Bildades genom sammanslagning av församlingarna: // Dannemora gruvors missionsförsamling, Dannemora södra missionsförsamling, Films norra friförsamling, Films västra friförsamling, Österbybruks missionsförsamling |
Bildades ur VPK:s Ungdomsförbund DU (Demokratisk Ungdom) under namnet Vänsterns Ungdomsklubb. Ingick i partipolitiskt obundna organisa-tionen Vänsterns Ungdomsförbund. Ingick dock i valsamverkan med VPK och SF (Socialistiska Förbundet). Bildade även Kårpartiet VSK (Vänsterns Studentklubb) 1969. // Vid förbundets upphörande 1970 övergick inventarier mm till Uppsala FNL-grupp. Medlemmarna anslöt sig till bl a Clarté och KFML. |
Den första socialistiska klubben i Uppsala bildades ca 1897, men den nedlades inom kort. // Snart därefter bildades en andra klubb, som gick samma öde till mötes. // 1905 bildades den tredje klubben, som nedlades 1907. // 1908 startades en ny klubb som tillhörde Socialistiska Ungdomsförbundet, d v s den anarkistiska ungdomsrörelsen under ledning av Hinke Berggren. |
1912 Tierps Högerförening // 1955 Tierps köpings Högerförening (namnbyte pga att en förening bildades i Tierps socken) // 1959 Moderata Samlingspartiet i Tierps köping // 1971 Moderata Samlingspartiet i Tierp // 1975 Upptar Moderata Samlingspartiet i Tierps socken // 1976 Moderata Samlingspartiet i Tierp-Söderfors (sammanslagning) // 1999? Tierpsmoderaterna (sammanslagning Hållnäs-Österlövsta-Västland) |
1948-1969 Tierps Högerkvinnor // 1977 ingick Örbyhus Kvinnoförening i Tierp |
Föreningen har varit vilande under flera perioder. |
Bildades under namnet Uppsala läns FPU-distrikt. // 10/5 1959 ändrades namnet till Liberal Ungdom i Uppsala län. // 5/2 1967 ändrades namnet till FPU i Uppsala län. // 1992 ändrades namnet till Liberala Ungdomsförbundet i Uppsala län. // |
Se bilaga! | Uppsala Frisinnade Medborgarförening bildades den 5/10 1923 av den minoritet inom Uppsala Vänsterförening som erkände sig till den frisinnade linjen efter riksorganisa- // tionens sprängning våren 1923. Uppsala Vänsterförening, som senare erhöll namnet Uppsala Liberala förening, hade nämligen samma dag beslutat att stödja den liberala linjen och samtidigt utträda ur Frisinnade Landsföreningen. // // Uppsala Frisinnade Medborgarförening upphörde formellt den 18/1 1935 genom samgående med Uppsala Liberala förening. Den nya sammanslagna föreningen hade bildats redan den 23/8 1934 och då erhållit namnet Folkpartiets Uppsala-avdelning. Tidigare samma dag hade de båda föreningarna var för sig enhälligt beslutat att på riksplanet ansluta sig till det nybildade Folkpartiet.
Bildades som Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt Örbyhus- // kretsen. Namnbyte ca 1952. Man organiserade arbetarekommuner inom Tierps och Älvkarleby kommuner. I Örbyhuskretsen ingick följande socknar från Tierp; Vendel, Tierp, Tierps Köping, Söderfors, Tolfta, Västland. 1971 delades partikretsen på resp. kommuner; Tierpsblockets partikrets (till 1973, då Tierps Arbetarekommun bildades) och Skutskär-Älvkerleby Arbetare-kommun. Arbetarekommunerna fungerar som sammanhållande enheter, de äldre arbetarekommunerna omvandlades till socialdemokratiska föreningar. |
Följande arbetarekommuner var medlemmar 1955: // Almunge, Faringe, Bladåker, Knutby, Skebo-Ununge, Häverö, Edebo, Herräng, Singö, Väddö, Grisslehamn, Björkö-Arholma |
Alunda socialdemokratiska förening bildades 1913 som Alunda arbetarekommun. Arbetarekommunen nedlades efter någon tid men nybildades 1924. // Fr o m 1/1 1975 ombildas arbetarekommunen till socialdemokratisk förening och sorterar som sådan under Östhammars arbetarekommun. |
En arbetarekommun bildades även 1936 med 37 medlemmar, men tycks ha varit kortlivad. // Balingsta arbetarekommun bildades 1/9 1944 efter ett föredrag av John Blixt. |
Går 1966 samman med Faringe socialdemokratiska arbetarekommun och bildar Faringe-Bladåkers socialdemokratiska arbetarekommun. |
Se bilaga! | Den första sektionen bildades 1913, den blev nedlagd 1914. // 1917 återupptogs verksamheten inom Bondkyrkosektionen, upphörde u å. // 1922 bildades en ny sektion. // // Arbetarekommunen bildades den 1/1 1928 efter att ha varit en sektion under Uppsala Arbetarekommun. // // Den 8/3 1950 beslutas om upphörande och anslutning till Uppsala Arbetarekommun, det sista protokollförda sammanträdet hölls den 14/6 1950.
