslöts föreningen till SAP och blev en radikal socialdemokratisk organisation. 1960-talet radikaliserade många medlemmar och 1971 lämnade föreningen SAP. Efter detta har Laboremus varit en oberoende socialistisk sammanslutning. Laboremus har främst verkat som en diskussionsklubb samt bedrivit studiecirklar. I slutet av 1970-talet minskade intresset för föreningen för att uppstå igen på 1980-talet. |
Ingår 1/1 1957 i Kommunalarbetareförbundet avd 622 // " 1968 " avd 57A sektion 11 // " 1969 " avd 27 sektion 11 // " 1993 " avd Uppsala län sektion 11 |
Kyrkobröderna tillhör Svenska kyrkans Lekmannaförbund och är en sammanslutning av evangeliska-lutherska män som tillhör svenska kyrkan. // Svenska kyrkans lekmannaförbunds lokalavdelning benämns kår, som i regel utgörs av en församling eller del av församling. Dess arbete syftar bl a till att bedriva missionsarbete och social verksamhet. // |
Medlemmarna ingick i Uppsala Kyrkobrödrakår 1973. |
Kyrkobröderna tillhör Svenska kyrkans Lekmannaförbund och är en sammanslutning av evangeliska-lutherska män som tillhör svenska kyrkan. // Svenska kyrkans lekmannaförbunds lokalavdelning benämns kår, som i regel utgörs av en församling eller del av församling. Dess arbete syftar bl a till att bedriva missionsarbete och social verksamhet. // // 1993/1994 namnbyte till Uppsala Lekmannakår. // Vilande fr o m 2003 enl ordf Margareta Hellström, tel 018/52 60 54. |
Föreningen syftar till att synliggöra kvinnors historia, främja kvinnlig historieforskning, kvinnlig litteratur och kvinnligt skrivande. // |
Ändamål: // Att genom förfärdigande av arbeten och hopsamlande av medel förrätta auktioner och överlämna blivande överskott till Söderfors Byggnadsförening // u p a. |
1947 övergick medlemmarna till Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Då bildades ett nytt UKF som organiserade timanställd serveringspersonal. // Fr o m 1 okt 1952 överfördes medlemmar till Hotell- och Restaurang- // anställdas förbund avd 9 Uppsala Festvåningssektion. |
Vid årsmötet 17 februari 2015 beslutades om nedläggning av Kvarngärdets Socialdemokratiska förening. Medlemmarna överfördes till Centrala stadens s-förening. |
Föreningen hade till uppgift att renovera kvarnmiljön i Ahlsta samt att dokumentera dess historia. |
Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden och syftar till att sprida information om kurdernas situation i Kurdistan och i exil verka för kurdernas integrering i det svenska samhället. |
Bildar Södra Trögds socialdemokratiska arbetarekommun tillsammans med Veckholm och Lillkyrka arbetarekommuner. |
Nämnden bildades i syfte att samordna arbetet mellan folkbildning och andra ideellt arbetande föreningar inom Uppland. // Nämndens ledamöter bestod av representanter från dessa föreningar. // // Upplands Kulturnämnd var initiativtagare till bildandet av Uppsala läns Bildningsförbund som delvis övertar kulturnämndens verksamhet. |
Kulturnämnden var ett samarbetsorgan för Faringe kommuns föreningar med syfte att anordna bl a föreläsningar och andra kulturella program. |
Gick samman med Håbo Hembygdsförening 2009 och bildade Håbo Kultur- och Hembygdsförening. |
Bildades som en arbetsgrupp med syfte att arrangera Svartbäckens dag. // Namnändras 1989 till Kulturföreningen Vi i Svartbäcken. |
Uppsala Ungdomsring bildades 1942. Föreningen är ansluten till riksorganisationen Svenska folkdansringen. Föreningen har till uppgift att sprida intresse för och kännedom om vår folkkultur. Verksamheten omfattar i huvudsak dans, musik och sång, dräkter och klädskick, hantverk samt studier av seder, bruk och livsmiljöer i hembygden. // 2010 namnbyte till Kulturföreningen Fyrisgillet, som man tyckte bättre speglade verksamhetens bredd. |
Kulturföreningen Hörnan verkar för främjandet av kreativitet i form av musik, dans, poesi, film, lek och övrig konst. |
Kulturell förening för Fyrisskolans personal. |
Föregångare till Kulturarbetarcentrum var Författarcentrum Uppsala län (FC). Författarcentrum ombildades 1971 till att omfatta flera grupper av kultur- // arbetare och ändrade därmed namn till Kulturarbetarcentrum. KAC:s syften var dels att fungera som en arbetsförmedling för kulturarbetare, skapa nya distributionsformer för kultur samt att utveckla den uppsökande kulturverk- // samheten. // Under 1980-talet reducerades KAC:s verksamhet, bl a övergår förmedlingen av kulturarbeten till arbetsförmedlingen. |
Organisationen bildades i Uppsala av representanter för de olika KAC-bildningarna i Sverige. Anledningen var att endast rikstäckande organisationer kunde få statliga anslag. KAC-riks verksamhet sköttes främst från Uppsala och dess kansli var förlagt till Kulturarbetarcentrum Uppsala län. |
Bildad som Storvreta Biblioteks- och kulturförening i samband med att Storvretas ursprungliga bibliotek i Ärentunaskolan förstördes då skolan brann 1986. Föreningens ursprungliga syfte var framförallt att få till stånd ett nytt bibliotek. // 1992 bytte man namn till Storvreta Kultur- & Hembygsförening och fick en mer renodlad hembygdsverksamhet på programmet. // 2015 namnbyte till Storvreta Ärentuna Kultur- & Hembygdsförening. |
