Visar 2982 resultat

Majoriteten av medlemmarna i den kommunistiska arbetarekommunen i Uppsala tillhörde Kilboms falang, som 1929 bröt med Komintern och 1934 bildade socialistiska partiet. // Se förteckning socialistiska partiet. // De kommunister som inte gick över bildade en ny kommunistisk arbetare- // kommun omkring 1933. // Se VPK Uppsala kommunistiska arbetarkommun. |

Bildades 1943 som Grovarbetareklubben Uppsala. // 1960 skedde ett namnbyte. |

Bildades som Skutskärs socialdemokratiska ungdomsklubb. Efter splittringen av SAP, när vänsterfalangen bildade socialdemokratiska vänsterpartiet 1917, övergick hela socialdemokratiska ungdomsförbundet // till vänsterpartiet. // // 1921 ombildades detta till Sveriges Kommunistiska parti. Ungdomsklubbarna kallades därefter kommunistiska. |

Bildades 1967 under namnet Kommunistiska Förbundet Marxist- // Leninisterna (KFML). // 1970 sker en utbrytning av en stalinistisk falang som bildar KFML(r), fr o m 1977 KPML. // 1973 ändrar KFML namn till Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). // SKP tillhörde den maoistiska falangen av marxist-leninismen. // Partiet startar tidningen "Gnistan" 1967, vilken lades ned 1989. |

Föreningen har som syfte att verka för ett rikare och livligare konstliv i Uppland genom att bl.a. annordna utställningar, föreläsningar och studieresor. // // 1982 bildade man Stiftelsen Upplands Konstmuseum tillsammans med Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, varvid Konstföreningens verksamhet i Gamla Gillet övertogs och samlingarna överfördes till stiftelsen. |

Föreningen har som syfte att verka för ett rikare och livligare konstliv i Uppland genom att bl.a. annordna utställningar, föreläsningar och studieresor. // // 1982 bildade man Stiftelsen Upplands Konstmuseum tillsammans med Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, varvid Konstföreningens verksamhet i Gamla Gillet övertogs och samlingarna överfördes till stiftelsen. |

Uppsala Konstnärsklubb startades år 1955 för att få till stånd en grafisk ateljé för stadens 30-tal konstnärer. Medel till denna införskaffades under år 1960 genom ett av klubben anordnat konstlotteri. Klubben ser dessutom som sin uppgift att genom föredrag, diskussioner, utställningar etc samla konstnärerna kring gemensamma yrkesintressen. |

Uppsala Konstnärsklubb startades år 1955 för att få till stånd en grafisk ateljé för stadens 30-tal konstnärer. Medel till denna införskaffades under år 1960 genom ett av klubben anordnat konstlotteri. Klubben ser dessutom som sin uppgift att genom föredrag, diskussioner, utställningar etc samla konstnärerna kring gemensamma yrkesintressen. |

Bildad som Gimo Kooperativa Kvinnogille. // Namnändring 1969 till Gimo Konsumentgille, då även män ges // möjlighet att bli medlemmar. // Namnbyte 1980 till Gimo-Östhammars Konsumentgille, då flera medlemmar bor och verkar även där. |

Gillet bildades när Skutskärs kooperativa kvinnogille upphörde 1971. Konsumentgillet består både av män och kvinnor. |

Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1968. |

Föreningen upphörde i och med att Norra Upplands Konsumtionsförening uppgick i Konsum Uppsala. |

Föreningen bildades genom en sammanslagning av föreningarna i Tierp, Marma och Söderfors. 1967 uppgick man i Konsum Uppsala. |

Föreningen hade sitt ursprung i den år 1910 bildade Enköpings kooperativa handelsförening. // Ingår i Konsum Uppsala 1965. |

1907 bildades den första konsumtionsföreningen i Örbyhus. Denna upplöstes dock för att sedan nybildas 1925. 1966 uppgick föreningen i Konsum Uppsala. |

Ingår i Norra Roslagens konsumtionsförening 1934. |

Uppgick i Norra Roslagens Konsumtionsförening 1933. |

Inledde samarbete med Konsum Uppsala 1926 och anslöt sig till Uppsala 1932. |

Bildades under namnet Gimo Hushållsförening. Namnändring 1932. // Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1966. |

Föreningen bildades genom sammanslagning av konsumtionsföreningarna Allians, Upplandsbodarna och Framtiden, Ytterharnäs 1926. |

