Bildar tillsammans med centeravdelningarna i Skokloster-Häggeby och Övergran-Yttergran, Håbo centeravdelning 1970. |
1923 Tolfta sockenförening av Bondeförbundet // 1947 sker en rekonstruktion efter att verksamheten hade legat nere // några år // 1960 Tierps Köping och Tolfta avd av Centerpartiet // 1964 Tierps Köpings avd av Centerpartiet // 1970 Tierps Kommuns avd av Centerpartiet // 1974 Tierps Centeravdelning |
Se bilaga! | Avdelningen bildades 1957 under namnet Uppsala Stads Bondeförbunds avdelning, ändrade namn samma år till Uppsala-Centern. Avdelningen bildades för att organisera den akademiska världen till skillnad från avdelning Uppsalaorten, som främst hade bönder som medlemmar. // Den verkade parallellt med Uppsalaortens avdelning, som 1965 sammanslogs med Uppsala-Centern. // // 1974 upphörde avdelningen och medlemmarna bildade Uppsala Innerstad, Gamla Uppsala, Uppsala Södra, Gränby-Salabacke, Bondkyrko Centerpartiavdelningar. Verksamheten övertogs av den nybildade Uppsala kommundelskretsen av Centerpartiet.
1947 anslöts Gamla Uppsala BF-avd och namnet ändrades till Uppsala- // ortens BF-avd. // 1952 överfördes, p g a ny landstingsvalkretsindelning, medlemmar från Läby // socken till Vänge-avd. // 1965 upphörde Uppsalaortens Cp-avd och ingick i Uppsala-Centern, som // sedan 1957 verkat delvis parallellt med Uppsalaortens avd. |
Bildar tillsammans med centeravdelningarna i Skokloster-Häggeby och Kalmar-Håbo centeravdelning 1970. |
Se bilaga! | Namnändringar: // 1901 Norra Upplands socialdemokratiska arbetarekommun // 1906 Älvkarlby socialdemokratiska arbetarekommun // 1912 Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun // 1971 Skutskärs socialdemokratiska förening // // 1917 delas arbetarekommunen i två delar varav den ena övergår till social- // demokratiska vänsterpartiet // 1923 återgår denna till SAP och Skutskärs arbetarekommun
Gick samman med Enköpings-Näs och Svinnegarns socialdemokratiska arbetarekommuner och bildade Södra Åsunda socialdemokratiska arbetarekommun 1964. |
Verksamheten låg nere 1941-1945. // Bildar tillsammans med Simtuna socialdemokratiska arbetarekommun Fjärdhundra socialdemokratiska arbetarekommun 1961. |
Fackklubben verkade i Nymans verkstäder. |
Kommitten bildades inom Uppsala arbetarekommun 1928 av fackföreningar som ett sk fraktionsutskott, med syfte att möta kommunismens inbrytning i fackföreningar. |
De aktiva i föreningen bodde i Danmark på 1950-talet. Föreningen upphörde troligen på grund av detta och en ny kvinnoklubb startade 1959 med namnet Danmarks socialdemokratiska kvinnoklubb. |
Se bilaga! | Övergrans socialdemokratiska kvinnoklubb bildades 1933. // Handlingar, förutom kassaböcker, saknas från de första åren. // // Klubben var mycket aktiv med bl a möten varje månad, studiecirklar och en syförening som genom auktioner inbringade pengar till klubben. Därigenom kunde klubben bedriva en del hjälpverksamhet. // // Enligt mötesprotokoll 1960-04-25 beslutas klubbens upphörande, 10 oktober samma år hölls sista mötet. Då beslöts att fördela de medel som fanns kvar (valfonden 100 kr, stödfonden 25 kr, Övergrans medborgarhus 200 kr, Övergrans idrottsförening 200 kr) samt att en skrivelse skulle sändas till förbundet om klubbens upphörande. // // Revisorernas halvårsberättelse godkändes. // // En medlem begärde överflyttning till Bålsta kvinnoklubb, en till Enköpings kvinnoklubb. Övriga medlemmar begärde utträde ur klubben. // // Klubben hade även en fana som inte är inlämnad till Folkrörelsearkivet.