Bildades 1967 under namnet Håbo härads Hembygdsförening. En föregångare fanns i Övergrans Hembygdsförening som hade bildats 1952 men varit i stort sett vilande sedan 1960. // Föreningen hade nära samarbete med Stiftelsen Jan Fridegårdsmuseet och från 1992 var styrelsen gemensam för Stiftelsen och hembygdsföreningen, medan räkenskaperna hölls åtskilda t.o.m. 2003. // Namnbyte 2006 till Håbo Hembygdsförening. År 2009 sammangår man med Håbo Kulturhistoriska Förening och antar det nya namnet. |
1989 inleddes ett samarbete mellan olika förvaltningar och föreningar i syfte att engagera ungdomar i ett teater-musik projekt. Dessa inledande kontakter ledde till att ungdomarna själva tog initiativ till bildandet av en mångnationell kulturförening under temat kultur mot våld. Målsättningen med föreningen var att skapa möten och bygga broar mellan olika ungdomsgrupper. |
Bildades av kristet orienterade socialarbetare, vilkas mål var att verka för en kristen grundsyn i socialvården. |
Uppsala Kristna Råd är en gemenskap av kristna församlingar i Uppsala. Bildades 17 maj 1993 då föregångaren, Uppsala Ekumeniska råd (bildat 1966) upplöstes. I och med bildandet upplöstes även Uppsala Frikyroråd och ombildades till en kommitté. // Rådet är huvudman för Diakonicentrum Uppsala (t o m 2010 se eget arkiv). // Under 2010 förändrades organisationen så att Uppsala kristna råd, UKR, fick ett tydligt, övergripande ansvar för Diakonicentrum. Den tidigare styrelsen blev nu en nämnd under URK:s styrelse. // |
Bildades 1916 som Fria Kristliga Gymnasiströrelsen, FKG. // Namnbyte 1968 till Kristna Elevrörelsen. // Mellansvenska distriktet av Kristna Elevrörelsen utgjordes av Uppsala, Västmanlands, Gävlebors och Kopparbergs län. // Organisationen upplöstes 1991. // |
Förbundets uppgift var att verka för goda förbindelser mellan den kristna kyrkan och övrigt samhälls- och kulturliv. // Verksamheten utövas bl a genom utgivning av böcker och tidningar (Kristet Samhällsliv), konferenser och insamlingar för katastofoffer mm. // Går samman 1972 med Förbundet för Kristen Humanism och bildar Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn. |
Verkade för främjandet av kristendomsundervisning i skolorna. // Föreningen omfattade Uppland utom Stockholm. Bildad som Förbundet Kristna Seminarister och Lärare. På riksplanet sammanslogs förbundet 1965 med Sveriges Kyrkliga Lärarförbund och Blivande Lärares Kristna Sammanslutning och bildade Sveriges Kristna Lärarförbund, varvid kretsen bytte namn. Namnbyte till Förbundet Kristendom och Skola 1977. |
1948-1967 Tierp-Tolfta Broderskapsgrupp // 1967-1975 Tierp-Söderfors Broderskapsgrupp // 1975-1977 Tierp-Örbyhus Broderskapsgrupp // 1977- Tierps Broderskapsgrupp |
1967 sammanslås Söderfors-gruppen med Tierp-Tolfta Kristna social- // demokratiska grupp och bildar Tierp-Söderfors Kristna socialdemokratiska grupp. |
Klubben är vilande sedan 1990-talet |
Uppgick i Tierpsgruppen och bildade Tierp-Örbyhusgruppen 1975. |
Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn (KHS) bildades 1971 genom ett samgående mellan Förbundet för Kristet samhällsliv (bildat 1918) och Förbundet för Kristen humanism (bildat 1937). År 2011 ändrades förbundets namn till Förbundet Kristen humanism. |
Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn (KHS) bildades 1971 genom ett samgående mellan Förbundet för Kristet samhällsliv (bildat 1918) och Förbundet för Kristen humanism (bildat 1937). År 2011 ändrades förbundets namn till Förbundet Kristen humanism. |
Bildades 1947 och har koncentrerat sig på att värna om den kristna traditionen. Den är dogmatiskt obunden och har således en ekumenisk framtoning. En intensifiering av arbetet mellan kyrkan och "kulturlivets skilda områden" har varit ledande för dess arbete. Gick 1971 ihop med Förbundet för Kristet Samhällsliv och bildade Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn. |
Se bilaga! | Verksamheten började i samband med att fyra evangelister från Maranata i Stockholm inbjöds att hålla tältmöten i Öregrund sommaren 1964. Inbjudare var ett 10-tal fd medlemmar i Öregrunds filadelfiaförsamling. Möten hölls därefter bl a i Öregrunds templarlokal och Gimo Folkets hus. Man kallade gruppen Maranata Öregrund. // Namnbyte 1969 till Maranata Östhammar. // Namnbyte 5 juli 1981 till Kristen Gemenskap. // Först i och med att fastighet skulle inköpas på 1980-talet fick verksamheten en mer formell utformning med styrelse. Föreningen köpte då Frälsningsarméns fd kårlokal i Hökhuvud, som byggdes om och invigdes 1985.
Föreningens tidigare material har troligen kastats bort. |
Bildades som Upplands Korpidrottsförbund. På Rikskorpstämman 1947 fastställdes att namnet skulle ändras till Uppsala Korpidrottsförbund och verksamhetsområdet till Uppsala stad med närliggande bygd. |