Showing 6134 results

Eivor Linnea Wallin, född 16 oktober 1904 i Västlands socken, död 1 april 2003, var en svensk politiker (socialdemokrat). Wallin tillhörde från 1950 riksdagens andra kammare där hon representerade socialdemokraterna i Uppsala läns valkrets. Hon var i mars 1933 med och bildade Skutskärs socialdemokratiska kvinnoklubb, och valdes till dess första ordförande. |

Bildades på initiativ av Almunge SLU och IOGT-logen 5022 Almunge, i avsikt att köpa biografen i Almunge och bygga om den till samlingslokal // för föreningsbruk. Någon verksamhet kom aldrig igång eftersom hemvärnsgården, byggd 1953, uppfördes. // Upphörde formellt 1975. |

Bildades som Gimo Biodlarförening. // 1985 namnbyte till Östra Upplands Biodlarförening. |

1972 i likvidation, 1974 upplöst (K: Länsstyrelsens fören.reg) |

Bildad som Skuttungeby Elektriska Ytterbelysningsförening. // Verksamheten utvidgades att omfatta även Hagby by 1973, varvid även namnet ändrades. |

Slås samman med konsumtionsföreningen Allians, Upplandsbodarna och bildar konsumtionsföreningen Skutskär 1926. |

Slås samman med Konsumtionsföreningen Framtiden, Ytterharnäs och bildar Konsumtionsföreningen Skutskär 1926. |

Logen IOGT Hammarfeldt 1040 Villbergas förening för ekonomisk verksamhet. Hade troligtvis även ansvar för ordenshuset och verksamhet som bedrevs där. Föreningen upplöstes 1954 och dess skulder och tillgångar överfördes till logen 1040 Hammarfeldt. // Se även logen 1040 Hammarfeldts arkiv. |

Namnändringar: // 1935-1956 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 655 Harg // 1957-1961 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland // sektion 7 Harg // 1962-1964 Skogsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 7 Harg // 1965 Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 7 Harg // 1966-1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 27 Harg |

Faringe blåbandsförening bildades den 21 aug 1890. // År 1923 nedlades föreningen men nybildades efter ett par år, den 11 okt 1927. En avd inom SBU har varit verksam inom föreningen. // År 1986 nedlades föreningen och de kontanta medlen överlämnades till Uppsala Blåbandsdistrikt. // Föreningen har till största delen tillhört Stockholms blåbandsdistrikt, först på 1970-talet övergick föreningen till Uppsala blåbandsdistrikt. |

Barnverksamhet under Bälinge Blåbandsförening. |

Uppsala Hoppets Här-avdelning nybildades den 21 januari 1958 efter en längre tids uppehåll. // // Barnverksamhet under Uppsala Blåbandsförening. |

Vid bildandet beslöt man att indela Simtuna socken i fyra kretsar; Lundby, Karleby, Isby och Storbo kretsar. Efter några års verksamhet blev dock kretsarna indragna och verksamheten koncentrerades till moderföre- // ningen. Under många år ledde föreningen en barnkoloniverksamhet under sommarhalvåret för barn från Västerås och Stockholm. // Simtuna Blåbandsförening tillhörde Västmanlands läns Blåbandsförbund. |

Blåbandsföreningen Trofast bildades den 30 maj 1915 av en grupp f d medlemmar i Almunge Blåbandsförening. // 1919 beslutade man att återförena sig med Almunge Blåbandsförening. |

1890 bildas en förening till (under Hjalmar Söderbergs ledning) med // namnet Upsala Blåbandsförening nr 2. // 1892 upptar den ursprungliga föreningen namnet Upsala Blåbands- // förening nr 1. // 1895 går nr 1 och nr 2 ihop - Upsala Blåbandsförening. // 2001 läggs föreningen ned, men återbildas senare samma år. // 2008-2010 var föreningen vilande, nystart 2011. |

Föreningen var verksam i Toboområdet. |

Föreningen bildades 1893 och erhöll då nummer 638. // Från mitten av 1940-talet tycks föreningens verksamhet ha avstannat. // Den 10 oktober 1958 nybildades föreningen och erhöll nu nummer 2675. |

Föreningen hade nr 46. // Mellan åren 1946-1954 var föreningen vilande. // När föreningen upphörde 1992 gick kvarvarande medlemmar över // till Elinge Blåbandsförening, Österlövsta. |

Almunge SBU-avdelning bildades den 10 februari 1943. Syftet var att "samla ungdomen till intresse för nykterhetens höjande och till god och trevlig samvaro". Efter en tid sammanslogs Lydinge SBU-avdelning med Almunge. Avdelningen har bl a haft en mycket livaktig idrottsverksamhet under åren. |

Ungdomsavdelningen upphörde 1961. // 1963 tycks man ha tillsatt en ungdomskommitté från vilken en utgående rapport finns i arkivet. |

