Se bilaga!
Se bilaga! | Bildades som en socialdemokratisk ungdomsklubb under namnet Uppsala social- // demokratiska ungdomsklubb, men övergick vid splittringen av det socialdemokratiska partiet 1917 till socialdemokratiska vänsterpartiet. Klubbens namn 1917-1921 var fortfarande Uppsala socialdemokratiska ungdomsklubb. // // När majoriteten av vänsterpartiet bildade Sv Kommunistiska parti 1921 antog vänster- // partiets ungdomsklubbar namnet kommunistiska. 1921 ombildades således Uppsala socialdemokratiska ungdomsklubb till Uppsala Kommunistiska Ungdomsklubb. // // 1958-1967 kallades de kommunistiska ungdomsklubbarna för Demokratisk ungdom. När detta förbund upphörde 1967 gick vissa medlemmar över till Vänsterns ungdomsförbund som var ett från kommunisterna fristående ungdomsförbund. // 1967-1970 se separat förteckning. // // Kommunisternas undomsförbund har därefter växelvis kallats kommunistisk eller vänsterns ungdomsförbund. // // 1974 delades grundorganisationen Kommunistiskt Ungdom, Uppsala in i två grupper, Kommunistisk Ungdom Uppsala Västra och Kommunistisk Ungdom Uppsala Östra. // Den gamla organisationen tycktes ha blivit för stor för att tillåta initiativ och utveckling för alla medlemmar. // // 1991 namnbyte till Ung Vänster Uppsala eftersom man ville bredda KU, dvs det skulle vara möjligt även för dem som inte kallade sig för kommunister att gå med i KU. Dess- // utom var ordet kommunist så smutskastat efter allt som hade hänt i Östeuropa. // // 1996 ? tillkom en klubb Ung Vänster Luthagen Uppsala // // 1998 tillkom klubben Ung Vänster Öster om ån Uppsala. // // 2001 ändrade Ung Vänster Uppsala namn till Ung Vänster Gottsunda-Eriksberg, samma år byter klubb Luthagen namn till Kvadranten. // // 2004 skedde en ny klubbindelning, de gamla klubbarna omstrukturerades enligt följande: // Ung Vänster Kvadranten = Ung Vänster Norra Uppsala // Ung Vänster Öster om ån = Ung Vänster Centrala Uppsala // Ung Vänster Gottsunda-Eriksberg = Ung Vänster Flogsta-Stenhagen // // 28 januari 2007 beslutades att slå ihop alla klubbar i Uppsala till en klubb, Ung Vänster Uppsala. // //
Se bilaga! | 1963 bildade NTO lokalföreningarna 31 Thor och 1575 Svea NTO:s Ungdomsverksamhet i Uppsala. Sammanslutningen var ett samarbetsorgan med syfte att planera, administrera och genomföra ungdomsarbete för åldersgruppen 7-25 år, med utgångspunkt från de idéer som omfattades av NTO. Senare tillkom även lokalföreningen 3157 Främlingslegionen i denna sammanslutning. // // När IOGT och NTO gick samman och Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, bildades 1970 blev NTO:s ungdomsverksamhet i Uppsala organisatoriskt placerad inom UNF. Trots att NTO upphörde 1970, behöll man dess namn för ungdomsverksamheten i Uppsala.
