Visar 6134 resultat

Föreningen bildades 1916 av Sven Thorell och några likasinnade intresserade av paddling och segling. På programmet hade man kanotpaddling kanot- och skridskosegling samt simning. Paddlingen blev snabbt framgångsrik och föreningen tog flera SM-tecken både individuellt och i lag. Med tiden förändrades föreningens aktivitet via segelkanoter till en ren jolleseglarklubb med koncentration på ungdomsverksamhet avseende Optimist och E-jolle. |

Föreningen bildades då IK Sirius Kanotsektion bröt sig ur organisationen och blev självständig. Man har förutom kanotidrotten även ägnat sig åt gymnastik, orientering och skidor. |

Föreningens syfte är att samla gamla klubbkamrater i Kanotsällskapet Ägir till träffar och utflykter samt att ekonomiskt stödja Kanotsällskapets verksam- // het. // // Medlemmarna skall ha fyllt 35 år och skall vara eller ha varit medlemmar i Kanotsällskapet. |

Bildas under namnet Upsala Hopp- och simklubb. 1904 ändras namnet. Bildningsåret har ibland angetts till 1899, bl a i Upsala simsällskaps tidigaste jubileumsskrifter. Den 2 juli 1909 anger även kappsimnings- klubben i protokollen att det är deras 10-åriga tillvaro. Den 22 augusti 1900 anges emellertid som det första sammanträdet. 2 september 1900 hölls den första simuppvisningen. 24 september skulle förslag till stadgar upprättas, varför 1900 är det troligaste bildningsåret. |

Bildades som Carlholms socialdemokratiska arbetarekommun. // // 1962 uppgick Västland socialdemokratiska arbetarekommun i Karlholms arbetarekommun. |

Föreningen verkar i Uppsala med omnejd. |

Namnändring 1907 till De förenade förbunden avd 67 Uppsala. |

Se bilaga! | 1974 bildades Uppsala avdelningen av KFUK-KFUM:s studieförbund. // 1978 ingick EFS:s studieförbund. // 1983 ändrade avd namn till Uppsala län. // Till och med 1987 ingick avd Uppsala i ett distrikt tillsammans med Västmanland, Dalarna och Gävleborg. // 1987 ingick man i distrikt Mittsverige tillsammans med Västmanland, Gävleborg, Dalarna, Västernorrland och Jämtland. // 1998 upphörde den gamla distriktsindelningen. Uppsala avdelningen ingick i KFUK-KFUM Mittsverige med studieavdelningar i Gävleborg, Dalarna och Västmanland. // 2002 upphörde KFUK-KFUM:s studieförbund och ingick i det av SKS och KMS nybildade studieförbundet Sensus. // // Under perioden 1987-1997, spridda år, finns det handlingar både från avdelningen i Uppsala län samt distrikt Mittsverige. När det varit möjligt att skilja dem åt, så anges detta i förteckningen. // Efter 1998 endast avdelningens handlingar.

KFUM Sundsvall bildades 1892 och var verksam till 1951 då föreningarna både inom KFUM & KFUK bestämde säg för att bilda en stiftelse/distrikt.
Ansvar för arkivhandlingarna idag: stiftelsen/distriktet KFUM Sundsvall med omnejd.

Klampare var förmän vid brädgårdar med uppgift att sortera virket. Föreningen organiserade även Klampare i Harnäs t o m 1907 under namnet Skutskär-Harnäs Klampareförening. Fr o m 1927 tillkom även brädgårdens mätare i föreningen. |

1977-03-15 bildades i Bålsta en ungdomsförening av makarna Ruth och Paul Kock, Club Ru-Pa, Bålsta. Sedan 1977 anslutna till Vi Unga. // Club Ru-Pa, 29 medlemmar, började sin verksamhet med att iordning- // ställa klubbhuset Tegelvillan. Föreningen hade bland sina aktiviteter bl a // fotboll, innebandy, modellbygge, bågskytte, miniracing, teckning, // diskussionsverksamhet, disco m m. |

Knattedykarna i Uppsala bildades som en sektion i Teachers Diving Team 1976. 1983 ombildades Knattedykarna till en egen förening. |

Vid årsmötet 2004 beslutade att den socialdemokratiska föreningen i Knivsta skulle läggas vilande och därefter återuppstå som Knivsta socialdemokratiska arbetarekommun |

