Visar 6134 resultat

1951 bildades en varpasektion i Upplands Idrottsförbund. 1956 ombildades sektionen till Upplands Varpaförbund. |

Sektion Uppsalas arbetsområden utgjordes av primärvården i Uppsala stad. |

1976 bildades SHSTF:s länsavdelning för Uppsala län. Men redan 1969 hade en samarbetskommitté bildats, vid namn Uppsala-regionens lokala samarbetskommitté inom SHSTF.1998 namnbyte till Vårdförbundet Uppsala län. |

Föreningen Vårda Uppsala bildades 1961 för att främja en god stadsmiljö. |

Sammanslutning av pensionärer som hjälpte svagare åldringar med ledsagning till vårdgivare och annat som inte hemtjänsten gör. |

Arbetarkommunen bildas genom en utbrytning på riksplanet ur socialdemokraterna. Inledningsvis används 1917 namnet Uppsala Socialdemokratiska Vänsterförening. Senare samma år övergår man att kalla sig Uppsala Vänstersocialistiska Arbetarekommun. 1921 beslutade en majoritet av medlemmarna att ansluta sig till Komintern, vilket medförde att namnet ändrades till Uppsala kommunistiska arbetarkommun. // |

Se bilaga! | 1917 Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti (SSV) bildas, genom att vänsterflygeln inom Sv Socialdemokratiska arbetarparti uteslöts ur partiet. // // 1921 Vid det Socialdemokratiska Vänsterpartiets kongress 1921 splittrades partiet på frågan om de 21 teserna och majoriteten beslöt bilda Sveriges kommunistiska parti SKP, som samtidigt blev en sektion av Komintern. Majoriteten av medlemmarna inom SSV i Uppsala följde med övergången till SKP. // // 1924 I augusti 1924 skedde nästa brytning. Z Höglund och hans anhängare bildade ett eget SKP utanför Komintern. 1926 upplöstes detta parti och medlemmarna anslöt sig till SAP. // // 1929 delades SKP i två delar. Majoriteten med Karl Kilbom och Nils Flyg bildade ett parti utanför Komintern. 1934 ändrar detta parti namn till Socialistiska partiet. // // T o m 1943 tillhörde Uppsala Mälardalens kommunistiska partidistrikt // 1944 ändras namnet till Uppsala läns kommunistiska partidistrikt // 1967 Vänsterpartiet Kommunisterna // // 1990 namnbyte till Vänsterpartiet Uppsala län.

I den kommunistiska arbetarekommun som bildades 1921 var majoriteten av medlemmarna trogna Kihlbom falangen, som 1929 bröt sig ur SKP och 1934 bildade det socialistiska partiet. (Se socialistiska partiet.) De som var anhängare av Sillén bildade en kommunistisk arbetarekommun omkring 1933. // 1967 ändrades namnet till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK), // 1990 ändrades namnet till Vänsterpartiet Uppsala // | Den komministiska arbetarkommun som bildades 1921 var gemensam för de kommunistiska anhängarna i Uppsala. Vid brytning på riksplanet 1929 gällande anslutningen till Komintern, splittrades den komministiska rörelsen. En gren var Moskvatrogen, Sillén, en annan valde en mer obunden ställning, Kihlbom. Majoriteten av medlemmar i Uppsala var trogna Kihlbom falangen, som 1929 bröt sig ur SKP och 1934 bildade det socialistiska partiet , och upphörde omkr. 1940. (Se separt förteckning.) De som var anhängare av Sillén och inte övergick till det socialistiska partiet, bildade en kommunistisk arbetarkommun omkr. 1933. Kommunen tillhörde inledningsvis Mälardalens partidistrikt. // 1967 ändras namnet till Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) // 1990 Vänsterpartiet (V)

1989 upplöstes VPK Västra för att kunna slå ihop organisationerna till ett VPK Uppsala. De andra lokalorganisationerna hade redan upplösts. |

1988 beslöts enhälligt att, då det inte gått att få ihop någon styrelse, upplösa organisationen. |

Under hösten 1987 beslutades att utöka samarbetet med stadsdelsgruppen i Flogsta och att fr o m hösten och under valåret ha gemensamma möten och aktiviteter. // // Det var troligen inte första gången som ett samarbete kom till stånd. I protokollen från slutet av 1970-talet omnämns stadsdelsgruppen ibland som Eriksberg-Flogstas. |

Gruppen skall företräda Vänsterpartiet i Uppsala kommun. Gruppens medlemmar utgörs av Vänsterpartiets representanter i kommunfullmäktige samt i kommunens nämnder och styrelser. |

Kommunen bildades 25/4 1917 på initiativ av Enköpings SDUK, under namnet Enköpings socialistiska arbetarekommun och tillhörde socialdemokratiska vänsterpartiet. // Den 14/11 1918 ändrades namnet till Enköpings vänsterkommun. // Den 25/8 1921 ändrades sedan namnet till Enköpings kommunistiska arbetarekommun. 1967 ändras namnet till Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Under 1990-talet antas namnet Vänsterpartiet. |