Organiserar SSU-klubbar i Tierps och Älvkarleby kommun. // Bildas under Uppsala läns SSU distrikt, krets 1. // 1979 antas namnet Norra Upplands SSU-krets. |
Bildades 9 augusti 1931 som krets 4, ändrades till krets nr 3, för att senare bli Uppsala-kretsen. |
Med tiden har kretsens verksamhetsområde ändrats (utökats?). // Ex under 1962 utökades kretsen med två klubbar, Enköping och Litslena. // Under 1963 försökte man även att starta en klubb i Bålsta, dock utan resultat. |
Klubben bildad 1932, nedlagd 1941, nybildad 14/3 1945, nybildad 19/9 1947, nedlagd 1950, nybildad 1954. |
Enligt SSU distriktets verksamhetsberättelser bildades föreningen 1929 och // nybildades 21/4 1937. |
Se bilaga! | Den första socialdemokratiska ungdomsklubben i Uppsala bildades 1898. Den anslöts senare till Sv Socialistiska Ungdomsförbund. // // 1903 bildades ännu en socialdemokratisk ungdomsklubb i Uppsala under namnet Uppsala Socialdemokratiska Ungdomsklubb. // // Vid sprängningen av det socialdemokratiska partiet 1917 övergick denna, med majoritet av medlemmarna, till socialdemokratiska vänsterpartiet, sedermera Sv Kommunistiska parti. (Se Uppsala Kommunistiska Ungdomsklubb.) // // De kvarvarande medlemmarna bildade den socialdemokratiska ungdomsklubben SSU Fram.Under åren 1934-1938 var klubben indelad i sektioner: Kungsängen, Svartbäcken och Fjärdingen. // // Vid årsskiftet 1950/51 nedlade klubbarna Fram och Eriksberg sin verksamhet. // I januari 1951 skedde en sammanslagning av samtliga socialdemokratiska ungdomsklubbar i staden. Denna ny storklubb som bildades fick namnet SDUK Fram Uppsala.
Finns ingen tillförlitlig uppgift på när klubben bildades. // Klubben nybildades 1956. |
Bildades i syfte att verka för kommunalpolitiska och fackliga frågor. |
Bildas under namnet SSU Flis |
Klubben nybildades 1935. |
Bildad som SSU Österby-Dannemora. |
Bildat i Stockholm 1906 av nationellt sinnade arbetare som reagerade mot kollektivanslutningen till SAP. Ville bl a verka för ökad frihet för person och arbete samt utjämna klassmotsättningarna. // Utgav tidningen "Folkviljan". // 1918 fanns 12 000 medlemmar. |
Laboremus bildades 1902 av studenter och arbetare. 1910 anslöts föreningen till SAP och blev en radikal socialdemokratisk organisation. 1960-talet radikaliserade många medlemmar och 1971 lämnade föreningen SAP. Efter detta har Laboremus varit en oberoende socialistisk sammanslutning. Laboremus har främst verkat som en diskussionsklubb samt bedrivit studiecirklar. I slutet av 1970-talet minskade intresset för föreningen för att uppstå igen på 1980-talet. |
För vidare uppgifter som ej finns i detta arkiv, se Nationella Ungdoms- // förbundet östra distriktets handlingar, t ex medlemslistor. |
Enligt 30-årsberättelse i Övergrans missionsförsamling har söndagsskoleverksamhet bedrivits sedan 1887. |
Åren 1923-1929 var gruppen verksam som en utpost till Filadelfiaförsam- // lingen i Uppsala, då under namnet Filadelfiagruppen i Örsundsbro. Den 7 dec 1929 skrev medlemmarna sitt ja till församlingsbildande och den 1 jan 1930 samlades gruppen med Äldesbröderna från Uppsala för ett församlingsordnande under namnet Filadelfiaförsamlingen i Örsundsbro. Till församlingen hör utposten Hagby- och Balingstagruppen. Till verksam- // heten hör även söndagsskola, yttre mission samt ungdomsverksamhet. |