Godtemplarorden i Sverige var under 1800-talets sju första år indelad i två olika grenar, maliniter och hickmaniter. Den 6 juni 1886 bildades Uplands distriktsloge av den malinska ordensgrenen. Den 25 september 1887 skedde en sammanslagning av de malinska och hickmanska distriktslogerna till Östra Uplands distriktsloge. |

Se bilaga! | Godtemplarorden i Sverige är delad i två olika grenar - maliniter och hickmaniter - under 1880-talets sju första år. Upplands distriktsloge av IOGT bildades den 25 september 1887 genom sammanslagning av Upplands malinska distriktsloge och Upsala hickmanska distriktsloge under namnet Östra Uplands distriktsloge. Distriktet omfattade då hela Uppland med undantag av Fjärdhundra som blev Västra Uplands distriktsloge och den nordliga delen som hörde till Gästriklands distriktsloge samt den del som tillhörde Enköpings distrikt. 1895 förenas Västra Uplands och Västmanlands distriktsloger. Östra Uplands distriktsloge byter nu namn till Upplands distriktsloge. // // 1896 års distriktsmöte beslutar att distriktet "skall indelas i kretsar för missioneringens bedrivande". Missionskretsar bildas. Missioneringsverksamheten omhänderhas av distriktslogen som ordnar och sänder ut talare. I början av 1900-talet sker samman- // slagningar av missionskretsar och s k gradloger till kretsloger. // // Programbok för distriktet börjar ges ut från år 1895. Till en början utkommer den sporadiskt, men mot slutet av 1890-talet regelbundet. // // 1911 överförs ett område söder om Uppsala till Stockholms distriktsloge. En annan del överflyttas till Västmanlands distriktsloge 1912. Den 1 november 1912 överflyttas kretslogen Älvkarleby från Gästriklands distrikt till Upplands distriktsloge. // // 1934 överfördes ett område med logerna i Knivsta och Sigtuna från Stockholms distrikt och ett område från Västmanlands distrikt till Upplands distriktsloge. // // 1957 genomfördes en ny kretsindelning i distriktet. Istället för nio kretsloger indelas distriktet nu i sex. // // 1959 överfördes Norrtälje kretsloge från Stockholms distriktloge till Upplands. // // 1970 sker sammanslagning mellan IOGT och NTO och Uppsala läns distrikt av IOGT-NTO bildas. // // Övrigt // Under 1985-1987 överfördes IOGT-distriktets arkiv (ca 50 hm) till Folkrörelsearkivet. Arkivbeståndet var registrerat av distriktets arkivarie Lennart Löthner och kunde indelas i tre huvudavdelningar: // 1. Distriktslogens handlingar samt olika slags samlingar // 2. Nedlagda godtemplarorganisationers handlingar // 3. Deponerade handlingar från verksamma loger. // Vid förteckningsarbetet har självständiga arkivbildare lyfts ur IOGT-distriktets leverans och förtecknats för sig. För att få en fullständig bild av IOGT-distriktets arkivbestånd innan överföringen till FAU hänvisas till serie D6 Kortregister över arkivbeståndet i distrikts- // logens arkiv.

1918 sker en sammanslagning av kretslogerna Ledstjärnan och Nordstjärnan till IOGT kretsloge Stjärnan. |

Kretslogen S:t Olov bildades genom delning av kretslogen S:t Erik 1944. Den 4 juni instiftades kretslogen med följande loger: 4845 Viljan i Knivsta, 4903 Sigtuna i Sigtuna, 5006 Sten Sture i Sunnersta, 5062 Segerhoppet i Erikslund, Åsby, 5112 Odensala i Odensala, 5205 Drottning Disa i Venngarn, 5236 Lagga Borg i Lagga samt 5251 Vassunda i Vassunda. // 1956 beslutades om sammanslagning av kretslogerna S:t Olov och S:t Erik under namnet S:t Erik. Den 17 februari 1957 höll kretslogen S:t Olov sitt sista möte. |

Kretslogen bildades 1907 och tillhörde då Gästriklands distrikt av IOGT. // 1912 överfördes kretslogen till Upplands distrikt. // 1957 sammanslogs kretslogerna Älvkarleby och Trohet till kretslogen Norduppland. |

Gradlogen bildades den 12 mars 1904. |

1883 bildades föreningen som en loge inom IOGT. // 1883-1885 hette logen Söderfors. // 1885 namnändring till Daggryningen. // 1888 övergick man från IOGT till NGTO. |