Bildades under namnet Strömsbergsverkens Arbetares Sjuk- och Begravningskassa. Namnändringen skedde troligen 1942. |
Bildad som Österby Änke- och Pupillkassa. // Namnändring ca 1926 till Österby Bruksarbetares Understödsförening. |
| Underföreningar: // Agitiationsklubb socialdemokratisk Uppsala // De Bundna Krafternas förening Uppsala // Diskussionsklubb // Grafiska Ortskartellen Uppsala // Sektion Maskinsättare // Sektion Tryckare // Sektion Tryckarelärling Uppsala // Sjuk- och Begravningskassa // Sångkör // Personalklubb Almqvist & Wiksell // Personalklubb Appelbergs // Personalklubb Weilands // Personalklubb Wretmans // Personalklubb Upsala Nya Tidning // Veteranklubben Typografiska //
Syftet var att främja kamratskapet och idka fritidsverksamhet för tryckerianställda ynglingar vid Almqvist & Wiksell, Uppsala. |
Organiserade tryckare inom Typografförbundets avd 84. |
Sektionen bildades 17/3 1938 för att samla organiserade maskinsättare på tryckerier i Uppsala till gemensam och kamratlig samvaro samt att vara ett språkrör i yrkes- och arbetsfrågor. |
När kartellen bildades framgår inte av protokollen, men den 19/11 1934 återupptogs arbetet på nytt inom kartellen. Kartellen bestod av folk från Typograferna, Bokbindarna och Litograferna. |
Stiftades 9/9 1909 genom storstrejken av arbetslösa typografer. // Föreningen fick från starten hårt motstånd från arbetsgivarna. Det sista protokollet är från den 22:a september. Efter detta datum gjorde speciellt dir Olderberg och A&W kraftiga angrepp för att upplösa föreningen och de lyckades. |
Klubben bildades 6/9 1929 efter att man tidigare gjort försök att bilda personalklubb. Upphörde 24/11 1972. Klubben verkade vid Appelbergs boktryckeri. |
Tuberkulosfonden bildades 1913 av IOGT-logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten i Uppsala. Ändamålet med fonden var att bereda understöd åt godtemplare som led av lungtuberkulos. |
Den 5 juni 1936 samlades 12 chaufförer i Tierp för att bilda fackförening. // Den 28 juni 1957 beslutades att kontakta Uppsala för övergång till avd 41. Övergången dröjde dock till 1963 och i protokollet av den 31 oktober heter det att avdelningen övergår vecka 51 1963. // // Se bilaga! |
1930-1952 Automobilförarefackförening avd 205 Östhammar // // 1959 Avdelningen upphör och ingår i avd 41 Uppsala. |
Efter strid med förbundet bildades avdelningen den 7 oktober 1928, tidigare hade man tillhört avd 41 och där bildat sektion. // Den 31/12 1959 upphör avdelningen och övergår till avd 41 och bildar där sektion. // Se även bilaga! |
Fr o m 1962 avd 019 sektion 1 Enköping. |
1917 bildade nio åkeriarbetare fackförening, Åkeriarbetarefackföreningen. // Hamnarbetare, vedgårdsarbetare, droskchaufförer och tidningsbud anslöt sig till Transport under de första åtta åren. // 1921 namnändring till Transportarbetareförbundet. // Under 1960-talet upphör många små avdelningar ute i länet och ingår i avd 41. // Se även bilaga! |
Uppgick i sektion 2 Tierp på 1980-talet. |
Bildad som Sv Transportarbetareförbundets avd 204 Tärnsjö, sektion under avd 41 Uppsala, 1963. |
Tidigare en självständig avdelning, Sv Transportarbetarefackförbundet avd 106 Norrtälje, men fr o m 1963 en sektion. |
Organiserade väktare vid kärnkraftsverket i Forsmark som var anställda av Securitas. // Personalen sades upp den 1/9 1985 och klubben lades ner efter detta. |
Upphörde sedan Luftfartsverket övertagit driften av bussar och bilar på Arlanda från Arlanda Transport AB. |
Se bilaga! | Namnändringar: // Bildas under namnet Skutskär-Harnäs Stuveriarbetarefackförening. // 1948 Transportarbetareförbundet avd 17 Skutskär. // 1965 Transportarbetareförbundet avd 11 sektion Skutskär. // // Den första fackföreningen för hamnarbetare i Skutskär bildades 1887. Denna var redan nedlagd när Skutskär och Harnäs arbetsmannafackförening bildades 1891. Den organiserade samtliga arbetsgrupper i hamnen, sågverket och brädgården. // 1965 upphör avdelningen och ingår som sektion i Transportarbetareförbundet avd 11 Gävle. // 1977 upphör verksamheten i Skutskärs hamn.