Konsumtionsföreningarna i Tierp, Söderfors och Marma gick 1936/37 samman och bildade Norra Upplands Konsumtionsförening. |

| Grundas i början av 1923 under namnet Kooperativ Samköpsförening. Samma år sökte man och fick medlemskap i Kooperativa förbundet. Syftet med verksamheten var att ge konsumenterna möjlighet att vara med och bestämma priserna själva. Den privata handelns prisaktivitet var vid tidpunkten tämligen obefintlig. // Vid slutet av 1945 ändrade man föreningens namn till Konsumentföreningen Uppsala u.p.a. som i dagligt tal blev Konsum. // Föreningen stod från början öppen för alla som önskade ansluta sig oberoende av politisk uppfattning, social ställning eller religiös bekännelse. Vid slutet av det första året hade föreningen 238 medlemmar medan siffran översteg 68 000 år 1990. // Den första butiken var inrymd i ett magasin på auktionsverkets gård. Behovet av flera och bättre lämpade lokaler var stort. Vid slutet av 1923 fanns det fyra kooperativa butiker i Uppsala. Antalet försäljningsenheter ökar kontinuerligt till mitten av 1960-talet då den strukturella förändringen med livsmedelshall, varuhus, stormarknad börjar slå igenom. Vägen från småbutikerna till de stora enheterna går via snabbköpsbutiker, den första i Uppsala öppnas 1950 på Börjegatan, livsmedelshallar; 1952 den första, och via varu- // hus. Välståndet stiger som ökar kravet på ett större urval av livsmedel och andra varor. // // Den 16 september 1953 invigs varuhuset Forum som skulle bli ett av de första stora kooperativa varuhusen utanför Stockholm. Försäljningsresultatet under första hela verksamhetsåret överträffade vida förväntningarna. För att tillfredsställa behoven byggdes varuhuset om och till i flera omgångar. 1971 ändrades namnet också till Domus. Vid den senaste ombyggnaden som avslutades 1992 blev det nya namnet Forum Gallerian. // Om-, till- och nybyggnationen pågår kontinuerligt. 1970-71 är toppår då nya varuhus öppnas i Enköping och Norrtälje. 1971 invigs Gränby Köpcentrum. När medlemstalet var lågt klarade man sig med direkt representation i de demokratiska organen. Men redan 1929 (1 950 medlemmar) antogs nya stadgar. Föreningen indelades i distrikt, förvalt- // ningsråd väljs som uppdelas i olika utskott. Även medlemsråden tillkommer. Nya stadgar antas även senare i föreningens historia. // 1931 inträffar den första fusionen då Björklinge Konsumtionsförening ansluter sig. Den stora anslutningsvågen inträffar under 1960-talet; 1962 Vattholma och Storvreta Kon- // sumtionsföreningar, 1965 Enköpings och Rimbo Konsumtionsföreningar, 1966 Norra Roslags Konsum, Konsum Örbyhus, Olands Konsum samt Konsum Hallstavik, // 1967 Konsum Norra Uppland, Tierp och Norrtälje föreningar. // Konsumentföreningen Uppsala täcker nu större delen av Uppsala län och delar av Stockholms län. Antalet distrikt har ökat till 16. // 1975 säger Vätö Handelsförening ja till fusion med Konsum Uppsala. Tendensen mot större enheter fortsätter under hela 1980-talet. Varuhusen och hallbutiker tar allt större del av försäljningsvolymen, antalet närbutiker minskar. // 1991 beslutas att Konsum Uppsala ingår i en större enhet; Konsum Svea med säte i Västerås. // // Arkivhandlingar, förvarade på Kooperativa Förbundet i Stockholm, gällande Konsumentföreningen i Uppsala // Förvaltningsrådsprotokoll 1943-1985 (7 vol) // Styrelsens protokoll 1944-1985 (7 vol), 1944 års styrelseprotokoll - // lösa handlingar // Bilagor till styrelseprotokoll 1968-1988 (33 vol) // Handlingar rörande affärsledningen 1975-1988 (19 vol) //

Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1961/62. |

Föreningen bildades för att tillhandahålla färdiglagad mat, kaffe, läskedrycker med mera till anställda vid Uppsala-Ekeby AB. |

Bildades av Konsum Uppsala, OK, HSB, Riksbyggen, Reso, Folksam, Fonus och BPA med syfte att gemensamt sköta reklam- och informationsfrågor. |

Kvinnogillet upphörde när ett konsumentgille bildades i Skutskär, som bestod av både män och kvinnor. |

Den 23 januari 1924 föreslog en interimstyrelse att det nedlagda gillet i Ytterharnäs skulle återupptas, detta blev också de närvarandes beslut. Detta första gille bildades 1909 och fungerade en följd av år tills det av okänd anledning lades ned. // Kvinnogillenas uppgift var att främja den konsument-kooperativa rörelsen samt att sprida upplysning i konsumentfrågor. |