Samarbetet upphör då Knivsta missionsförsamling anställer en egen predikant 1918. Arbetet fortsätter senare under namnet Knivsta-Lagga predikodistrikt. |

Föreningen nybildades 1917. |

Den 1 mars 1981 hölls ett möte med Föreningen för Servicehus i Uppsala. Närvarande var 30 personer som blivit kallade dels genom brev till föreningsmedlemmar som betalt avgift åren 1974 och 1975, genom annons i UNT och genom brev till andra som på olika sätt visat intresse för kollektivboende, t ex genom att delta i en studiecirkel anordnad av Kursverksamheten. Mötet beslöt att återuppta föreningens verksamhet samt att ändra namn på föreningen till Föreningen för Kollektivhus i Uppsala. |

Vid årsmötet 1994 diskuterades förslaget att slå ihop Centralorganisaionen och Regionen till en enhet. // 1997 fattade Sv. Koloniträdgårdsförbundets Nordöstra region beslutet att den ska vara kolonirörelsens i Uppsala läns huvudorganisation. Dess styrelse ska även vara Centralorganisationens styrelse. Men först 2001 upphörde Centralorganisationen och dess uppgifter övertogs av Sv. Koloniträdgårdsförbundets Nordöstra region och då överfördes även de befintliga medlen. |

Regionen har samma gränser som Uppsala län och omfattar Uppsala, Knivsta, Enköping och Bålsta. // 1997 fattade Koloniträdgårdsförbundets Nordöstra region beslut att den skulle vara kolonirörelsens i Uppsala läns huvudorganisation. Men först 2001 upphörde Uppsala Koloni- och Odlarförenings Centralorganisation och dess uppgifter övertogs av Koloniträdgårdsförbundets Nordöstra region och de befintliga medlen överfördes. |

Föreningen gick samman med Koloniträdgårdsföreningen Linnéa 2000 och bildade Koloniträdgårdsföreningen Flora-Linnéa. |

Bildad 2000 genom sammanslagning av koloniträdgårdsföreningarna Flora och Linnéa. |

2000 gick koloniträdgårdsföreningarna Flora och Linnéa samman och bildade Koloniträdgårdsföreningen Flora-Linnéa. |

Se bilaga! | Redan 1918 började tankarna på en koloniförening spira p g a kristiden och agitationen om ökad livsmedelsproduktion. // En kommitté tillsattes inom Nymans Verkstäder, vilken fick i uppdrag att försöka anskaffa jord och driva frågan framåt. // En motion till stadsfullmäktige skrivs om anhållan om jord, som dock aldrig lämnades in, utan man avvaktade en utredning och så gick år 1918. // I januari 1919 återupptogs arbetet med en förfrågan. Men all odling det året slopades dock p g a brist på jord. // Efter flera fruktlösa försök att skaffa lämplig jord, inlämnade styrelsen på hösten 1919 en motion till stadsfullmäktige med anhållan om jord. Detta resulterade i att staden på våren 1920 upplät ett område mellan skol- och fabriksgatornas förlängning, förut arrenderat av åkare Eriksson. Därmed beslöt man att bilda koloniföreningen Viola, vid Österplan. // // Huvuddelen av området förstördes 1973 då Luthagsleden byggdes. På en liten del av kvarvarande område lyckades tolv kolonister bibehålla sina lotter och stugor och har fortsatt i anspråkslösa former. // // När kommunen/markägaren 1983 medgav fortsatt koloniträdgårdsverksamhet på det kvarvarande området beslöt kolonisterna att formellt avveckla den gamla föreningen, Koloniträdgårdsföreningen Viola upa Ekonomisk förening och istället bilda en ny förening, Koloniträdgårdsförening Viola, Ideell förening.

Sektionen upphörde 1988-01-01 med anledning av avd 27:s omorganisation. |

Organiserade ålderdomshemspersonal i Uppsala kommun och från och med sammanslagningen med sektion 14 den 1/1 1986, även vårdbiträden i öppenvård. Sektionen hade även före sammanslagningen med sektion 14 ett nära samarbete med denna. // // Uppgick 1987 i den nya sektion 7 som omfattade Luthagens, Hagunda och Eriksbergs kommundelar. |