Kretsens syfte var att vara en samlande kraft när det gäller tävlingsverksamhet och myndighetskontakter. Skyttekretsarnas indelning skulle sammanfalla med landets indelning i landstorsområden. Efter att dessa upphör efter andra världskriget har kretsarna omorganiserats flera gånger. 1983 ingick följande skytteföreningar i Uppsala Södra Skyttekrets: Husby/Vidbo-Lagga-Knivsta, Järlåsa-Åland, Läbyvad, Ramsta, Skogs-Tibble, Ultuna, Uppsala, F16, F20. 2002-01-01 går samman med Uppsala Norra Skyttekrets under namnet Uppsala Skyttekrets. |

Bildades genom att Häggeby och Bålsta skytteföreningar gick samman 1968. |

Sammanslagning av Norrskedika Skytteförening och Valö-Forsmarks Skytteförening. |

Bildades 1900, upphörde efter en tid för att nybildas 1940. // Sammanslås 1952 med Forsmarks Skytteförening under namnet Valö-Forsmarks Skytteförening. |

Föreningen har från starten varit en lokal förening, ansluten till Sportfiskareförbundets Upplandsdistrikt. Verksamheten är fr.a. inriktad på tävlingsfiske i Uppsalaområdet. |

Föreningen grundades 1869 under namnet Uppsala läns Jaktvårdsförening. Vid årsstämman 2000 antogs det nuvarande namnet för att markera samhörigheten med Svenska Jägareförbundet. |

Uppsala Babysimförening bildades 1981 och blev en Aktiv Ungdom-förening några år senare. |

Sällskapet arbetade för trädgårdsodlingens utveckling inom Uppsala län. Sätet låg i Enköping. |

Namnändringar: // Bildas under namnet "De Astmasjukas Förening". // 1962 Allergiföreningen // 1963 Astma-Allergiföreningen i Uppsala |

Vid styrelsesammanträde 5 februari 1960 beslöt Uppsala Konvalescent- // förening att försöka skaffa medel till anskaffandet av fritids- och hobbylokal för de lungsjuka i Uppsala genom pappersinsamling. För detta ändamål tillsattes denna kommitté. // Kommittén upphörde med sin verksamhet 1962. |

Föreningens ändamål var att lämna bidrag till reumatiker som av ekonomiska skäl var förhindrade att resa till varmare och för reumatiker lämpligt klimat. // // Styrelsen hade sitt säte i Uppsala. Medlemmar kunde alla bli som var intresserade av projektet och var villiga att aktivt stödja det. // // 1969 vid årsmötet beslöts att föreningens verksamhet skall upphöra och att föreningens tillgångar ska överlämnas till Riksföreningen mot Reumatism. // // Professor Carin Fahlin var eldsjäl i föreningen och köpte ett hus på Teneriffa, vilket uthyrdes till föreningen och efter hennes död övergick i föreningens ägo. // |

1975 beslöt de Blindas förening på ett ombudsmöte att dels byta namn till Synskades Riksförbund och dels att arbeta för bildandet av lokalföreningar ute i landets kommuner. I Uppsala tillsattes en interimsstyrelse 1976, bestående av tre personer, för att förbereda bildandet av en lokalförening, bl.a. genom att utarbeta stadgar. 7 oktober 1976 bildades Synskadades förening i Uppsala, SRF. Namnändring 1982 till SRF Uppsala kommun. 1 januari 2003 ändrades namnet till SRF Uppsala-Knivsta, då Knivsta blev en egen kommun. |

Föreningen bildades under namnet Föreningen De Blindas Vänner. Föreningens syfte är att stödja och främja hjälparbetet bland synskadade i länet, vilket fr a sker genom fördelning av de fonderade medel man förfogar över. // Föreningen samarbetar med Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd // (KMA), Synskadades Riksförbund samt andra föreningar. // Namnbyte till Föreningen Synskadades Vänner 1982. |

Se bilaga! | Föreningen bildades 8 mars 1963. De första åren kallades föreningen för Uppsala Sydafrikakommitté (USAK). Den bestod av 14 studentföreningar. Flertalet av dessa var politiska föreningar. Alla hade en representant i kommittén. Syftet med denna var att hjälpa den frihetssträvande svarta befolkningen i Sydafrika. Målsättningarna var att få ut information till allmänheten, genomföra bojkott av sydafrikanska varor och att samla in pengar. // // Från och med våren 1965 fick även enskilda vara medlemmar i kommittén. På årsmötet i februari 1966 återtogs detta beslut och enskilda medlemmar uppmanades att bilda en ny förening som skulle ingå i kommittén. Föreningen som bildades kallades Uppsala Sydafrikagrupp. Gruppen genomförde under sin korta livstid ett par studiecirklar. På USAKs årsmöte i februari 1968 omorganiserade man igen och blir nu en förening enbart för enskilda medlemmar. Därmed upphörde Uppsala Sydafrikagrupp, som uppgick i det omorganiserade USAK. Den 11/6 1970 byter USAK namn till Uppsala Afrikagrupp (UAG). Enligt kontaktpersonen upphör UAG under 1994. // // När handlingarna levererades till slutarkivet, var större delen av handlingarna årsvis införda i pärmar. Vid förtecknandet plockades protokollen ut och fördes till A-serien. De handlingar som blev kvar i pärmarna bildade sedan E-serien. // // Se även Uppsala ISAK (Isolera Sydafrikakommittén).

