| Underföreningar: // Agitiationsklubb socialdemokratisk Uppsala // De Bundna Krafternas förening Uppsala // Diskussionsklubb // Grafiska Ortskartellen Uppsala // Sektion Maskinsättare // Sektion Tryckare // Sektion Tryckarelärling Uppsala // Sjuk- och Begravningskassa // Sångkör // Personalklubb Almqvist & Wiksell // Personalklubb Appelbergs // Personalklubb Weilands // Personalklubb Wretmans // Personalklubb Upsala Nya Tidning // Veteranklubben Typografiska //
Klubben bildades 6/9 1929 efter att man tidigare gjort försök att bilda personalklubb. Upphörde 24/11 1972. Klubben verkade vid Appelbergs boktryckeri. |
Bildades i IOGT-lokalen i Ytterharnäs av representanter från avd 3 Harnäs, avd 5 Bomhus, avd 4 Gävle, avd 2, 54 och 60 Skutskär. // // Samorganisationens möten var ambulerande fördelade på avdelningarnas olika orter. Skutskär kom efter 1926 att bli en central mötesplats. |
Avdelningen bildades den 11/4 1920 efter att tidigare varit sektion under avd i Stockholm. // 1970 storavdelning // 1995 SEKO Tele Öst? // // Se bilaga! // // |
Se bilaga! | Namnändringar: // Bildas under namnet Skutskär-Harnäs Stuveriarbetarefackförening. // 1948 Transportarbetareförbundet avd 17 Skutskär. // 1965 Transportarbetareförbundet avd 11 sektion Skutskär. // // Den första fackföreningen för hamnarbetare i Skutskär bildades 1887. Denna var redan nedlagd när Skutskär och Harnäs arbetsmannafackförening bildades 1891. Den organiserade samtliga arbetsgrupper i hamnen, sågverket och brädgården. // 1965 upphör avdelningen och ingår som sektion i Transportarbetareförbundet avd 11 Gävle. // 1977 upphör verksamheten i Skutskärs hamn.
1917 bildade nio åkeriarbetare fackförening, Åkeriarbetarefackföreningen. // Hamnarbetare, vedgårdsarbetare, droskchaufförer och tidningsbud anslöt sig till Transport under de första åtta åren. // 1921 namnändring till Transportarbetareförbundet. // Under 1960-talet upphör många små avdelningar ute i länet och ingår i avd 41. // Se även bilaga! |
Bildad som Sv Transportarbetareförbundets avd 204 Tärnsjö, sektion under avd 41 Uppsala, 1963. |
Tidigare en självständig avdelning, Sv Transportarbetarefackförbundet avd 106 Norrtälje, men fr o m 1963 en sektion. |
Bildades genom en utbrytning ur IF Thor. // Från början en cykelklubb (en av Sveriges framgångsrikaste). |
Hette fram till 1991 Ultuna Volleysällskap. // 1991 övergår Uppsala Studenters IF:s Volleysektion till Uppsala VBS. |
Klubbens syfte var att främja vattenskidsportens och motorbåtsportens sunda utveckling. |
Kvarvarande medlemmar övergick vid föreningens upphörande till Fjärdhundra Östra Biodlarförening. |
Bildades under namnet Uppsala Biskötareförening. // 1924 antogs det nuvarande namnet. |
Se bilaga! | Förslaget om ett lärarnas eget pensionärshem i Uppsala togs upp vid ett sammanträde med representanter för lärarorganisationerna inom Upplands inspektionsområde i november 1949. En interimsstyrelse valdes och en kommitté tillsattes för att utreda frågan. Då intresset för ett sådant pensionärshem var stort bildades hösten 1951 en förening med ändamålet att för sina medlemmar uppföra ett pensionärshem. Föreningens namn bestämdes till Upplandslärares Pensionärshemsförening u p a. // // 1954 ombildades föreningen till en bostadsrättsförening, vilken fick namnet Bostadsrättsföreningen Lärargården. Detta innebar ett avsteg från de ursprungliga planerna, men var nödvändigt för erhållandet av statliga lån. En tomt i kv Vilan vid Tiundagatan i Uppsala inköptes och här uppfördes under vintern 1957-1958 bostadshus för föreningens medlemmar.