Kyrkobröderna tillhör Svenska kyrkans Lekmannaförbund och är en sammanslutning av evangeliska-lutherska män som tillhör svenska kyrkan. // Svenska kyrkans lekmannaförbunds lokalavdelning benämns kår, som i regel utgörs av en församling eller del av församling. Dess arbete syftar bl a till att bedriva missionsarbete och social verksamhet. // // 1993/1994 namnbyte till Uppsala Lekmannakår. // Vilande fr o m 2003 enl ordf Margareta Hellström, tel 018/52 60 54. |
Kyrkobröderna tillhör Svenska kyrkans Lekmannaförbund och är en sammanslutning av evangeliska-lutherska män som tillhör svenska kyrkan. // Svenska kyrkans lekmannaförbunds lokalavdelning benämns kår, som i regel utgörs av en församling eller del av församling. Dess arbete syftar bl a till att bedriva missionsarbete och social verksamhet. // |
Föreningen hade som ändamål att verka och vara huvudman för en kristen skola i Uppsala och för detta ändamål motta och förvalta medel till att driva Magdalenaskolan. // Jämför Magdalenaskolans Vänförening. |
Verkade som specialförbund under 4H åren 1961-1979. // (Jämför 4H, Uppsala läns distrikt) |
Den 21 april 1924 samlades ombud för tre avdelningar (Danmark, Västeråker-Dalby och Alunda) i Danmarks folkskola och bildade // ”Uppsalaortens distriktsförbund” av JUF. Vid årsmötet 1925 delades Uppsalaortens distriktsförbund, p g a verksamhetsområdets geografiska storlek, upp i två distrikt: Uppsala läns mellersta distrikt med 20 avdelningar och Uppsala läns norra med sex avdelningar. // 1936 ombildades distriktet till en krets under namnet Uppsala läns mellersta JUF krets. // |
Upplands Scoutdistrikt av IOGT bildades 1937 efter ett beslut vid Mälardalens scoutdistrikts årsmöte, om att uppdela distriktet efter godtemplardistriktens gränser. Vid bildandet tillhörde 5 scoutkårer Upplands scoutdistrikt; nr 45 Malteserpojkarna i Uppsala, nr 89 i Knivsta, // nr 115 Riddarpojkarna i Tierp, nr 118 i Märsta samt nr 120 i Rasbokil. // 1970 ombildades distriktet till Uppsala läns scoutdistrikt av Nykterhets- // rörelsens Scoutförbund, NSF. // 2000/01 uppgick distriktet i Stockholm-Uppsala Scoutdistrikt av NSF. |
Bildades 1945 under namnet Fyriskårens och Gunillaringens Mödraförening. |
1911 bildades scoutkåren under namnet Enköpings Boy-Scoutkår. // Namnet ändrades 1912 till Enköpings Scoutkår, när Sveriges Scoutförbund bildades. // // 1958 slås flick- och pojkscouter samt föräldraföreningen samman med Enköpings Scoutkår. // Endast föräldraföreningen har förtecknats separat. |
Under våren 1978 deltog gänget på pysselkvällar vid Bålsta Vi Unga. Under tiden föddes intresset att starta en egen klubb. // Den 1/11 1978 bildades klubben och fick namnet Teatergänget Vi Unga, som bestod av 10 medlemmar i åldern 9-13 år. |
Namnändringar: // 1911-1927 Norra Uplands Fabriks- och Hantverksförening // 1927-1975 Tierps Fabriks- och Hantverksförening // 1975-1993 Tierps Industri- och Hantverksförening // 1993 Tierps Företagarförening |
Tierps Industrigrupp var en sidoorganisation till Tierps Industri- och Hantverksförening. |
Namnändringar: // 1938 Dannemora-Österby Skomakerimästareförening // 1949 Örbyhus med omnejd Skomakerimästareförening |
Bildades 1965 som en länsavdelning av Målsmännens Riksförbund. // // Fr o m protokoll den 2 december 1968 kallar man sig Uppsala läns Hem och Skola distrikt. |
Föreningen organiserar som avdelning under Hyresgästföreningen Uppland från 1965, varvid en stor del av verksamheten, särskilt hyresärenden och hyresförhandlingar, överfördes till Hyresgästföreningen Uppland. // // Se Hyresgästföreningens i Uppland arkiv. |
Bildades under namnet Finsk-Svenska föreningen i Uppsala. |
Föreningen bildades under namnet Radnik. Namnbyte 1978. |
