Mostrar 2982 resultados

Bildade IOGT logen 1998 Västland, år 1966, tillsammans med IOGT-logerna 1998 Stridsbanéret och 3796 Sandby. |

Logen bildades den 31 januari 1943. // 1960 skedde en sammanslagning mellan logerna 5281 Gamla Uppsala och 82 Yngve Frey under namnet 82 Yngve Frey. |

Logens verksamhet tycks ha upphört (möjligen vilande) under en period med början på slutet av 1930-talet. // 1956 beslutades om logens nedläggning. I slutet av samma år önskade dock de f d logemedlemmarna upphäva beslutet och istället ville man att logen 4380 Hamnens Stjärna skulle slås ihop med logen 1312 Erik Stenbock. Förslaget beviljades av storlogen 1957 och de bägge logerna sammanslogs under namnet 4380 Hamnens Stjärna. |

Logen bildades 15 november 1936. Beslut om att nedlägga logen togs 15 januari 1939. |

Föreningen bildades som en loge inom IOGT. // Under perioden 1909-1913 var föreningen vilande. // 1927 byggde föreningen ett eget ordenshus. // 1932 bildas en ungdomsloge; 2171 Majblomman. // 1974 ingår medlemmarna i IOGT-NTO 2311 Framåt, Stavby |

Logen bildades den 20 mars 1898. |

Logen instiftades den 25 oktober 1940. Möten hölls för det mesta i Lagga Hembygdsgård. Inom logen förekom idrotts-, teater- och studieverksamhet. // // Vid logemöte 23 oktober 1951 beslutades att logens bibliotek skulle överlämnas till Knivsta storkommun. // Vid logemöte 12 april 1957 beslöt man att nedlägga logen. |

Logen bildades den 10 februari 1935 under namnet 5112 Märsta Borg. // 1940 flyttar logen sin verksamhet till Odensala socken och byter samtidigt namn till 5112 Odensala. |

Föreningen bildades som en loge inom IOGT. Brukets dåvarande disponent, friherre Gustav Tamm understödde logen genom att bl a upplåta fri lokal. Vid ett möte den 11 maj 1884 beslöt medlemmarna att inköpa ett standar för 125 kronor. // 1885 bröt sig ett antal medlemmar ur logen p g a religiösa skäl. En stor del av dem gick senare in i Österby Blåbandsförening som bildades 1886. // 1921 bildades en ungdomsloge; 1797 Mimer. |

Se bilaga! | Föreningen bildades som en loge inom IOGT den 1 april 1907 vid Ramhälls gruvor. // I början av 1880-talet hade här funnits en IOGT- loge med namnet Ramhälls Framtid, med kortvarig verksamhet. Möten hölls till en början i Ramhälls skola. Godtemplarnas deltagande i valstriden vid riksdagsmannavalet 1908 framkallade missnöje hos en del ledande personer i Alunda. Bl a på grund av detta stängdes skolorna i Alunda för godtemplarverksamheten 1909. Under en period stod logen utan möteslokal och medlemmarna träffades då i varandras hem. 1910 inropades en gammal bostadsbyggnad på auktion till ett pris av 150 kronor och den 16 augusti 1910 kunde logen inviga sitt nya ordenshus. // // En ungdomsloge bildades på 1920-talet, men måste efter några år läggas ner eftersom lämplig ungdomsledare saknades. Inom logen verkade under en period en sjuk- och begravningskassa. Logen ägde också ett bibliotek. // // Föreningen höll sitt sista protokollförda möte den 10 november 1960. Orsaken till att arbetet under de sista 27 åren till största delen låg nere berodde framför allt på att föreningens lokal vandaliserades 1960. En stor del av arkivhandlingarna och ett standar förstördes. Senare blev man tvungen att riva huset. Föreningen fick då flytta in i Ramhälls gamla skola. // // Den 6 mars 1987 beslutades att nedlägga föreningen och medlemmarna övergick till IOGT-NTO lokalförening 3451 Runeberg i Alunda.