Förutom den socialdemokratiska vänsterkommun, som verkade 1917-1923, finns f n inga spår efter en kommunistisk arbetarekommun i Skutskär förrän 1945. Troligen tillhörde kommunisterna i Skutskär Kilbomfalangen. // 1962 gick de kommunistiska arbetarekommunerna i Älvkarleby och Skutskär samman och bildade Älvkarleby kommunistiska arbetarekommun som omfattar hela Älvkarleby kommun. |

Bildades ur VPK:s Ungdomsförbund DU (Demokratisk Ungdom) under namnet Vänsterns Ungdomsklubb. Ingick i partipolitiskt obundna organisa-tionen Vänsterns Ungdomsförbund. Ingick dock i valsamverkan med VPK och SF (Socialistiska Förbundet). Bildade även Kårpartiet VSK (Vänsterns Studentklubb) 1969. // Vid förbundets upphörande 1970 övergick inventarier mm till Uppsala FNL-grupp. Medlemmarna anslöt sig till bl a Clarté och KFML. |

Kårpartiet VSK bildades av Vänsterns Ungdomsförbund (VUF). // VUF valde bl a ordförande i VSK, som även satt i VUF:s styrelse. VSK betraktades som VUF:s studentfackliga utskott. // // Se även VUF Uppsala arkiv. |

Agiterade för sovjetiskt militärt och politiskt stöd till Afghanistan. |

Föreningen Vänsam är en sammanslutning för vissa gemensamma syften av de inom Gamla Uppsala kommundel befintliga för äldre och funktionshindrade verkande föreningarna. // "Vänsam" är en förkortning för "Vi äldre på Nyby i samverkan". |

Partiet Vändpunkt (PV) är ett politiskt parti i Sverige grundat av den tidigare miljöpartisten Carl Schlyter. Partiet vill bland annat förklara ett nödläge för klimatet. |

Ändamål; att anordna trevliga sammankomster med dans för medlemmarna. |

Se bilaga | Föreningen Vallonbruk i Uppland bildades 1997. Men den hade två föregångare i projekten Bruksringenprojektet (1989-1991) och projektet Vallonbruk i Uppland (1995-1997), båda med syftet att utveckla och marknadsföra de norduppländska vallonbruken. // Genom sin programförklaring "att utveckla, bevara, beskriva och marknadsföra de uppländska vallonbruken" följde föreningen i deras spår. // När Östhammar och Tierps kommuner tillsammans med Regionförbundet beslöt att från och med 2017 inte längre tillskjuta några medel till föreningens verksamhet, återstod endast att lägga ned och upplösa föreningen.

Upphörde 1949 p g a sammanslagning med Lillkyrka och Boglösa arbetarekommuner. // Nytt namn: Lillkyrka-Boglösa-Vallby Arbetarekommun. |

Bildad av Skutskärs samlingslokals barnavårdsnämnd. |

Ombildades till vägförening 1967 under namnet Östanå Vägförening. |

Omfattade Vaksala, Danmark och Gamla Uppsala socknar. |

Bildas i samband med att Skyttorps fastighetsägareförening upphörde. Föreningen övertog fastighetsägareföreningens uppgifter. |

Föreningen bildades 1967 genom sammanslagning av Sands Vägförening och Östanåns Fastighetsägareförening. |

1974 tog Tierps kommun över vägunderhållet i Örbyhus samhälle. |

Moga Sportstugeförening uppgick i vägföreningen omkring 2012. |

Uppgick i Alsike Vägförening 1968. |

1918-1963 Elektrisk distributionsförening Upplanda-Berg // 1963 övertog Älvkarleby Kraftverk anläggningen och distributionen. // 1964 antogs nya stadgar och man bildade Upplanda-Berg Vägbelysningsförening. |

Bildad som Skuttungeby Elektriska Ytterbelysningsförening. // Verksamheten utvidgades att omfatta även Hagby by 1973, varvid även namnet ändrades. |

Bildad som Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 138 Tierp // (1929-1949). |

1926 Sv Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 38 Uppsala // 1949 Sv Vägarbetareförbundet avd 38 Uppsala // 1970 ingår i Statsanställdas förbund avd 5104 |

Bildades som Stockholms distrikt av Väg- och Vattenbyggnadsarbetare-förbundet. // 1931 beslöt man att förlägga distriktets verkställande utskott till Uppsala och Rimbo, därmed bestämdes att distriktets gränser även skulle omfatta både Stockholms och Uppsala län, eller med andra ord hela Uppland. // 1932 ändrade man namnet till Upplands distrikt av Väg- och Vatten- // byggnadsarbetareförbundet. Efter en omröstning bland medlemmarna beslöts att distriktet skulle upplösas fr o m 1 april 1943. |

Avdelningen upphörde 1930 p g a arbetsbrist. |

1949: Vägarbetareförbundet avd 138 Tierp |

Slås samman med avd 138 i Tierp 1936. |

Bildad som avd 27 Älvkarleö. Namnbyte till Älvkarleby, troligtvis någon gång i mitten av 1930-talet. |

Föreningen samarbetar med Heby kommun och andra myndigheter för att utveckla näringsliv, turism, service och boende i Östervålatrakten. |