Medlemmarna i församlingen ingår sedan 1971 i Sydvästra Upplands missionsförsamling. |
Se bilaga! | Församlingen bildades 1897 under namnet "Kristi Vänner", Gräsö, efter att sedan 1881 ha verkat som en del i "Kristi Vänner" i Öregrund och på Gräsö. // // I början på 1900-talet ändrades namnet till Gräsö Friförsamling, som också verkade som egen församling fram till början av 1920-talet, då medlemmarna var för få för att vara egna. Så enligt protokoll 1922-04-22 anslöt sig församlingen åter igen som en del av "Kristi Vänner" i Öregrund, sedermera Öregrunds missionsförsamling. // // Arkivet innehåller även kassaböcker och matriklar sedan församlingen ingår i Öregrunds missionsförsamling.
Namnändringar: // 1885 Hökhuvuds Brödraförsamling // 1932 Hökhuvuds Missionsförsamling // // Medlemmarna övergår till Östhammars och Valö missionsförsamlingar. |
Se bilaga! | Järlåsa missionsförsamling har att söka sina rötter i den sy- eller arbetsförening som, enligt församlingens 50-årsberättelse (1927), skall ha bildats av missionsvänner i Järlåsa 1877. Nämnda förening som tidigt anslöt sig till Hagunda missionsförening, verkar emellertid inte ha avsatt några som helst skriftliga spår. // // Det exakta årtalet för det mer formella bildandet av Järlåsa missionsförening framgår inte av befintliga handlingar. I en församlingshistorik (1976) nämns dock 1895 som troligt bildandeår. // // 1896 13/9 invigdes missionshuset i Kyrkbyn. // // 1925 ändrades namnet till Järlåsa missionsförsamling. // // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling, inom vilken man till- // sammans med Ålands missionsförsamling utgjorde en egen krets. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna " utgjorde Järlåsa samtidigt ett stadsdelsområde inom Uppsalaförsamlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten.
Lagga Missionsförsamling har att söka sina rötter i den frireligiösa väckelsen i bygden i slutet av 1850-talet. // // 1865-1866 utsågs en grupp på sju personer, benämnd "Bönehus- // Direktionen", vilken fick till uppgift att skaffa mark samt se till att ett missionshus kunde färdigställas. Den 9/9 1866 invigdes Lagga missionshus (det första i Uppland och det femte i ordningen i Sverige). // // Något egentligt församlingsbildande låter inte tala om sig förrän 1886, då Lagga Kristliga Friförsamling bildas. En nattvardsförening hade existerat några år förut och sedan 1866 möjligen även en missionsförening utan individuellt avgörelsekrav. // // Namnet Lagga Kristliga Friförsamling har sedermera ändrats till Lagga Missionsförsamling. Den har alltifrån sin tillkomst som församling varit ansluten till Svenska Missionsförbundet. |
Se bilaga! // // Häri ingår Missionsförsamling Ramsta Syförenings arkiv. | 1902 19/2 bildades Ramsta missionsförening. Denna utgjorde en direkt fortsättning på den frikyrkligt kristna verksamhet som förekommit i Ramsta sedan början av 1870-talet. // 1881 bildades en syförening med namnet Ramsta arbets- eller syförening, vilken samma år sökte och fick inträde i Hagunda missionsförening. Det var emellertid alltså först 1902 som en frikyrklig församling i egentlig mening bildades i Ramsta. Vid mötet i februari 1902 antogs stadgar och föreståndare samt styrelse valdes. // // 1914 18/1 invigdes missionshuset i Lund. // // Årtalet för namnändringen till Ramsta missionsförsamling framgår inte av befintliga handlingar. // // 1962 uppgick församlingen i Balingsta missionsförsamling (som antog namnet Ramsta-Balingsta missionsförsamling).