Logen bildades den 17 december 1911 som en IOGT-loge tillhörande Enköpings kretsloge och Västmanlands distriktsloge av IOGT. // 1923 bildades en ungdomsloge; 1850 Segerns Hopp. // 1934 övergår logen till Stockholms distrikt och Sundbybergs kretsloge. // 1966 flyttades logen över till Upplands distriktsloge av IOGT. // Logen ägde ett ordenshus, vilket såldes till Upplands-Bro kommun 1967. |

Logen bildades den 21 mars 1928 under namnet 4903 Påskliljan och tillhörde då Sundbybergs kretsloge, Stockholms distrikt. // Logen var vilande under flera perioder. // 1954 sammanslogs logen med 5205 Drottning Disa till logen 4903 Sigtuna. |

Se bilaga! | Logen bildades den 27 januari 1884 som den första IOGT-logen i Tierps socken. Logebildare var f d ordenssekreterare Oskar Petersson från Gävle. I Minnesskrift till Upplands Distriktsloges 25-årsjubileum (1911) berättades att första gången O. Petersson kom till Tierp för att bilda en loge, möttes han av glåpord och stenkastning. Andra gången gick det bättre. Han fick då predika i kyrkan och hålla nykterhetsföredrag och kunde sedan bilda logen 839 Tierps Framtid. // // Vid logemöte den 2 mars 1890 beslöt medlemmarna att logen skulle nedläggas, samtidigt som man beslöt bilda en ny loge med nytt namn. (Se IOGT logen 1594 Husby.)

Logen bildades den 10 december 1891. En mässingsmusikkår bildades tidigt inom logen, men upphörde 1898 p g a avflyttning från orten. |

Se bilaga! | Logen bildas den 26 januari 1930. Redan under första året startade en studiecirkel- // verksamhet och från 1931 hade logen ett eget bibliotek. 1932 bildade logens kvinnliga medlemmar en syförening, vilken försåg logen med regalier och en fana. // // Till en början höll logen sina möten i kyrkskolan, men sedan kyrko- och skolrådet ställde sig avvisande till ett upplåta lokal för logens möten, samlades man hemma hos en logemedlem. // // 1933 inköptes en fastighet och det nya ordenshuset invigdes den 14 maj 1933. // 1934 bildas en ungdomsloge; 2246 Vinterny. // 1967 säljs logens fastighet.

Se bilaga! | Logen bildades den 6 januari 1882 av 12 f d medlemmar ur logen 38 Oden i Uppsala. Logen tillhörde då den Malinska ordensgrenen av IOGT. // // I likhet med övriga Uppsalaloger måste 82 Yngve Frey länge föra en ambulerande tillvaro. År 1882 bildade Uppsalalogerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten en gemensam ekonomiförening som bl a hade ansvaret för logernas lokalfrågor. (Se IOGT, S:t Eriks Gille.) Först 1903 fick logen en permanent lokal i det hus som Uppsalalogernas fastighetsförening inköpte vid Slottskällan. (Se IOGT, Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a.) // // År 1900 bildade Uppsalalogerna en ungdomsloge; 247 Per Wieselgren. // // Uppsalalogerna har haft många gemensamma verksamheter. Under lång tid hade man gemensamma sommarmöten. I slutet av 1960-talet började man samordna program och mötesverksamheten även under resten av året. (Protokoll, verksamhets- och revisionsberättelser, rapporter samt kassabok för Uppsalalogernas gemensamma möten har införtecknats i IOGT-logen 220 Templarvaktens arkiv.) // // 1961 sker en sammanslagning av IOGT-logerna 82 Yngve Frey och 5281 Gamla Uppsala till 82 Yngve Frey. // // När IOGT och NTO går samman 1970, sker även en sammanslagning av 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten till IOGT-NTO lokalföreningen 38 Uppsala.