Bildades av Simtuna och Torstuna socialdemokratiska arbetarkommuner. // Arbetarkommunen ombildades till socialdemokratisk förening 1972. |
Bildades under namnet Kvinnornas i Uppsala Birmamission. |
Sällskapets uppgift var att fungera som en byggnadsförening och tillhandahålla Vidbo baptistförsamling gudstjänstlokaler. |
Kåren tillhör den internationella grenen av Frälsningsarmén. Kåren täcker i princip Uppsala kommun. |
Fungerar efter upphörandet som utpost till Östhammars kår. |
Bildad som annexförsamling till S:t Johannis Metodistförsamling i Uppsala. Blev självständig församling 1946. Uppgick i S:t Johannis församling 1966. |
Före 1886 var Skutskär en utpost till S:t Matteus församling i Gävle. // 1886 avskiljs Skutskär, Hedesunda, Karlholm och Söderfors till egna församlingar. // I september 1974 upphörde Skutskär som självständig församling och uppgick i Gävle församling, dit även tillgångarna överfördes. |
Bildades under namnet S:t Johannis Metodistförsamlings Epworthförening. // 1892 ingick även S:t Johannis Jungfruförening i Epworthföreningen. // 1933 namnändring till Metodistkyrkans Ungdomsförening. |
Namnändringar: // 1871 Senapskornet // - Syföreningen // 1900 ca Mödraföreningen // 1920 Systraföreningen |
Omfattade kretsarna Uppsala, Örbyhus, Norrtälje, Enköping, Tierp och Östhammar. // // Se bilaga! |
Se bilaga! | Hagunda missionsförening var en sammanslutning mellan missionsförsamlingar i Hagunda-Lagundområdet. Föreningens främsta uppgift var att samordna kolportör-/predikantverksamheten i bygden. // // Vid föreningens bildande 1871 anslöt sig "af Evangeliska Lutherska Missionsvänner anordnade arbetsföreningar" inom Västeråker-Dalby, Balingsta, Gryta, Hagby, Tibble och Ålands församlingar (senare ombildade till missionsförsamlingar). I senare sammanhang anslöt sig också Ramsta, Järlåsa, Giresta, Hjälsta och Fittja. // // Från 1911 har föreningen bestått av missionsförsamlingarna i Västeråker-Dalby, Balingsta, Ramsta, Hagby och Örsundsbro. (1962 gick Ramsta missionsförsamling upp i Balingsta missionsförsamling, medan Hagby missionsförsamling gick upp i Örsundsbro missionsförsamling.) // // 1877 beslöts om uppförande av bostadshus till kolportören. Detta stod färdigt 1880, i Balingsta by. // // 1962 påbörjades utgivningen av programbladet "Hagunda Nytt". // // Hagunda missionsförening upplöstes 1970, i samband med den omorganisation som ledde till att Ramsta-Balingsta och Västeråker-Dalby uppgick i Uppsala missionsförsamling och att Örsundsbro orienterade sig mot Enköping. Norra och Södra Hagunda samt Börje bildade tillsammans ett stadsdelsområde i Uppsalaförsamlingen. Det fick namnet Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten (se Uppsala missionsförsamlings arkiv, serie A8).
Bildad som Upplands mellersta kretsförening. // Namnbyte 1952 till Upplands Ansgariiförbund Uppsala krets. // 1970 ändrades namnet till Uppsala krets av Stockholms SMF-distrikt. // Namnbyte 1975, då SMU-rådet uppgick i organisationen, till Uppsalaregionen av SMF-SMU:s Stockholmsdistrikt. |
Bestod av Vendels, Tegelsmora, Österbybruk, Films Västra, Films Norra, Dannemora Gruvor, Dannemora Södra och Viksta missionsförsamlingar. // 1947 inköptes Uddnäs, en f d skola vid Vendelsjön. // 1974 upphörde Örbyhuskretsen och istället bildades Uddnäskretsen av SMF/SMU. |
Berkinge missionsförsamling upphörde 1945 som självständig församling och dess återstående åtta medlemmar uppgick som krets i Valö missions-församling. |
1934 bildades Järlåsa missionsförsamlings juniorförening Kamratringen. // 1957 ändrades namnet till SMU-junior i Järlåsa. |
Den 16 april 1903 bildades ungdomsföreningen, den bestod av 16 medlemmar. // På våren 1905 startades en syföreningsverksamhet. // Avslutningsår framgår ej av befintliga handlingar. Sista protokollförda möte dock 13 augusti 1932. |
1958 slås scouter, juniorer och seniorer samman till SMU. |
Se bilaga! | 1906 Uppsala Stads Missionsförenings Ungdomsförbund bildades genom en sammanslagning av Systra- och Brödraföreningarna (se egna arkiv). // // Som aktiva medlemmar omfattade förbundet: // a) en Brödraavdelning // b) en Systraavdelning // c) Missionskyrkokören (utgår 1907; se eget arkiv) // samt som passiva medlemmar: // en junioravdelning (kom att utökas till fyra avdelningar, innan de 1928 lades // under församlingens tillsyn; se egna arkiv). // // 1920 Namnändring till Missionskyrkans Ungdomsförening // // 1920 Sommarhemmet vid Flottsund inköps // // 1930 Soldathemmet vid Polacksbacken hyrdes av Upplands Ansgariiförbund för // två år (benämns Ungdomshemmet) // // 1934 Sommarhemmet vid Flottsund invigdes (ang. fastighetshandlingar, se Uppsala // Missionsförsamlings arkiv) // // 1957 24 januari upphörde Ungdomsföreningen i samband med en genomgripande // omorganisation av ungdomsverksamheten. All ungdomsverksamhet inom // församlingen kom att samlas under SMU i Uppsala (se eget arkiv). // // I övrigt hänvisas till ungdomsföreningens egna historiker samt Uppsala Missions- // församlings minnesskrifter (se Uppsala Missionsförsamlings arkiv).