1896 bildades Rasbokils missionsförening/friförsamling // 1924 invigdes missionshuset i Ingvasta // 1934 ändrades namnet till Rasbokils missionsförsamling // 1984 upphörde församlingen |
1891 16/2 bildades Skogs-Tibble missionsförening // 1897 17/10 invigdes missionshuset i Holmbro // Årtalet för namnändringen till Skogs-Tibble missionsförsamling framgår inte av handlingarna. // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna" utgjorde därefter Skogs-Tibble ett stadsdelsområde inom Uppsalaförsamlingen benämnt Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten. |
Se bilaga! | 1876 bildades en sammanslutning vid namn "Kristna Brödraföreningen" i Skutskär. 1878 ombildades denna till Skutskärs Friförsamling. 1889 anslöt man sig till Missions- // förbundet och bytte namn till Skutskärs Missionsförening. Samma år utarbetade man och antog stadgar. Fr o m 1909 är namnet Skutskärs Missionsförsamling. Församlingen är delad i tre kretsar: Skutskär, Bodarna och Harnäs. (Fakta gällande de exakta årtalen är lite osäkra p g a att 75- och 100-årshistorikerna innehåller olika uppgifter.) // // Möten höll man från början antingen i hemmen eller utomhus när väderleken så tillät, tills Bolaget upplät en kasern i Svarthamn för mötesverksamheten under vintrarna. Denna blev med ökande medlemssiffror för trång och varm. // // År 1886 upplät Bolaget den s k Samlingslokalen i Skutskär åt de tre frireligiösa sam- // funden samt de nykterhetssällskap som fanns representerade på platsen. Eftersom det var många föreningar som skulle dela på lokalen, så hade Missionsförsamlingen en mötestid i veckan, söndagar mellan 17-19. Behovet av en egen gudstjänstlokal blev allt större. // // I Ytterharnäs fanns det under denna tid en Missionsförening som nu tog initiativet till att bygga ett bönhus. Vid ett möte 1891 beslutades att denna förening och Missions- // föreningen i Skutskär skulle gå samman och att församlingen skulle överta den tomt som föreningen disponerade. // // 1893 var bygget av ett missionshus i Harnäs färdigt och fram till 1908 var detta centrum för missionsförsamlingens arbete. Fr o m pingsten 1908, då Missionskyrkan i Skutskär invigdes, skedde så småningom en förskjutning och centrum för arbetet blev nu den nya Missionskyrkan. // // Söndagsskola och syförening har haft verksamheten i Skutskär sedan 1875. Skutskärs Missionsförenings Ungdomsförening bildades 1891 och dess Juniorförening 1921. Ett strängband, musikförening, bildades någon gång på 1880-talet och 1893 bildades sångkören. Tidvis har också en orkester funnits inom församlingen men tyvärr upplösts // p g a många medlemmars avflyttning från orten. // Hösten 1939 bildades en V.P. kår.