Föreningen bildades 2008 och fungerade som farmarklubb till IFK Uppsalas herrfotbollslag. |

Föreningens uppgift är att genom föredrag, studiecirklar mm informera om utrikespolitiska problem och verka för upplysning om FN och andra former av internationellt arbete. // Medlemskap kan erhållas av studenter vid Uppsala universitet och högskolor, men även andra intresserade. // Beståndet utgörs av kopior. // Handlingar förvaras i huvudsak på Uppsala universitetsbibliotek. |

Föreningen Upsala-Ekeby Sällskapet bildades den 15/9 1992. Sällskapet verkar för att tillvarata, dokumentera och sprida kunskap om Upsala-Ekebys verksamhet och produkter. Man verkar också för en permanent utställning i Uppsala. |

1972 namnbyte till Eriksbergs socialdemokratiska förening. |

Föreningen hade till syfte att motverka partisprängningen 1917 genom att verka för att de socialdemokratiska idéerna spreds. Genom bildandet av ungdomsklubbens Frams 1917, ansågs denna kunna fylla samma uppgift, varför man troligen upphörde sammma år. |

Se bilaga! | Föregångare till arbetarekommunen var den kretsstyrelse som bildades 1897 med bl a uppgiften att bilda nya föreningar. Övergången från kretsstyrelse till arbetarekommun skedde enligt centrala beslut från LO och SAP för att samordnade rörelsens fackliga och politiska arbete. Kretsstyrelsens tillgångar överfördes till den nybildade kommunen. Den 13 januari 1901 bildades arbetarekommunen. // // Vid årsskiftet 1970-71 skedde en stor organisationsförändring i samband med kommunsammanslagningen. Ett tjugotal arbetarekommuner upphörde och ombildades till socialdemokratiska föreningar. De bildade tillsammans med de föreningar som tidigare fanns inom staden, Uppsala Arbetarekommun. I samband med detta bildades ett representantskap bestående av de anslutna föreningarna. // // // //

Se bilaga! | Föregångare till arbetarekommunen var den kretsstyrelse som bildades 1897 med bl a uppgiften att bilda nya föreningar. Övergången från kretsstyrelse till arbetarekommun skedde enligt centrala beslut från LO och SAP för att samordnade rörelsens fackliga och politiska arbete. Kretsstyrelsens tillgångar överfördes till den nybildade kommunen. Den 13 januari 1901 bildades arbetarekommunen. // // Vid årsskiftet 1970-71 skedde en stor organisationsförändring i samband med kommunsammanslagningen. Ett tjugotal arbetarekommuner upphörde och ombildades till socialdemokratiska föreningar. De bildade tillsammans med de föreningar som tidigare fanns inom staden, Uppsala Arbetarekommun. I samband med detta bildades ett representantskap bestående av de anslutna föreningarna. // // // //

Bildades ? under namnet Tuna Backars socialdemokratiska förening. 1972 namnbyte till Svartbäckens socialdemokratiska förening. |

Se bilaga! | Föreningen bildades år 1906 under namnet Uppsala Vänsterförening och anslöt sig enligt beslut den 7/2 1908 till Frisinnade Landsföreningen. // // Föreningen anslöt sig 1910 till det samma år bildade Uppsala läns Frisinnade Valkretsförbund. // // Som ett resultat av riksorganisationens sprängning våren 1923 beslöts vid ett möte den 5/10 1923, att föreningen skulle utträda ur Frisinnade Landsföreningen och Uppsala läns Frisinnade Valkretsförbund. // Vid årsmötet den 25/4 1924 beslöts att ändra föreningens namn till Uppsala Liberala Förening och samtidigt ansluta sig till Sveriges Liberala parti. Den minoritet som erkände sig till den frisinnade linjen hade redan i oktober 1923 utträtt ur Uppsala Vänsterförening och bildat Uppsala Frisinnade Medborgarförening. // // Uppsala Liberala Förening upphörde 1934 genom samgående med Uppsala Frisinnade Medborgarförening. Den nya sammanslagna föreningen bildades den 23/8 1934 och fick namnet Folkpartiets Uppsala-avdelning. Tidigare samma dag hade de båda föreningarna var för sig enhälligt beslutat att ansluta sig till den nybildade riksorganisationen Folkpartiet.

Den 8 maj 1910 beslutade distriktskongressen efter motioner från Skutskär och Uppsala Arbetarekommuner att Stockholm-Uppsala läns Partidistrikt skulle delas. Den 28 augusti 1910 hölls den konstituerande kongressen i Uppsala och Uppsala läns socialdemokratiska Partidistrikt var ett faktum. |

Sällskapet bildades av folk från olika samfund med syfte att sprida andlig upplysning. Detta skedde i ett av sällskapet uppfört "bönehus". Detta skänktes senare till Väskinge missionsförsamling. |

Bildade 1964 tillsammans med Stavby Arbetarekommun Tuna-Stavby arbetarekommun. |

Upplandskuskarna var en förening för den som var intresserad av att köra häst och vagn. Föreningen ville verka för att sprida kunskap och information om körning med häst, både som hobby och sport. // Föreningen var ansluten till Svenska Ridsportförbundet. |