MHF avd Uppsala Damklubb var en del av Motormännens Helnykterhets- // förbund. // Klubben bildades för första gången i slutet av 1940-talet. // Verksamheten återupptogs 1963. // |

Ungdomslogen bildades söndagen den 19/1 1908 på Kamrathyddan, 40 ungdomar anslöt sig. |

Se bilaga! | Föreningen bildades den 31 augusti 1890 som ett tempel inom TO. De första medlemmarna utgjordes av f d medlemmar i templet 232 Fridshemmet i Skutskär. // // 1894 sker en sammanslagning av templen 412 Bodarnas Framtid och 484 Vänfast till templet 412 Bodarnas Framtid. // // 1896 bildade föreningen en byggnadsförening tillsammans med IOGT logen 1268 Bofast; Bodarnas Nykterhetsvänners byggnadsförening u p a. Byggnadsföreningen byggde ett ordenshus för de båda nykterhetsföreningarna och den 9 januari 1898 invigdes det nya huset. // // 1902 bildades en sångförening och föreningen har också haft teater- och amatörverksamhet. // // Ungdomsverksamhet har bedrivits inom föreningen under olika perioder. Redan 1892 bildades en ungdomsförening som var verksam under några år. // 1902 bildades ett ungdomstempel, men det lades också ner efter en tids verksamhet. 1920 bildades ungdomstemplet 456 Viljan och 1926 bildades ungdomsföreningen nr 120 Heimdal. // // 1912 beslutades att starta ett sommarhem. Föreningen Templarnas Sommarhem bildades (senare NTO:s sommarhem). // // 1916 bildades Templarnas Idrottsklubb. // Biblioteks- och studiecirkelverksamhet började 1918. // // P g a organisationsförändringar på riksnivå då TO och NGTO går samman och bildar NTO 1922, blir 412 Bodarnas Framtid en lokalförening inom NTO. Föreningen tillhörde Uppsala läns distrikt av NTO. // // När IOGT och NTO går samman 1970 sker en sammanslagning av NTO föreningen 412 Bodarnas Framtid och IOGT logen 1268 Bofast till lokalföreningen 412 Skutskär av IOGT-NTO. Samtidigt upplöstes Bodarnas Nykterhetsvänners Byggnadsförening u p a.

Föreningen bildades den 14 februari 1916 som ett tempel inom TO. På grund av organisationsförändringar på riksnivå 1922 blev 2218 Förgät Mig Ej en lokalförening inom NTO. // Den 17 januari 1925 nedläggs föreningen. |

Lokalföreningen 1175 Hoppet bildades 1900 som tempel inom Temlarorden, TO. // 1922 gick TO och NGTO samman och biladade NTO. // Under åren 1927-1934 och 1942-1943 förekom ingen verksamhet i föreningen. // Föreningen överflyttades, enligt medlemmarnas beslut, från Uppsala läns distrikt till Gästriklands distrikt av NTO 1950. |

Bildades den 28 januari 1934. // Nedlades den 1 april 1937. |

Föreningen bildades den 8 januari 1943. |

Den 25/10 1904 bildade TO Templen 31 Thor, 1100 Wasaborg och 1575 Svea barntemplet 77 Linnéa. Föreningarna hjälpte till med ledare och ekonomi. 1917 beslutades att endast TO Templet 1575 Svea skulle ha ansvaret över barntemplet. På grund av organisatoriska förändringar på riksnivå blev 77 Linnéa ett barntempel inom NTO 1922. // 1929 byter man namn till ungdomstempel. |