Se bilaga! | Föreningen bildades 1908 för att uppföra och underhålla en samlingslokal för IOGT logen 3451 Runeberg. En tomt skänktes av kyrkvärden Knut Smedberg 1909 och samma år, den 31 oktober, kunde ordenshuset invigas. // // Basarer och fester var den största inkomstkällan. Då järnvägen Faringe- Gimo byggdes 1915-1921, blev logen skuldfri på ordenshuset. Järnvägsarbetarna, som hade goda förtjänster, lämnade betydande summa till logens festkassor. // // Ordenshuset genomgick två större ombyggnader 1923 och 1932-1933. // // Lokalens uthyrning till bygdens föreningar var en viktig uppgift. Det förekom även enstaka filmföreställningar genom resande biografägare i ordenshuset. Först 1923 blev det regelbundna biografföreställningar. // // I maj 1934 köpte byggnadsföreningen Abrahamstorp. // 1962 såldes ordenshuset och tomten till föreningen Alunda Medborgarhus.
Byggnadsföreningen bildades för att tillhandahålla samlings-, biblioteks- och andra lokaler för godtemplare i Östhammars stad. |
Föreningens ändamål är att genom förhyrning, köp eller byggande av hus tillhandahålla föreningens medlemmar bostäder, lämpliga lokaler samlingsplatser samt utövande av därmed sammanhängande verksamhet. |
Föreningens syfte är att tillgodose medlemmarnas intresse för egen tvättstuga, underhåll av områdets gator och belysning. |
1974 överlåts föreningens anläggningar till Älvkarleby Kraftverk och går i likvidation. |
Föreningen bildades 1909 för att förvalta IOGT logen 2017 Lövsta Borgs fastighet i Skärplinge. Vid extra föreningsmöte 1970 beslöt medlemmarna att försälja fastigheten. |
Vid bildandet 1946 angavs föreningens ändamål vara bl a att: // a) Omlägga och underhålla gatubelysning i Alunda. // b) Sörja för ändamålsenlig organisation av renhållning i Alunda. // // Föreningen upphörde 1966, främst på grund av att en vägförening övertagit skötseln av vägbelysningen. |
Upphör i samband med att Östanåns Vägförening bildas 1967. |
Föreningen bildades den 27 november 1904 för byggandet av ett ordenshus till IOGT logen 3117 Uplands Vakt i Björklinge. Den 16 september 1906 invigdes det nya ordenshuset. |
Idrottsplatskommittén bildades av idrottsmän ur EAI och ESK. // Enavallen anlades 1932-1934. Anläggningen kommunaliserades 1968. |
Bildades under namnet Alunda Hembygdsförening. // 1929 vidgades föreningens område till att omfatta Tuna, Stavby varvid namnet ändrades till Södra Olands Hembygdsgille. // 1980 antogs nuvarande namn. |
Kulturnämnden var ett samarbetsorgan för Faringe kommuns föreningar med syfte att anordna bl a föreläsningar och andra kulturella program. |
Från början hette kören Söderforskvartetten, men 1943 bytte man till Söderfors Manskör. // Kören hade förmodligen ingen verksamhet efter 1971. |
Bildades under namnet Immanuelskyrkans musikförening. // 1907-1918 var verksamheten nedlagd. // 1923 ändrades namnet till musikföreningen Harmoni. |
Enligt församlingens minnesskrift 1930 (till 60-årsjubiléet) saknar musikföreningen skriven historia och för varken matrikel eller protokoll. Samma källa hävdar att uppgifter om föreningen helt saknas före 1907. |
Bildas under namnet Skutskärs Blåsorkester. // 1971 antas nuvarande namn. |
Upplands Sångarförbund, anslutet till Sveriges Sångarförbund, bildades den 17 maj 1909 i Uppsala. Förbundets medlemmar utgörs av manskörer i Uppland. |
Bildades som en arbetsgrupp under Kulturarbetarcentrum Uppsala län, med syfte att skapa ett forum för författare i Uppsala län. Utgångspunkten var att författarna saknat en egen scen där de kunde pröva sina texter inför allmänheten. // 1980 bildar man en självständig förening. |