1935 bildades dåvarande avd 242 av Svenska Kommunalarbetare-förbundet. Avdelningen bildades av 16 medlemmar i dåvarande Grov- // och fabriksarbetareförbundet som samtliga hade kommunal anställning. // Vid 1963 års förbundskongress beslutades att sammanföra de lokala avdelningarna till större enheter. 242:an kom att tillhöra Uppsalaregionen och lokalt bildades två sektorer 9 och 10. // Fr om 1970 - Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 9 Enköping. |

Bildades som Kommunalarbetareförbundet avd 496. // År 1966 bildades en gemensam avd inom Landstingets verksamhet och avd 496 blev sektion 3 inom Kommunalarbetareförbundet avd 34. // År 1993 gick avd 34 ihop med avd 27 (den primärkommunala avd) och bildade Kommunal i Uppsala län. // Sektion 3 ingår då som sektion 10 i avdelning 27. |

Se avd 27. Sektion 11 organiserade kyrkovaktmästare. |

Organiserade vårdbiträden i öppen vård (hemsamariter) i Uppsala kommun. // Sektionen hade ett nära samarbete med sektion 7 (ålderdomshemspersonal i Uppsala kommun). // Uppgick i sektion 7 1/1 1986. |

Bildades 1974 av 232 utbrytare ur sektion 7. // Organiserade barnomsorgspersonal i Uppsala kommun. // Upphörde i samband med kommundelsreformen och indelningen i kommundelsvisa sektioner fr o m 1 januari 1988. |

Organiserade skolmåltidspersonal inom Uppsala kommun. // Från och med 1987 även skolvärdar och -vaktmästare, elevassisteter och institutionstekniker. // Upphörde i samband med kommundelsreformen vid årsskiftet 1987/88. |

Storavdelning, vilken bildades under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 A den 1/9 1967. // // 1/5 1969 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 27. // // 1/1 1993 bildar Kommunal avd 27 och avd 34 länsavdelning, benämnd Sv Kommunalarbetareförbundets avd i Uppsala län. | Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A. // Sammanslagning av avdelningarna 57, 68, 88, 150, 242, 301, 622 samt Uppsala kommunavdelnings Samorganisation. Avdelningen hade inledningsvis 11 sektioner. // Namnbyte 1/5 1969 till avd 27. // // 1973 delas sektion 7 i tre sektioner: sektion 7, 14 och 15. // Sektion 10 delas upp i två nyasektioner: sektion 10 Enköping och sektion 13 Upplands Bro. // // 1975 hade avdelningen 16 sektioner. // 1977 tillkom sektion 17 Håbo // 1984 tillkom sektion 18 i Knivsta kommundelsnämnd // 1987 bildas KDN sektioner // 1993 bildar kommunalarbetareförbundet avd 27 och avd 34 // 1996 tillkommer sektioner från landstinget // Kommunalarbetareförbundet Uppsala län //

Se bilaga! | 1928 bildas en facklig organisation för anställda på Akademiska sjukhuset som ansluter sig som sektion till Sv Sjukhuspersonalförbundet. // 1945 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432. // 1966 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432 S. // 1968 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 34. // Sektionen organiserar medlemmar från Akademiska sjukhuset, Folke Bernadotte- // hemmet, Uppsala sjuksköterskeskola, Kronåsen, Banérhemmet, Tiundahemmet, Kåbohemmet. // // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län.

1968 namnbyte från Kommunalarbetareförbundet avd 432, sektion 5, Uppsala. // // 1993 bildades en länsavdelning Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län. |

Bildas under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432-S. Sammanslagning av Kommunalarbetareförbundets avdelningar 432 Uppsala, 498 Uppsala, 496 Enköping och 311 Tobo. // 1968 antas namnet Kommunalarbetareförbundet avd 34 Uppsala. Under avdelningen finns sex sektioner. // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län. |

Sv Kommunalarbetareförbundets avd 24 Uppsala bildades 3/10 1910, men upphörde redan 1911. // // Den 16/7 1916 bildades Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 Uppsala. // Avdelningen upphörde 1966 i samband med att storavdelning bildades inom Sv Kommunalarbetareförbundet. |

Organiserade spårvägspersonal i Uppsala. // 1906 bildades en avd av Spårvägsmannaförbundet. // 1993 sektion 19 i Uppsala län. |

Organiserar brandmän. Ingår i storavd 1967. 1993 sekt 23 i Uppsala län. |

Fr o m den 1 juli 1966 uppgick avd 134 i en från detta datum bildad storavdelning med beteckningen 1. |

Organiserar renhållningsarbetare. 1993 sekt 11 i Uppsala län. |