Se bilaga! | Mellersta Upplands distriktstempel av TO bildades den 25 juli 1897. År 1897 fanns tio verksamma tempel av TO inom Uppland. Före bildandet av Mellersta Upplands distriktstempel tillhörde templen i Skutskär, Bodarne, Älvkarleö, Marma, Nöttö och Söderfors Gästriklands distriktstempel av TO. Templen i Uppsala, Skärplinge och Fagerviken sorterade direkt under stortemplet. // // Följande tempel tillhörde Mellersta Upplands distriktstempel under dess verksamehtsperiod 1897-1912: // 31 Thor 1184 Sätra Hopp // 128 Lövsta Förbund 1247 Fridhem // 232 Fridshemmet 1300 Immanuel // 412 Bodarnes Framtid 1365 Mälarklippan // 435 Elfkarlen 1381 Ängsblomman // 450 Söderfors 1446 Oscar // 510 Marma Fäste 1484 Trägen Vinner // 690 Hållnäs Trohet 1575 Svea // 889 Överboda Enighet 1751 Aspnäs Framtid // 938 Sions Här 1802 Vikingen // 1016 Björkeby Borg 1930 Majblomman // 1031 Vikingen 1962 Skoklosters Framtid // 1044 Erikslunds Väl 2003 Frey // 1068 Påskliljan 2079 Enighet // 1100 Wasaborg 2095 Oden // 1175 Hoppet // // Mellersta Upplands distriktstempel var indelat i 5 kretsar. // // 1:a kretsen omfattade templen 31 Thor, 1100 Wasaborg, 1365 Mälarklippan, // 1575 Svea, 1802 Vikingen, 1962 Skoklosters Framtid, 2003 Frey // // 2:a och 3:e // kretsen sammanslogs 1910 till en krets, 3:e kretsen, och omfattade då templen // 435 Elfkarlen, 450 Söderfors, 510 Marma Fäste, 1175 Hoppet, 1446 Oscar // // 4:e kretsen omfattade templen 128 Lövsta Förbund, 690 Hållnäs Trohet, // 1300 Immanuel // // 5:e kretsen omfattade templen 232 Fridshemmet, 412 Bodarnes Framtid, // 938 Simons Här, 1484 Trägen Vinner, 1930 Majblomman // // Mellersta Upplands distriktstempel var verksamt till år 1912, då detta distriktstempel och Enköpings distriktstempel sammanslogs till Uppsala läns distrikt av TO.

Se bilaga! | Enköpings distriktstempel av TO bildades den 23 september 1887. // Distriktet omfattade templen i Bro, Håbo, Lagunda, Trögds och Årsunda härader i Uppsala län samt Härnevi, Frösthult, Simtuna, Torstuna, Österunda och Altuna socknar i Västmanlands län (år 1903). // // Enköpings distriktstempel var verksamt till år 1912, då detta distriktstempel och Mellersta Upplands distriktstempel sammanslogs till Uppsala läns distrikt av TO. // // Följande tempel tillhörde Enköpings distriktstempel under perioden 1899-1906: // // 26 Linnéa 1174 Herkulesblomman // 59 Enighet 1236 Segerblomman // 60 Hoppets Stjärna 1250 Håtuna Välgång // 360 Axel Oxenstierna 1262 Mälardalen // 555 Sjutolft 1353 Facklan // 606 Fridstemplet 1365 Mälarklippan // 683 Bergvilja 1450 Pingstliljan // 779 Stora Era 1489 Stå Fast // 792 Frid 1492 Gustaf II Adolf // 1136 Torgny 1650 Vårens Minne // 1141 Hagaborg 1719 Grans Framtid // 1149 Mälarens Ros // // Enköpings distriktstempel var indelat i kretsar. År 1903 var fem kretsar verksamma inom distriktet: // // 1:a kretsen omfattade templen 1141 Hagaborg och 1262 Mälardalen // // 2:a kretsen omfattade templen 683 Bergvilja, 1174 Herkulesblomman och // 1236 Segerblomman // // 3:e kretsen omfattade templen 26 Linnéa, 60 Hoppets Stjärna, 360 Axel Oxenstierna // och 792 Frid // // 4:e kretsen omfattade templen 59 Enighet och 1353 Facklan // // 5:e kretsen omfattade templen 606 Fridstemplet, 1250 Håtuna Välgång och // 1365 Mälarklippan //

År 1903 omfattade 5:e kretsen av Enköpings distriktstempel av TO tre tempel; 606 Fridstemplet, 1250 Håtuna Välgång och 1365 Mälarklippan. |