Bildat av representanter från Studieförbund, IOGT, JUF m fl. Har en föregångare i Uppsala länskommitté av bygdeteatern som bildades 1952. |
Tidningen bildas under namnet "Frikyrklig Ungdom". // 1954 byter man namn till "Kristet Forum". // // Tidningen har haft två huvudmän: // 1) Förbundet för kristen humanism och samhällssyn, KHS // 2) Kristna Studentrörelsen // // Tidningen upphörde i juni 1987. |
Den kommunistiska tidningen Upplandsfolket startade den 16/5 1945 och upphörde under 1950. |
Bildades på inititativ av Uppsala Ungdomsring. Organiserar föreningar verksamma inom folkdans, slöjd, lekar, folkmusik mm. // Namnbyte 2006? till Folkdansringen i Uppland. |
Bildades under namnet Uppsala Arbetsledares Fruförening. // 1959 ändrades namnet till Uppsala Arbetsledares Damklubb. |
Föreningen bildades i syfte att hjälpa fattiga och vanvårdade barn, speciellt flickor. Bl a inrättades en slöjdskola och en barnkrubba. // // I takt med att fattig- och socialvård förbättrades kom verksamheten att inriktas på att bistå äldre behövande kvinnor. Ett pensionärshem inrättades 1903. Tillägget "de gamlas vänner" i föreningens namn tillkommer 1933. |
Se bilaga! | Soroptimismens idé föddes nästan samtidigt i Förenta Staterna och i Storbritannien. Många kvinnor i västvärlden hade utfört männens arbete under första världskriget. Kriget tog slut men kvinnorna fortsatte att hålla nyckelbefattningar, viktiga och intressanta poster i yrkeslivet och i affärsvärlden. Framstående kvinnor, medvetna om sin styrka, ville skapa en förening liksom våra föregångares serviceklubbar; Rotary, Lions, Kiwanis eller Altrusta, zonta mfl, för att diskutera sina metoder och framtidsutsikter, för att dela erfarenhet och för att handla och hjälpa. // Den första Soroptimistklubben bildades i Oakland i Amerika den 3 oktober 1921. Ordet soroptimist är en sammanslagning av det latinska ordet för syster - SOROR - och för den bästa - OPTIMA. Till Europa kom soroptismen 1923 med en första klubb i London. Under de följande åren spred sig soroptismen från land till land. I diktaturstaterna förbjöds den på 30-talet och efter andra världskrigets utbrott existerade den huvudsakligen under jorden i de ockuperade länderna. Med fredsslutet levde den upp på nytt, gamla klubbar återuppstod och nya klubbar bildades. // Sverige fick sin första klubb 1948 och klubben i Uppsala bildades 1949. // // FÖRENINGENS SYFTEN: // 1) Att upprätthålla en hög etisk standard i liv och yrke. // 2) Att verka för mänskliga rättigheter för alla människor, i synnerhet för kvinnans ställning. // 3) Att verka för stärkande av vänskap och samhörighet mellan soroptimister i alla länder. // 4) Att väcka och vidmakthålla en levande anda av hjälpsamhet och medmänsklig förståelse. // 5) Att bidraga till internationellt samförstånd och vänskap över gränserna. // // Soroptimist International är en sammanslutning av alla soroptimister i världen. Den är uppdelad i fyra federationer och har sitt huvudkontor i England. // Vart fjärde år avhåller federationerna gemensamt en världskongress, som i tur och ordning förläggs till en av federationerna. // Den europeiska federationen är organiserad på följande sätt: Federationen leds av en styrelse, bestående av två representanter för varje land, guvernörer. Styrelsen sammanträder varje år (guvernörsmöte). Federationen inbjuder vart fjärde år de europeiska soroptimisterna till en kongress, vilken förläggs till det land, som då innehar presidentskapet. // // Klubbarna inom varje land är sammanslutna till en Union, vars beslutande