1957 uppgick föreningen, tillsammans med Västeråker-Dalby kristliga ungdomsförening, i Västeråker-Dalby SMU (se eget arkiv). // Inom denna förening utgjorde avdelningen SMU-juniorer en direkt fortsättning på Västeråker-Dalby missionsförsamlings juniorförening. |
1957 uppgick föreningen, tillsammans med Västeråker-Dalby missions- // församlings juniorförening, Västeråker-Dalby SMU (se eget arkiv). Inom denna förening utgjorde avdelningen SMU-senior en direkt fortsättning på Västeråker-Dalby kristliga ungdomsförening. |
Sandby krets fick 1929 i uppdrag att bilda en juniorförening, vilket man också gjorde. |
Bildades 28/8 1921 som Skyttorps socialdemokratiska arbetarekommun. // Ombildades 1971 till socialdemokratisk förening. |
1962 går Tolfta arbetarekommun ihop med Tierps Köpings arbetarekommun. // 1973 upplöstes arbetarekommunen, ombildades till socialdemokratisk förening. // Kommunsammanslagningen i Tierp 1974 medförde att Tierps arbetarekommun bildades och de övriga arbetarekommunerna blev socialdemokratiska föreningar. |
Bildad som Vattholma socialdemokratiska arbetarekommun. // På grund av klagomål på namnet, då föreningen var verksam i hela socknen, ändrades det 1939 till Lena socialdemokratiska arbetarekommun . // Namnbyte 1971. |
Bildades 19/2 1932 under namnet Byggnadsträarbetarnas socialdemokratiska fackklubb. Nedlades efter något år. // Nybildades 4/12 1935 under namnet Träarbetarnas socialdemokratiska fackklubb Uppsala. |
Klubben bildades 1 april 1938 av Anna Wallentheim. // Klubben nedlades 8 november 1977 och medlemmarna gick in i socialdemokratiska föreningen. |
Vid årsmötet 1983 beslutades att lägga ned klubbens verksamhet. Klubbens tillgångar tillfördes kvinnodistriktet. |
Vid grundandet var förbundets syfte att hjälpa kamrater inom // handelskåren, som utan eget förvållande kommit i ekonomiska // svårigheter. Tyngdpunkten tycks dock framför allt legat på den // sociala samvaron med särskilt ceremoniel. |
Bildades 1973 på initiativ av NBV i Uppsala under namnet "Föreningen för pensionärsverksamheten inom nykterhetsorganisationerna i Uppsala kommun". // Detta namn visade sig vara för långt och opraktiskt och 1974 skedde ett namnbyte till Nykterhetsfolkets Pensionärsförening i Uppsala. |
Bildades som Föreningen Uppsala Folkpensionärer (avd 158 av Sveriges Folkpensionärers riksförbund). Namnbyte 1958 p g a risken för förväxling med annan förening. |
Bildades under namnet Länna Folkpensionärers förening. // 1962 ändrades namnet till det nuvarande. |
Bildad under namnet Sveriges Folkpensionärers Riksorganisation (SFR). SFR bytte senare namn till PRO. |
Bildades under namnet Rasbo Folkpensionärsförening. 1974 fick föreningen sitt nuvarande namn. |
T o m 1990 hette föreningen PRO Vaksala. |
Föreningen bildades under namnet Örbyhus Pensionärsförening. Namnbyte 1966. |
Bildades under namnet PRO Ärentuna-Storvreta, namnbyte 2008. |
Bildad 1961 som Liberal Skolungdom Skrapan. // 1967 beslöt man att ha ett intimt samarbete med LS-Katte, men med skilda styrelser och formellt skilda årsmöten. // 1969 omorganisation och namnbyte till Liberalt Centrum, som var ett försök att skapa en liberal skolförening bestående av CUF:s skolungdom och liberal skolungdom. Man misslyckades dock att engagera gamla LS:are och CUF:are och i slutet av 1969 upplöstes föreningen. |
Bildades under namnet Daghemsföreningarnas Samrådsgrupp. // 1976 antogs namnet Aktionsgruppen för Daghem och Fritidshem i Uppsala. // Föreningen var indelad i ett antal stadsdelsgrupper. |