1 november 1965 ändrades avdelningens namn till Svenska Träindustriarbetareförbundet sektion Ullbolsta. Detta med anledning av avdelningens anslutning till Sv Träindustriarbetareförbundets avd S26 Uppland. |
Avdelningen ingår sedan 1965 i storavdelningen 26. |
1965 Träindustriarbetareförbundet avd 26 sektion Örbyhus |
Den 4 mars 1951 bildades Sv Träindustriarbetareförbundet avd 209 Björklinge. // Upphör 1 november 1965 och ingår som sektion 209 i storavdelning som bildats. |
Se bilaga! | Den 11 februari 1929 samlades 13 snickare i Knivsta till ett sammanträde under ledning av ombudsman Thunberg, Stockholm, för att bilda fackförening. Sedan de 13 snickarna skrivit på sina inträdesansökningar till förbundet valdes en styrelse. Till ordförande valdes Nils Höglund, kassör Karl Johansson, sekreterare Georg Söderström vice ordförande Artur Mattson och till vice sekreterare J. Andersson. Efter det att styrelsen valts avslutades mötet och ombudsman Thunberg skulle nu försöka få avdelningen godkänd i förbundet. // Redan på avdelningens första möte den 9 mars stod avdelningen utan ordförande då Nils Höglund hastigt avlidit. Avdelningen valde N.J. Nylander till ny ordförande. // Vid möte den 4 april inskrevs 17 nya medlemmar. // // På möte den 6 juni diskuterades frågan om vilken politik avdelningen skulle föra. Enligt ordföranden fanns det endast ett parti som avdelningens medlemmar kunde stödja politiskt, nämligen Socialdemokraterna, frågan bordlades. På samma möte utsågs en agitationskommitté på tre personer, David Johansson, Emil Andersson och Gunnar Frejd. // Den 1 augusti beslutade avdelningen att kollektivansluta sig till Socialdemokratiska Arbetarekommunen. // // På avdelningens möte den 2 januari 1930 fattades beslut i en fråga som tidigare diskuterats. Det gällde om avdelningens medlemmar skulle övergå till Grov och Fabriks. Efter företagen omröstning visade det sig att avdelningen beslutat uttala sig för en övergång. Vidare beslutades att underrätta förbundet om avdelningens beslut. I augusti kom meddelandet från förbundet att avdelningen även i fortsättningen skulle tillhöra Träindustriarbetareförbundet. // På möte den 2 december 1937 beslutades om en extra uttaxering på medlemsavgiften under sommarmånaderna, för att kunna anskaffa en fana till avdelningens 10-årsjubileum 1939. // Den 13 augusti 1938 meddelades att arbetarna vid Lundqvist & Huddén överflyttats till Grov och Fabriks. Ordföranden avslutade mötet med förhoppning att medlemmarna skulle ställa sig lika solidariska med sitt nya förbund som mot det gamla. // // På möte den 14 mars 1940 valdes fanbärare och funktionärer till invigningen av fanan. Vilken dag fanan invigdes framgår ej av protokollen från den aktuella tiden. // Den 7 januari 1952 hade ett förslag inkommit om att lägga ner avdelningen, förslaget bordlades. // Den 3 mars beslutades att avdelningen skulle fortsätta sin verksamhet. // // Fram till årsmötet 1956 flyter arbetet lugnt och stilla, ett fåtal möten hålles och inga större händelser inträffar. // Efter 28 februari 1956 finns det inga protokoll, så historiken blir inte fullständig. // // Uppsala i oktober 1981 // Ullrick Andersson
Avd. bildades 1895 av verkstadssnickare och fick namnet Uppsala Snickeri- // arbetarefackförening, som anslöt sig till Träarbetarefackföreningen 1896 och fick då avd.nr. 42. // 1897 namnändring till Uppsala Träarbetarefackförening. // Uteslöts ur förbundet 1902, nybildades 1904 med avd.nr. 139. // 1923/1924 gick avd. med i Sv Träindustriarbetareförbundet och fick avd.nr. 70. // Upphör som avdelning 31/12 1965 och går in i storavdelning 26. |
Bildas efter 1924, då man första gången antecknade i protokoll att arbetarna i Länna var intresserade av att bilda sektion för att senare bilda egen avdelning. |
1964 avvecklades avdelningen och medlemmarna överfördes till andra avdelningar. |
Fackklubb under Träindustriarbetareförbundet avd 27, sektion Skutskär. |
Se bilaga 1 och 2! | Vid avd bildande 1897 organiserades sågverks-, fabriks- och brädgårdsarbetare - Sågverksindustri avd 2. // 1898 bildade sågverksarbetarna en egen avd nr 54. // 1900 gjorde även fabriksarbetarna detsamma, avd nr 60. Avd 2 bestod därefter av brädgårdsarbetare. // 1940 sammanslås avd 2 (brädgårdsarbetarna) och avd 54 (sågverks- // arbetarna) till en avd - Sågverksindustriarbetareförbundet avd 2, d v s brädgårds- // arbetarnas gamla avd.nr. // Sektionen upphör i samband med nedläggningen av Skutskärs sågverk 1987.
Se bilaga | Den 20 mars 1920 bildades avdelningen under namnet Såg och Brädgårdsarbetarnas fackförening med ombudsman August Lindberg som representant från förbundet. Antalet medlemmar var då 51. // 1948 skedde en sammanslagning mellan Sv. Sågverksindustriarbetareförbundet och Sv. Träindustriarbetareförbundet. Genom denna fusion kom avdelningen att från 1 januari 1949 heta avd. 599 av Sv. Träindustriarbetare-förbundet. // 1966 skedde bildandet av en storavdelning sektion 27 för Gästrikland och Norduppland där avd. 599 blev sektion med i stort sett samma uppgifter som förut.