2004 upplöstes kören som förening. |

2004 upplöstes kören som förening. |

Föreningens tidigare material har troligen kastats bort. |

Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn (KHS) bildades 1971 genom ett samgående mellan Förbundet för Kristet samhällsliv (bildat 1918) och Förbundet för Kristen humanism (bildat 1937). År 2011 ändrades förbundets namn till Förbundet Kristen humanism. |

Förbundets uppgift var att verka för goda förbindelser mellan den kristna kyrkan och övrigt samhälls- och kulturliv. // Verksamheten utövas bl a genom utgivning av böcker och tidningar (Kristet Samhällsliv), konferenser och insamlingar för katastofoffer mm. // Går samman 1972 med Förbundet för Kristen Humanism och bildar Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn. |

Bildades av kristet orienterade socialarbetare, vilkas mål var att verka för en kristen grundsyn i socialvården. |

Organisationen bildades i Uppsala av representanter för de olika KAC-bildningarna i Sverige. Anledningen var att endast rikstäckande organisationer kunde få statliga anslag. KAC-riks verksamhet sköttes främst från Uppsala och dess kansli var förlagt till Kulturarbetarcentrum Uppsala län. |

Organisationen bildades i Uppsala av representanter för de olika KAC-bildningarna i Sverige. Anledningen var att endast rikstäckande organisationer kunde få statliga anslag. KAC-riks verksamhet sköttes främst från Uppsala och dess kansli var förlagt till Kulturarbetarcentrum Uppsala län. |

Föregångare till Kulturarbetarcentrum var Författarcentrum Uppsala län (FC). Författarcentrum ombildades 1971 till att omfatta flera grupper av kultur- // arbetare och ändrade därmed namn till Kulturarbetarcentrum. KAC:s syften var dels att fungera som en arbetsförmedling för kulturarbetare, skapa nya distributionsformer för kultur samt att utveckla den uppsökande kulturverk- // samheten. // Under 1980-talet reducerades KAC:s verksamhet, bl a övergår förmedlingen av kulturarbeten till arbetsförmedlingen. |

Föregångare till Kulturarbetarcentrum var Författarcentrum Uppsala län (FC). Författarcentrum ombildades 1971 till att omfatta flera grupper av kultur- // arbetare och ändrade därmed namn till Kulturarbetarcentrum. KAC:s syften var dels att fungera som en arbetsförmedling för kulturarbetare, skapa nya distributionsformer för kultur samt att utveckla den uppsökande kulturverk- // samheten. // Under 1980-talet reducerades KAC:s verksamhet, bl a övergår förmedlingen av kulturarbeten till arbetsförmedlingen. |

Kulturnämnden var ett samarbetsorgan för Faringe kommuns föreningar med syfte att anordna bl a föreläsningar och andra kulturella program. |

Kulturnämnden var ett samarbetsorgan för Faringe kommuns föreningar med syfte att anordna bl a föreläsningar och andra kulturella program. |

Nämnden bildades i syfte att samordna arbetet mellan folkbildning och andra ideellt arbetande föreningar inom Uppland. // Nämndens ledamöter bestod av representanter från dessa föreningar. // // Upplands Kulturnämnd var initiativtagare till bildandet av Uppsala läns Bildningsförbund som delvis övertar kulturnämndens verksamhet. |

Nämnden bildades i syfte att samordna arbetet mellan folkbildning och andra ideellt arbetande föreningar inom Uppland. // Nämndens ledamöter bestod av representanter från dessa föreningar. // // Upplands Kulturnämnd var initiativtagare till bildandet av Uppsala läns Bildningsförbund som delvis övertar kulturnämndens verksamhet. |

1947 övergick medlemmarna till Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Då bildades ett nytt UKF som organiserade timanställd serveringspersonal. // Fr o m 1 okt 1952 överfördes medlemmar till Hotell- och Restaurang- // anställdas förbund avd 9 Uppsala Festvåningssektion. |

1947 övergick medlemmarna till Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Då bildades ett nytt UKF som organiserade timanställd serveringspersonal. // Fr o m 1 okt 1952 överfördes medlemmar till Hotell- och Restaurang- // anställdas förbund avd 9 Uppsala Festvåningssektion. |

Ingår 1/1 1957 i Kommunalarbetareförbundet avd 622 // " 1968 " avd 57A sektion 11 // " 1969 " avd 27 sektion 11 // " 1993 " avd Uppsala län sektion 11 |

Ingår 1/1 1957 i Kommunalarbetareförbundet avd 622 // " 1968 " avd 57A sektion 11 // " 1969 " avd 27 sektion 11 // " 1993 " avd Uppsala län sektion 11 |