Bildades under namnet Skånela Fria missionsförsamling. // Verksamheten förefaller ha varit vilande mellan åren 1906-1914. // 1915 rekonstruerades församlingen och nya stadgar antogs. // 1918 ändrades namnet till Skånela-Norrsunda missionsförening. // 1925 invigdes församlingens missionshus. // 1930 ändrades namnet åter igen till Skånela missionsförsamling. // 1948 uppgick församlingen i Upplands-Väsby missionsförsamling. |
Namnändring: // 1884 Börstils Brödraförsamling // 1938 Snesslinge Missionsförsamling // // Medlemmarna övergår till Öregrund och Östhammars missionsförsamlingar 1967. |
När församlingen upphör 1971 bildas en övergripande församling // under namnet Sydvästra Upplands missionsförsamling, varvid // även medlemmarna i Fridhem, Härnevi, Orresta-Bred och Vårfru missionsförsamlingar övergår till Sydvästra Upplands missions- // församling. // // Jämför Sydvästra Upplands missionsförenings arkiv. |
Se bilaga! | Bildningsåret för Valö Missionsförsamling är enligt församlingens egna historiker 1866. // Från detta årtal räknas också missionshusets tillkomst. // // Citerar en 50-års återblick skriven den 10/9 1916: // "Angående denna missionsstations tillkomst och uppförande berättas följande: Den fria // missionsverksamheten i dessa bygder daterar sig från 1859-1860. Vid denna tid fick // kommunens skolor begagnas såsom lokal vid offentliga möten, dock ofta efter långa // förklaringar hos dåvarande kyrkoherde Isens, vilken var mindre vänligt stämd mot den fria verksamheten och därför lagade så att skolorna stängdes våren 1865 för alla s k // sammankomster. Sedan skolorna blivit stängda och de hem som då öppnades voro för små för de talrikt besökta mötena (sådana höllos då resepredikanter från den s k // Olandsföreningen besökte platsen) blevo de få troende som då fanns, nödsakade att göra något för att få en lämplig predikolokal. // // Redan samma vinter, 1865, som skolorna blivit stängda utlystes tvenne möten vilka // resulterade i att beslut fattades att uppföra bönehus på den plats de nu står. Planen köptes, enligt då gällande lag, på 50 år mot en avgift av 50 kronor för hela tiden. // // År 1910 inköptes denna plan för alltid jämte en betydande tillökning av tomten som då // infastades i missionsföreningen namn. // // Våren 1866 började missionsbygget och blev så mycket färdigt att det togs i bruk för sitt // ändamål redan samma höst. // // Då vi idag firar vårt 50-årsminne kan med glädje meddelas att allt vi här ser står på fri // grund och utan skuld."... // // Församlingens namn har under åren skiftat. Enligt protokoll: // 1880 Valö Missionsvänner // 1882 Valö Friförsamling och Missionsvänner // 1884 Valö Kristliga Församling. // För att slutligen år 1936 kallas Valö missionsförsamling. 1883 anställdes den försa ordinarie predikanten. // // Enligt protokoll 1912 fanns viss samverkan (främst för samma predikant och hans lön) med Valö, Vigelsbo och Berkinge. I januari 1930 även Hökhuvuds Brödraförening. // // År 1945 upphörde Berkinge som egen församling och ingick som krets i Valö missions- // församling. Vigelsbo friförsamling med endast en medlem upplöstes samma år. // // Regelbunden söndagsskoleverksamhet har bedrivits alltsedan 1881 samt syförening. // Ungdomsförening bildas 1906. 1918 en bibelskola. 1931 en juniorförening. // // Äldsta arkivhandling rör fastigheter 1866. Till glädje får väl tilläggas att Valö missions- // församling fortfarande år 1990 är verksam. //
Exakt årtal för bildandet av Veckholms Missionsförening framgår ej av befintliga handlingar. Dock anger 60-årsberättelsen 1877 som troligt bildandeår. // Ett missionshus benämnt Erikslund uppfördes i Västra Veppeby ca 1878-1879. // Den 1 februari 1966 uppgår Veckholms Missionsförening i Grillby Missions- // församling. Föreningens fastighet liksom lös egendom tillföll Trögds Missionsförening. |
1903 1/1 invigdes missionshuset i Vesterby. // Årtalet för namnändringen till Ålands missionsförsamling framgår inte av befintliga handlingar. // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling, inom vilken man tillsammans med Järlåsa utgjorde en egen krets. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna" utgjorde Åland samtidigt ett stadsdels- // område inom Uppsalaförsamlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdels- // råd som planerade och samrådde om verksamheten. |