Templet bildades den 22 februari 1914. |

Föreningen bildades den 12 februari 1921 som ett tempel inom TO. Möten hölls i Danmarks skolhus. Templet tillhörde Uppsala läns distriktstempel av TO. // 1922 sker organisationsförändringar på riksnivå då TO och NGTO går samman och bildar NTO. Templet 2273 Linné blir en lokalförening inom NTO och tillhör Uppsala läns distrikt av NTO. // Den 1 januari 1925 nedläggs föreningen. |

Ingår i NTO 412 Bodarnas Framtid arkiv |

Föreningen bildades (?) som Tegelsmora Nykterhetsvänners Samarbetskommitté. // 1949 beslutades om en namnändring till Tegelsmora Nykterhetsförbund. // År 1976, då förbundets verksamhet varit vilande sedan 1967, samlades man till ett möte för att dryfta frågan om förbundets eventuella upplösning. Efter överläggning beslöts enhälligt att förbundet skulle upplösas fr. o. m. den 1:a oktober 1976. |

Nykterhetsförbundet bildades 1904 av samtliga nykterhetsföreningar samt religiösa församlingar inom dåvarande Älvkarleby kommun. |

Verksamheten vilande under perioden 1943-1955. |

Kvinnlig nykterhetsorganisation som är en gren av World's Christian Temperance Union. Verkar under måttot "För Gud, hem och alla land". Förutom att uppnå nykterhet strävar man att hjälpa nödlidande i Sverige // och utomlands. // Medlem i Upplands distrikt av Vita Bandet 1932-1964, 1970-1971. Mellan åren 1966 och 1969 samt från och med 1973 är föreningen medlem i Stockholmsdistriktet. // |

Se bilaga! | Hans Olof Alsén föddes den 16 augusti 1926 i Enköping, men flyttade tidigt till Uppsala. Han utbildade sig till handsättare på Almqvist & Wicksells Boktryckeri AB och arbetade där fram till 1949, för att sedan ta anställning som annonssättare vid Upsala Nya Tidning. // // 1957 lämnade han typografiyrket och arbetade under två år som ungdomsassistent vid det då nyinrättade kansliet för Uppsala stads ungdomsnämnd. // // Han var 1959-1960 verksam som ombudsman inom Hotell- och Restauranganställdas förbund och efterträdde 1961 John Lundberg som ombudsman hos Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt, där han var kvar fram till 1966. // // Från 1966 t o m 1973 var han, med avbrott 1969-1970 för arbete som statssekreterare vid statsrådsberedningen, verksam som kommunalråd i Uppsala stad och kommun, med ansvar för kultur, fritid (idrott) och skola. // // 1973-1982 representerade han socialdemokraterna i Uppsala län i riksdagen, där han var ledamot av kulturutskottet. // // Hans Alsén engagerade sig tidigt inom den demokratiska arbetarrörelsen. Han var med och bildade den socialdemokratiska ungdomsklubben Typografia, 1943, som samlade ungdomar inom de grafiska facken i Uppsala. Under några år var han klubbens ordförande och 1949 valdes han till ordförande för Uppsala läns socialdemokratiska ungdomsdistrikt, detta uppdrag varade i drygt två år fram till 1952. // // Vid kommunalvalet 1950 invaldes han i Uppsala stadsfullmäktige, där han rätt snart blev sekreterare i stadsfullmäktigegruppen. Det kommunala engagemanget har omfattat ledamotskap i ett flertal kommunala styrelser och nämnder. Han har bl a varit ordförande i ungdoms-, idrotts- och biblioteksstyrelsen, centrala byggnadskommittén och kulturnämnden samt lett ett flertal utredningskommittéer. Under åren som kommunalråd på kulturroteln var han vice ordförande i drätselkammaren respektive kommunstyrelsen. // // Från år 1968 tillhörde Hans Alsén socialdemokratiska partistyrelsen och var under tiden 1970-1986 ordförande i Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt, där han efterträdde Einar Eriksson. // // Jämsides med de fackligt-politiska engagemangen har Hans Alsén varit verksam inom konsumentkooperationen. 1954 invaldes han i konsumentföreningen Uppsalas förvaltningsråd och blev ledamot av föreningens styrelse 1958. Ordförande i styrelsen blev han 1970, då han efterträdde John Lundberg. // // 1969 invaldes han i Kooperativa Förbundets styrelse och var sedan mellan åren 1972-1987 dess ordförande. Han företrädde KF i styrelserna för OK och Folksam. // // Han kom in i Sveriges Radios styrelse och var en av de tre som drog igång Statens Kulturråd, där han blev vice ordförande i styrelsen. // // Han var kommunens representant i Uppsala HSB-föreningens styrelse sedan 1959 och fr o m 1972 var han statlig representant i Uplandsbankens styrelse. // // Hans Alsén, som har ett omfattande intresse för miljö- och kulturpolitiska frågor, har också ägnat idrottsrörelsen sitt intresse. Han har varit ordförande i Upsala simsällskap samt styrelseledamot i idrottsföreningen Vesta. Dessutom var han ordförande i UNT:s och kommunens korpklubbar. Han var under åren 1973-1989 ordförande i Svenska Korporationsidrottsförbundet och representerade fr o m 1976 detta förbund i Riksidrottsstyrelsen. // // Under perioden 1986-1992 var han landshövding i Uppsala län. Därmed blev han ordförande för Länsstyrelsens styrelse, där han tidigare varit ledamot som representant för socialdemokraterna. Som landshövding blev Hans Alsén även ordförande i ett antal statliga nämnder, Skogsvårdsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Länsbostadsnämnden. // // Hans Alsén har även överlämnat handlingar till Uppsala Landsarkiv i mars och november 2009 (SE/ULA/12966), dessa omfattar huvudsakligen perioden 1986-1992. Arkivet innehåller en stor mängd handlingar från landshövdingens verksamhet men är trots detta att betrakta som ett personarkiv då det till stor del består av handlingar från annan verksamhet samt handlingar av privat karaktär. Arkivet innehåller även handlingar tillhörande Hans Alséns hustru Karin Alsén Rejmer. // // Det kan noteras att personarkivet vid Landsarkivet överlappar personarkivet vid Folkrörelsearkivet med cirka 4 år. // // Hans Alsén avled 1 februari 2023.