Avdelningen bildades som avd 40 av Sv Bageri- och Konditoriarbetare- // förbundet. Fr o m protokoll daterat den 12/2 1911 kallas avd för avd 35. Bageri- och Konditoriarbetareförbundet slogs ihop med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och bildade Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m protokoll daterat den 19/3 1922 kallas föreningen för avd 35 av Livsmedelsindustriarbetareförbundet. Den 1/1 1964 blev avd en sektion av avd 7 i Västerås. |

Roland och Jonas Frid, far och son, driver i eget hus på Kyrkogatan 13 stadens äldsta fotografiatlejé.

Roland Andersson, som han hette från början, startade sin karriär som anställd hos Osvald Bindler, Polyfoto, åren 1948-1950. Teddy Aarni, som etablerade sig i Eskilstuna 1951, anställde redan samma år den unge fotografen. Han arbetade hos Aarni till 1953 då det var dags att söka äventyret i Chicago.

I Chicago studios fann A-, B- och C-fotografer och det fanns mörkrumsslavar. Roland Andersson fick börja som C-fotograf. Det arbetet gick mest ut på att bära väskor och att ladda film i kassetterna. Så småningom avancerade han till B-fotograf och fick då vara belysningstekniker. Ännu hade han inte nått fram till kameran som var A-fotografens domän. Man han skulle nå dit också, och det gjorde han hos en annan arbetsgivare, fortfarande i Chicago.

Tillbaka i Sverige 1956, arbetade han en kort tid hos studiofotografen och mästaren när det gällde föremålsfotografering, Arne Wahlberg i Stockholm, innan han fick sitt första stora frilansuppdrag. Detta, som resulterade i en bok, gick ut på att resa runt i landet och fotografera transportörer och uppdragsgivaren var det tillverkande företaget.

Året därpå arbetade han som stabsfotograf för FN i Suez och Gaza.

Hösten 1957 registrerade han sig som egen företagare i Eskilstuna under namnet Fotograf Roland Andersson, men redan i januari året därpå ändrades firmanamnet till Reklamfotograf Roland. Nu var det inte A-, B- eller C-fotografen som gällde utan nu fick han ta hand om hela alfabetet själv.

Adressen var till en början Kungsvägen 6 B, där han delade lokal med Rolf Bergström, och under en tioårsperiod med början 1960 Djurgårdsvägen 1.

Från 1962 heter firman Studio Roland och efternamnet Andersson har ändrats till Frid. Sedan 1970 finns Studion på Kyrkogtan 13.

Reklamfotografering för industrin har från början varit det huvudsakliga arbetsområdet och är så fortfarande. Här har sakligheten varit ledstjärna i arbetet och möjligen är det så att den korta tiden hos Arne Wahlberg har satt sina spår. Givetvis har uppdragsgivarens krav haft betydelse. Reklambilder för industrin måste vara exakta och skarpa och i allt övrigt hålla en hög kvalitet.

År 1984 började sonen Jonas Frid som lärling i studion och i negativ registret kam man se att han fick göra sitt första fotograferingsuppdrag under våren 1985. Uppdraget gällde fotografering av köksinredningar för ett varuhus.

Jonas Frid har under de år som gått sedan dess efter hand tagit över fotograferandet mer och mer och tio år efter det första uppdraget är han dessutom studions innehavare. Detta har inneburit två viktiga saker för Studio Roland. Dels kontinuitet, Jonas har samma kvalitetskrav från beställare och sig själv som Roland har haft, dels förnyelse. Även om Roland och Jonas är far och son, är de två individer och Jonas måste sätta sin prägel på arbetsresultatet. Det gör han bland annat med nyskapande ljusbehandling, multiexponeringar och genom ett annat sätt att se förhållandet mellan bakgrund och objekt.

Roland Frids äventyrslystnad förde honom till Chicago. Jonas Frid ägnar sig åt klättring på lodräta bergväggar och dykning i djupa vatten. Att flyga intresserar honom. Tack vare detta kan Studio Roland också effektuera såväl undervattens- som flygbilder. Framförallt det sistnämnda har appellerat till industrins beställare.

Företaget upphörde år 2008.

Föregångare; se TO Uppsala läns distrikt 1:a kretsen. | | Den 1:a kretsen, även kallad Enköpingskretsen, omfattade 1923 följande lokalföreningar; 26 Linnéa, 60 Hoppets Stjärna, 606 Fridstemplet, 792 Frid och 1650 Vårens Minne. |