organ består av två representanter för varje klubb, kallat Unionens Representantskap. Sverigeunionen bildades 1950. // Sverige är idag uppdelat i fyra regioner; Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmöregionerna. Unionsstyrelsen cirkulerar med tvåårsintervall mellan dessa regioner i ovan nämnd ordning. // Vartannat år (udda år) har varje region ett regionmöte som någon av klubbarna inom regionen arrangerar. // // Soroptimismen är helt opolitisk, alla kan - oavsett ras, religion och politisk inställning - mötas i en soroptimistklubb för att diskutera rent mänskliga problem. Det ligger i klubbarnas program att främja sin verksamhet mer genom enskilda medlemmars personliga insats än genom samlade aktioner. // // Klubben har till uppgift att välja medlemmar från så många olika yrken som möjligt. Varje yrke får representeras av endast en medlem, dock får efter 10 (15) år en ”duplettmedlem” inväljas. Varje klubb får en systerklubb inom var och en av de fyra federationerna, med vilka kontakt förväntas. // Mötesplikten är det som kommer i första hand för den enskilda medlemmen. Endast genom ständig kontakt kan den gemensamhetskänsla utvecklas, som är hjärtpunkten i sammanslutningen. // I Sverige bedrivs inte någon organiserad social hjälpverksamhet, vilket är fallet bl a i England och USA. Hjälpverksamhet i Sverige är internationellt inriktad. Ex hjälp till utbildning i form av stipendier till kvinnor i u-länder, hjälp till åldriga flyktingar osv. //
Se bilaga. |
Föreningen bildades genom en sammanslagning av föreningarna i Tierp, Marma och Söderfors. 1967 uppgick man i Konsum Uppsala. |
Föreningen bildades genom sammanslagning av konsumtionsföreningarna Allians, Upplandsbodarna och Framtiden, Ytterharnäs 1926. |
| Grundas i början av 1923 under namnet Kooperativ Samköpsförening. Samma år sökte man och fick medlemskap i Kooperativa förbundet. Syftet med verksamheten var att ge konsumenterna möjlighet att vara med och bestämma priserna själva. Den privata handelns prisaktivitet var vid tidpunkten tämligen obefintlig. // Vid slutet av 1945 ändrade man föreningens namn till Konsumentföreningen Uppsala u.p.a. som i dagligt tal blev Konsum. // Föreningen stod från början öppen för alla som önskade ansluta sig oberoende av politisk uppfattning, social ställning eller religiös bekännelse. Vid slutet av det första året hade föreningen 238 medlemmar medan siffran översteg 68 000 år 1990. // Den första butiken var inrymd i ett magasin på auktionsverkets gård. Behovet av flera och bättre lämpade lokaler var stort. Vid slutet av 1923 fanns det fyra kooperativa butiker i Uppsala. Antalet försäljningsenheter ökar kontinuerligt till mitten av 1960-talet då den strukturella förändringen med livsmedelshall, varuhus, stormarknad börjar slå igenom. Vägen från småbutikerna till de stora enheterna går via snabbköpsbutiker, den första i Uppsala öppnas 1950 på Börjegatan, livsmedelshallar; 1952 den första, och via varu- // hus. Välståndet stiger som ökar kravet på ett större urval av livsmedel och andra varor. // // Den 16 september 1953 invigs varuhuset Forum som skulle bli ett av de första stora kooperativa varuhusen utanför Stockholm. Försäljningsresultatet under första hela verksamhetsåret överträffade vida förväntningarna. För att tillfredsställa behoven byggdes varuhuset om och till i flera omgångar. 1971 ändrades namnet också till Domus. Vid den senaste ombyggnaden som avslutades 1992 blev det nya namnet Forum Gallerian. // Om-, till- och nybyggnationen pågår kontinuerligt. 1970-71 är toppår då nya varuhus öppnas i Enköping och Norrtälje. 