Bengt Hollén föddes i Mariefred 10/12 1910. Föräldrar var skomakare- // mästare Oskar Hollén och hans hustru Anna, född Sahlström. Familjen flyttade till Uppsala 1916 och Bengt kom, efter avslutad skolgång, att arbeta hos sin far. Han kom senare att verka som gymnastik- och idrottslärare. Intresset för handikappades problem ökade med åren och då skomakeriet lades ner blev han på heltid verksam inom handikappidrotten. Bengt Hollén var ledamot i handikappidrottens förbundsstyrelse samt ansvarig utgivare för tidskriften "Handikappidrott". Avled i april 1981. |

Kantor och folkskollärare bl a i Yttergran och Bålsta. Född i Hallsberg, Örebro län, år 1899. död i augusti 1966. // // Uppdrag, se bilaga! |

Vid årsskiftet 2009/2010 gick avdelning samman med Centerparitet Dannemora under det nya namnet Centerpartiet Dannemorabygden. |

Avdelningen gick samman med Frösthult centeravdelning 1971 och bildade Simtuna-Frösthult centeravdelning. |

Fr o m 1 januari 1962 gick avdelningen samman med centeravdelningen i Näs. |

Bildades 1945 under namnet Södra kretsen av Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund (SLKF). |

Se bilaga! | Vänge Hembygdsförening bildades 1950 med Ekeby kvarns räddning som huvuduppgift. Under de första åren av 50-talet blev emellertid också frågan om Ekeby bys bevarande aktuell. 1959 tillsatte Upplands Fornminnesförening en kommittè - "1959 års Ekeby- // kommitté" - för att utreda möjligheterna att göra Ekeby by till ett kulturreservat. // I juni 1961 beslöts att Vänge Hembygdsförening genom 10 års arrende skulle överta vissa byggnader i byn. En kommitté tillsattes inom hembygdsföreningen som fick hand om alla Ekebyärenden. Denna kommitté gavs samtidigt egen ekonomi. // // 1972, efter ett års förlängning, återgick byns förvaltning till Stiftsnämnden i Uppsala.