1931 Uppsalaortens Låd- och lantbrevbärareklubb // 1941 Uppsalaortens Låd- och lantbrevbäraresektion // Ansluten till Postmannaförbundets avd 47 i Borlänge t o m 1949. // 1949 uppgår sektionen i Postmannaförbundets avd 15 Uppsala. |

1931 Uppsalaortens Låd- och lantbrevbärareklubb // 1941 Uppsalaortens Låd- och lantbrevbäraresektion // Ansluten till Postmannaförbundets avd 47 i Borlänge t o m 1949. // 1949 uppgår sektionen i Postmannaförbundets avd 15 Uppsala. |

Landhockey har spelats i Sverige sedan 1973, då sporten presenterades av Svenska Bandyförbundet. // Svenska Landhockeyförbundet bildades 1978. // Förbundets kansli har tidigare varit placerat i Göteborg och Stockholm, men ligger sedan 1988 i Uppsala. // Förbundet uppgick i Svenska Amerikansk Fotbollförbundet (SAFF) vid årsskiftet 2021/22. |

Bildades under namnet Bro Härads Lantarbetarefackförening. // Namnändring 1919 efter att ha initierat bildandet av Upplands Lantarbetareförbund. |

Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 4 Låssa. // Namnändrad 1929/30 till Sv Lantarbetareförbundet avd 15 Låssa. // Avdelningen uppgår 1966 i Sv Lantarbetareförbundet avd 3 Bro. |

Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 4 Låssa. // Namnändrad 1929/30 till Sv Lantarbetareförbundet avd 15 Låssa. // Avdelningen uppgår 1966 i Sv Lantarbetareförbundet avd 3 Bro. |

Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 016 Löt. // Namnändring till avd 016 Gillbyorten under 1937. // 1963 sammanslagning mellan avd 16 Grillbyorten och avd 23 Veckholm. // Den nya avd får namnet 23 Trögd. |

Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 016 Löt. // Namnändring till avd 016 Gillbyorten under 1937. // 1963 sammanslagning mellan avd 16 Grillbyorten och avd 23 Veckholm. // Den nya avd får namnet 23 Trögd. |

Gick upp i avd 020 Norra Mälardalen inom Svenska Lantarbetareförbundet. |

Bildades vid en sammanslagning mellan avd 016 Grillbyorten och avd 023 Veckholm. // Uppgår i Lantarbetareförbundet avd 023 Enköping 1967. |

Var från början avd inom Upplands Lantarbetareförbund. // 1963-1966 bildade man avdelning med avd 016 Grillbyorten, // under namnet avd 023 Trögd. // Uppgick i storavdelning 023 Enköping, 1967. |

Var från början avd inom Upplands Lantarbetareförbund. // 1963-1966 bildade man avdelning med avd 016 Grillbyorten, // under namnet avd 023 Trögd. // Uppgick i storavdelning 023 Enköping, 1967. |

Bildad inom Uppsala Lantarbetareförbund som avd 071 Giresta. // Nybildning 1930 under namnet 025 Giresta. // Namnbyte 1932 till avd 025 Örsundsbro när upptagningsområdet ökar. // Avdelningen upphör 1967 på grund av inträde i storavdelning 023 Enköping. |

Bildades 26/6 1919 under namnet Wasa Lantarbetareförening avd 158, Upplands Lantarbetareförbund. // 1920 6/1 ändras namnet till avd 39 Skepptuna. |

Bildades 26/6 1919 under namnet Wasa Lantarbetareförening avd 158, Upplands Lantarbetareförbund. // 1920 6/1 ändras namnet till avd 39 Skepptuna. |

Avdelningen bildades 1919 under namnet Upplands Lantarbetareförbund avd Bondkyrko. Från och med 1923 används avdelningsnummer 47. // Från början var arbetet koncentrerat till Bondkyrko men kom senare att omfatta bygden kring Uppsala. // 1931 namnbyte till Lantarbetareförbundet avd 47 Uppsalatrakten. // Avdelningen anslöt sig till Sv Lantarbetareförbundet omkring 1930. // |

Avdelningen bildades 1919 under namnet Upplands Lantarbetareförbund avd Bondkyrko. Från och med 1923 används avdelningsnummer 47. //Från början var arbetet koncentrerat till Bondkyrko men kom senare att omfatta bygden kring Uppsala.//1931 namnbyte till Lantarbetareförbundet avd 47 Uppsalatrakten.//Avdelningen anslöt sig till Sv Lantarbetareförbundet omkring 1930.// |