1971 invigs Gränby Köpcentrum. När medlemstalet var lågt klarade man sig med direkt representation i de demokratiska organen. Men redan 1929 (1 950 medlemmar) antogs nya stadgar. Föreningen indelades i distrikt, förvalt- // ningsråd väljs som uppdelas i olika utskott. Även medlemsråden tillkommer. Nya stadgar antas även senare i föreningens historia. // 1931 inträffar den första fusionen då Björklinge Konsumtionsförening ansluter sig. Den stora anslutningsvågen inträffar under 1960-talet; 1962 Vattholma och Storvreta Kon- // sumtionsföreningar, 1965 Enköpings och Rimbo Konsumtionsföreningar, 1966 Norra Roslags Konsum, Konsum Örbyhus, Olands Konsum samt Konsum Hallstavik, // 1967 Konsum Norra Uppland, Tierp och Norrtälje föreningar. // Konsumentföreningen Uppsala täcker nu större delen av Uppsala län och delar av Stockholms län. Antalet distrikt har ökat till 16. // 1975 säger Vätö Handelsförening ja till fusion med Konsum Uppsala. Tendensen mot större enheter fortsätter under hela 1980-talet. Varuhusen och hallbutiker tar allt större del av försäljningsvolymen, antalet närbutiker minskar. // 1991 beslutas att Konsum Uppsala ingår i en större enhet; Konsum Svea med säte i Västerås. // // Arkivhandlingar, förvarade på Kooperativa Förbundet i Stockholm, gällande Konsumentföreningen i Uppsala // Förvaltningsrådsprotokoll 1943-1985 (7 vol) // Styrelsens protokoll 1944-1985 (7 vol), 1944 års styrelseprotokoll - // lösa handlingar // Bilagor till styrelseprotokoll 1968-1988 (33 vol) // Handlingar rörande affärsledningen 1975-1988 (19 vol) //
Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1961/62. |
1907 bildades den första konsumtionsföreningen i Örbyhus. Denna upplöstes dock för att sedan nybildas 1925. 1966 uppgick föreningen i Konsum Uppsala. |
Se bilaga! | 8 november 1955 bildades en ekonomisk förening vid Nymans verkstäder, samtidigt antogs stadgar. // // Föreningens ändamål var att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att inköpa och till medlemmarna försälja arbetskläder och andra liknande varor. Den 26 mars 1958 beslöt man även att sälja specerier till sina medlemmar. // // På hösten 1958 meddelades att föreningens affärslokal skulle göras om till kontor, varvid företaget ställde en ny lokal till föreningens förfogande i fastigheten Järnbrogatan 50, 2 tr. På grund av ökad konkurrens och affärens ogynnsamma läge och därmed nedgång i försäljningen, behandlades frågan om en slutförsäljning och eventuellt en nedläggning. // // Den 28 november 1962 beslutade affärsstyrelsen i samråd med klubbstyrelsen att förelägga klubbmötet ett förslag om att nedlägga affärsrörelsen vid årets slut. Eventuell vinst från affären överfördes enligt stadgarna till klubben.
Bildades 19/10 1926 och upplöstes 16/6 1931. |
1908 tillsatte templen 1575 Svea och 31 Thor varsin sommarhemskom- // mitté. Det första sommarhemmet låg vid Hammarby och invigningen av Templarnas Sommarhem ägde rum den 28 maj 1908. 1909 ersattes // kommittéerna av Uppsala Templares Sommarhemsförening. Verksamheten vid sommarhemmet i Hammarby pågick i tio år och upphörde 1918. // Verksamheten återupptogs dock, när och var framgår ej av handlingarna. // Fotografier - se IOG-NTO 31 Thor Uppsala |
Föreningen avvecklades 1987, med anledning av att Romstarbo Samfällighetsförening bildats för att förvalta områdets bägge anläggningssamfälligheter. Tomtägareföreningens kontanta tillgångar flyttades över till samfällighetsföreningen. |
Föreningen bildades 1967 genom sammanslagning av Sands Vägförening och Östanåns Fastighetsägareförening. |