Arbetarna vid Tunelius Borstfabrik beslutade den 29/3 1926 att bilda fackförening. // Den 11/11 1965 upphörde avdelningen som egen avdelning och ingick i den nybildade storavdelningen för Uppsala län, Sv Träindustriarbetareförbundet avd 26 Uppsala. |
16 avdelningar bildar den 1/11 1965 storavdelning inom Uppland, de tidigare avdelningarna ombildas till sektioner. // Uppgick 1985 i avdelning 24. |
Bildades 23/4 1938 i Kil (Värmland) vid Kils Skidfabrik. Senare samma år flyttade arbetarna till Tobo där de arbetade på Tobo Skidfabrik. Avd hette då Sv Träindustriarbetareförbundet avd 316 Tobo. // // 1965 bildas en storavd inom Uppland; avd 26 Uppsala. Avdelningen i Tobo blir då en sektion i avd 26. |
Ingick 1929 som sektion under avdelning 70. // Bildade Träindustriarbetareförbundet avd 247 Storvreta 1930. // Uppgick i avdelning 26 Uppsala som sektion 1965. // Sektionen uppgick i avdelning 26 Uppsala 1980. // Föreningen var verksam vid Blomkvists, sedermera Wallfälts Snickerifabrik samt Petterson och Söners Möbelfabrik, Storvreta. |
Den 29/10 1928 samlades medlemmarna i verkstadsklubben som sorterade under Sv Metallarbetareförbundet för att bilda en egen fackförening. // Den 6/10 1965 beslutades att avdelningen skulle upphöra och gå in i den nybildade storavdelningen i Uppsala, avdelningen ombildades till sektion. // Den 25/6 1970 beslutades att sektionen skulle ingå i Tierpsektionen och därmed upphörde även sektionen i Örbyhus. |
Se bilaga! | Sektionens arbete börjar redan någon gång efter 1924, då man i Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 70, Uppsala, talar om att arbetarna vid Länna Såg var intresserade av att bilda egen sektion för att senare bilda egen avdelning. När sektionen bildades framgår inte av protokoll från den aktuella tiden. // // Den 16/3 1940 bildas egen avdelning i Länna, Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 31. Denna avdelning upphör och ingår i den storavdelning som bildades 1/1 1966 och därefter övergår man åter att vara sektion. // // 1924? Svenska Träindustriarbetareförbundet avdelning 70 sektion Länna, Uppsala // 1940 Upphörd // // 1940 Svenska Träindustriarbetareförbundet avdelning 31 Länna // 1965 Upphörd // // 1966 Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 26 Lännasektionen, Uppsala
1941-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 136 Gimo |
1947-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 413 Östhammar. // // 1952 ingår Sv Träindustriarbetareförbundet avd 82 Östhammar. |
1938-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 331 Alunda |
Avdelningen upphörde 1923? och vissa medlemmar övergick till Byggnadsträarbetareförbundet avd 59 Enköping, andra till Träindustriarbetareförbundet avd 100 Enköping. |
Tove Skutnabb-Kangas, Dr.phil., född 1940 i Helsingfors i Finland, tvåspråkighets- och minoritetsforskare, uppvuxen med både svenska och finska spraket. Verksam i USA på 1960-talet och mellan 1995 och 2000, som Associates Professor på Roskilde universitet. Verksam som docent vid Åbo Akademi 2013. Hon tog ställning for finskspråkiga klasser i Sverige och föreläste om tvåspråkighet. Med hjälp av forskningsresultat och opinionsbildning ville hon stärka modersmålets betydelse. Senare har hon bland annat arbetat for att förankra språkliga rättigheter som mänskliga rättigheter i FNs regi. Hon har även varit föredragshållare över hela världen. Tove Skutnabb-Kangas avled i Lund, maj 2023. Hennes bibliografi finns på hennes webbplats: www.tove-skutnabb-kangas.org
Källor: webbplatsen www.tove-skutnabb-kangas.org samt ”Finnarna historia i Sverige 3” (red. Jarmo Lainio), Helsingfors, 1996. s.260–262
Philippson, Robert. In memoriam: Tove Skutnabb-Kangas 1940–2023. Language Policy (2024) 23:1–4 : https://link.springer.com/epdf/10.1007/s10993-023-09686-z
Ruotsinsuomalainen tutkimus nyt. Tove Skutnabb-Kangas in memoriam (1940–2023) Kielentutkija Tove Skutnabb-Kankaan (1940–2023) muistowebinaari 3.10.2023 osana sarjaa "Ruotsinsuomalainen tutkimus nyt", jonka järjestävät Ruotsinsuomalainen tutkimusverkosto ja Ruotsinsuomalaisten arkisto. Webinaari on kaksikielinen (suomi ja englanti). Webinaari: https://www.youtube.com/watch?v=JUxGZyFPBeI