Affichage de 2982 résultats

Sedan Tobo bruks koförsäkringsförening upphört 1914 bestämdes att kassans behållning skulle utdelas till vissa arbetare vid Tobo bruk. // För detta ändamål bildades Tobo bruks arbetares gratialistfond. |

Föreningens syfte var att mot förskottsbetalning erbjuda Uppsala Folkskoleseminariums elever ekonomiska fördelar, bland annat billiga måltider, samt genom föredrag ta upp frågor som rörde uppfostran och undervisning. |

Föreningen bildades den 12 februari 1888 för att understödja medlemmarna vid sjukdom samt att vid dödsfall bidra till en anständig begravning. // Föreningen upplöstes i december 1889 varvid kassan överlämnades till logen 1053 Sköldborgen. |

Kassan stiftades 1885 och påbörjade sin verksamhet 1/1 1886. // År 1907 slogs Upsala sjuk- och begravningskassa samman med Uppsala arbetares sjuk- och begravningshjälpkassa. // Ombildades 1912, omorganiserad 1934 till understödsförening. // 31/12 1936 uppgick man i Sjukkassan Hvarandras Hjälp. // Kassan upplöstes dock formellt först den 11 oktober 1939. |

Se bilaga! | 1876 bildades Uppsala Stads Missionsförenings Understödsförening // 1880 ändrades namnet till Uppsala Stads Missionsförenings Sjukhjälpsförening // 1895 ändrades namnet till Uppsala Stads Missionsvänners Sjukhjälpsförening // 1914 ändrades namnet till Uppsala Stads Missionsvänners Sjuk- och Begravnings- // kassa // 1934 30/6 upphörde sjukhjälpsverksamheten som sådan och denna del övertogs av // Uppsala Erkända Sjukkassa // 1935 upphörde föreningen. Den av föreningen bedrivna begravningshjälpverksam- // heten överläts på Allmänna Understödsföreningen för livförsäkring i Stockholm

Medlemskap i kassan kunde fås av varje fullt frisk man mellan 15 och 50 år. |

Tuberkulosfonden bildades 1913 av IOGT-logerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten i Uppsala. Ändamålet med fonden var att bereda understöd åt godtemplare som led av lungtuberkulos. |

Bildades under namnet Strömsbergsverkens Arbetares Sjuk- och Begravningskassa. Namnändringen skedde troligen 1942. |

Länskommittén hade till syfte att samarbeta med teatrar och lokalägande // organisationer och verka för att sprida teater på landsbygden. // // Verksamheten fortsätter 1960 i Uppsala läns turnéteaterkommittés regi. |

Syftar till att tillvarata den muntliga traditionen i landet. Organisationens kontor finns i Stockholm. Ansvarig för insamlingsarbetet i Uppland var Harald Gustafson, aktiv inom folkbildningsrörelsen. |

Föreningen bildades ett par år innan man började protokollföra sina möten. Första protokollet är från 1957. // Man är medlemmar av Svenska Ungdomsringen för bygdekultur. |

Föreningen registrerades 1939. |

Se bilaga! | Skutskärs och Bodarnas arbetsmannaförening hade tagit upp Folkets Hus byggnation 1891. Skurskärs arbetarekommun initierade bildandet av Skutskärs, Harnäs och Bodarnas Byggnadsförening 1902, för byggande av ett Folkets Hus. // // 1906 bildades Skutskärs Folkets Hus förening, som 1913 uppförde ett Folkets Hus. 1926 tillsätts en byggnadskommitté, Folkets Hus Byggnadsförening u p a, för att bygga ett nytt Folkets Hus. Den gamla Folkets Hus föreningen går i likvidation 1942 och ersätts av den nya föreningen, Folkets Hus Byggnadsförening. // 1939 invigs den nya Folkets Hus byggnaden. //