Föreningen bildades som andelsförening under namnet Bergsbrunna Byggnadsförening. Syftet var att uppföra en lokal för arbetare och arbetarrörelsens organisationer i Danmarks socken. // // Föreningen ombildades 2009 till en ideell förening med namnet Bergsbrunna Bygdegårdsförening, som fick överta Kamratgårdens fastighet och övriga tillgångar samt skulder och övriga förbindelser. |

Föregångare till Kulturarbetarcentrum var Författarcentrum Uppsala län (FC). Författarcentrum ombildades 1971 till att omfatta flera grupper av kultur- // arbetare och ändrade därmed namn till Kulturarbetarcentrum. KAC:s syften var dels att fungera som en arbetsförmedling för kulturarbetare, skapa nya distributionsformer för kultur samt att utveckla den uppsökande kulturverk- // samheten. // Under 1980-talet reducerades KAC:s verksamhet, bl a övergår förmedlingen av kulturarbeten till arbetsförmedlingen. |

Bildades under namnet Upplands Kristliga Sångarförbund. // Namnbyte år ? till Upplands Missionskörförbund. |

2004 upplöstes kören som förening. |

Den 19 februari 1931 bildade musikintresserade godtemplare i Uppsala en cirkel i instrumentalmusik. // Cirkeln anfördes 1940-1953 av Eric Lundin. |

Under 1930-40 talet hade Stockholmstidningarna: Socialdemokraten och Aftontidningen en lokalredaktion i Uppsala. // Kurt Lindberg var redaktör för båda tidningarna. Bilderna har Uppsalamotiv och härör från den perioden. I samband vid A-pressens köp av Aftonbladet och Stockholmstidningen 1956, läggs Aftontidningen ned. // Bilder från UppsalaBladet. Bilaga till MT. |

Går samman med Övergrans Husmodersförening och bildar Håbo Husmodersförening 1973. |

Bildades under namnet Skutskärs Husmodersförening. Namnbyte 2007 till Skutskär-Älvkarleby Husmodersförening - Aktiva kvinnor. |

Föreningen återuppstod 1983 efter ett års vila. |

När Uppsala läns Blåbandsförening indelades i distrikt 1920 kom följande blåbandsföreningar att tillhöra 1:a distriktet: Hjälmunge, Imundbo, Lövstabruk, Ingstarbo, Elinge, Valparbo, Vavd och Sikhjälma. |

Södra Fjärdhundrakretsen bildades genom delning av Salakretsen // den 5 maj 1912. |

Altuna Blåbandsförening tillhörde Västmanlands Blåbandsförbund under sin verksamhetsperiod. // 1961 överlämnades föreningens kassa till distriktet och troligen upphörde föreningen i och med detta. |

Under 1800-talets slut bildades jordbrukarföreningar av två slag: // 1) politiska föreningar som senare anslöt sig till Bondeförbundet eller Jordbrukarnas Riksförbund eller 2) icke-politiska föreningar som var primärföreningar till SLR, Svenska Lantmännens Riksförbund. // // Västra Tierps Jordbrukareförening var troligen en primärförening till SLR. Föreningen avvecklades p.g.a. dålig anslutning 1916 och man anslöt sig istället till Bondeförbundet. |

Kassan bildades i mars 1886, men upphörde 23 april 1891. // Verksamheten återupptogs 22 maj 1908 och upphörde 31 december 1971 i samband med att fackföreningen upphörde. |

Namnändringar: // Bildades som Östanå och Västanå 100-mannaförenings sjuk- och begravningskassa // 1911 Östanå och Västanå sjuk- och begravningskassa // 1935 Älvkarleby sjuk- och begravningskassa |

Bildad som Österby Änke- och Pupillkassa. // Namnändring ca 1926 till Österby Bruksarbetares Understödsförening. |