Bildades under namnet Folkets Hus Byggnadsförening i Älvkarleö upa, Älvkarleby. Namnet ändrades 1986, då det nya Folkets Hus i Älvkarleö fick ett liknande namn, till det mera lokalanpassade Älvkarleby Folkets Hus Byggnadsförening upa. // // Folkets Hus som byggdes 1928 brann ned 1930 och återuppbyggdes 1931. // Föreningen begärde sig i likvidation år 2006, men då hade det inte bedrivits någon verksamhet eller funnits någon styrelse sedan årsmötet 2004. |

Föreningen försattes 1983 i konkurs, men ombildades samma år under namnet Folkets Hus förening Österby-Dannemora nya. |

Föreningen vilande ca 1955-1960. |

Namnändringar: // Enköpings Arbetareföreläsningsförening t o m 1938. // Enköpings Föreläsningsförening fr o m 1939. // // Se bilaga! | Föreningen bildades 14 september 1895 under namnet Enköpings Arbetare- // föreläsningsförening. Vid årsmötet 10 maj 1897 kom frågan upp om föreningens fortsatta verksamhet, då ekonomin var ansträngd. Beslöts att åter ta upp frågan vid // nästa möte. // 1987-05-30 beslöts att föreningen trots allt skulle gå vidare och att styrelsen i sin // helhet skulle bli omvald. // Den 14 september 1925 firades 30-årsjubileum. // I maj 1899 beslöts att anhålla om statligt bidrag. // År 1910 ifrågasattes åter föreningen verksamhet. Åter igen togs nya tag. // 1938-01-25 beslöts namnändring till Enköpings Föreläsningsförening. // // Ekonomiska svårigheter har under alla år följt föreningen och under 1940-talet // söktes samarbete med olika organisationer, bl a TBV och ABF, men misslyckades. // // Den 3 juni 1958 beslöts att föreningen skulle bli vilande något år. // 1974-06-06 samlades styrelsen på nytt, men efter fem styrelsemöten 1975-1976 fattades slutgiltigt avgörande, Enköpings Föreläsningsförening upphörde 1977.

Föreläsningsföreningen bildades den 20 oktober 1927 och kan räkna NTO Lokalföreningen 1575 Svea som sin upphovsman. Föreläsningsverksamheten bedrevs under de första åren av 1575 Svea, men övergick sedan till att bli en egen förening som bedrev sin verksamhet med hjälp av stadens och statens medel. |

1961 beslöt man på grund av det dåliga besökarantalet vid föregående års föreläsningar att låta föreningen vila ett par år, så kanske intresset har återuppstått hos allmänheten igen. |

Föreläsningsföreningen, bildad 1907, avslutade sin verksamhet år 1940. 1947 bildades den andra föreläsningsföreningen i Vattholma. Denna avslutade sin verksamhet 1959. |

Bildades under namnet Skutskärs arkivnämnd. T o m 1981 var arkivet en verksamhet under ABF i Skutskär. Fr o m 1970 ABF Norduppland. // 1981 tillsattes en särskild styrelse. Arkivlokal och personal bekostades dels av ABF Norduppland, dels av Älvkarleby kommun. // // 1988 överfördes arkivalierna till Folkrörelsearkivet för Uppsala län. Arkivets styrelse fanns dock fortfarande kvar 1990. // 1993 upplöstes föreningen. |

Logen bildades den 14 april 1889. // När logen lades ned skänkte man sitt standar till IOGT logen 4677 Hallstavik. |

Se bilaga! | Logen bildades den 17 oktober 1908. // Enligt "Minnesskrift" till Upplands Distriktsloges 25-årsjubileum (1911) mottog allmänheten den nya logen med misstro "och förutspådde dess snara undergång, i likhet med vad som skett med en föregående loge, 1324 Lagman Thorgny, på samma plats". Vid bildandet mottog logen regalier av den tidigare existerande logen 1324 Torgny Lagman. Logens möten hölls till en början i en skyttepaviljong, men eftersom lokalen saknade eldstad kunde den inte användas vintertid. Logen höll då sina möten i logeskattmästarens hem. Redan på våren 1909 försågs paviljongen med en kamin och logen kunde nu under många år hyra lokalen för sina möten av Erentuna Skytteförening. // // Inom logen bildades snart ett antal föreningar. 1910 bildades en syförening, den 21 september 1912 startade man studiecirkelverksamhet samt upprättade ett tillhörande bibliotek. 1925 bildades Ärentuna amatörklubb (teaterverksamhet) och 1928 bildade man en musikkår. // Logen var även medlem i kretslogerna Torgnys och Stjärnans biografförening. // Logen ingick också i ortens nykterhetskommitté, Ärentuna Nykterhetskommitté bildad 1909, tillsammans med Storvreta Blåbandsförening. (Från 1922 utvidgades kommittén till att bestå av ombud från alla nykterhets-, religiösa och ungdomsföreningar i socknen.) // // 1925 förvärvade logen en tomt vid Lyckebo i Gamla Uppsala socken för byggandet av en egen samlingslokal. Ordenshuset invigdes den 27 december 1925. 34 år senare, 1959, såldes huset. // // Den 12 februari 1928 bildades en ungdomsloge; 1967 Förgät mig ej. // // 1968 upphör logen 3930 Erentuna Lycka, då denna och logen 751 Upplands Banér sammanslås till logen 751 Upplands Banér.

Logen bildades den 4 december 1910 av dåvande distriktstemplar (DT), Johan Andersson. |

Logen bildades den 8 mars 1890. Möten hölls till en början i Korrnäs by. // 1903 ansågs medlemsantalet så pass stort att man beslöt om en delning av logen. 25 medlemmar gick ur och bildade logen 3185 Gott Hem. // Efter delningen flyttade logen sin verksamhetskrets till trakten vid Häverö kyrka, men återvände senare till Korrnäs då logen 3185 Gott Hem flyttat till Herräng. |

Se bilaga! | Logen bildades den 28 april 1890 av f d ordenssekreteraren Oskar Petersson i Gävle. Logen hade en föregångare i logen 839 Tierps Framtid, som bildades av samme Oskar Petersson 1884. Två veckor efter att logen 839 Tierps Framtid upplöstes 1890, bildades den nya logen på orten. // // 1892 fick logen emotta medlemmar från en upphörd blåbandsförening Hoppet och även upphörda föreningens kassabehållning. // // Då medlemsantalet steg hastigt, gick hösten 1893 ett tjugotal medlemmar ur logen och bildade logen 1888 Brofästet. Året därpå följde ett ungefär lika stort antal medlemmar exemplet och bildade då logen 1969 Söderborg. Logen 1594 Husby medverkade dessutom vid bildandet av logerna 1984 Svensken, 2081 Vendla, 2172 Aspnäs Hopp, 2202 Frejs Borg och 2280 Syskonringen.

Logen instiftades den 10 februari 1905. Under perioden 16 juli 1907 // och 13 mars 1909 är logen nedlagd. |

Byggnadskommitté bildas som 1907 ombildas till en byggnadsförening. // 1909 bildas en ungdomsloge; 1133 Norrsken. 1937 startade man studie- // cirkelverksamhet. Under 1950-talet låg logens arbete nere under några perioder. 1951 upplöstes byggnadsföreningen och ordenshuset överläts till logen. 1960 såldes fastigheten och logen. 1964 sammanslagning av IOGT logen 3412 Nordstjärnan och logen 160 Drottning Kristina till logen 160 Drottning Kristina. |

Logen bildades den 16 maj 1897. |

Se bilaga! | Föreningen bildades den 17 april 1887 som en loge inom IOGT. De första åtta åren tillhörde föreningen Västra Upplands distriktsloge och efter 1895 Västmanlands distriktsloge och Enköpings kretsloge. Först i och med sammanslagningen av IOGT och NTO 1970 kom föreningen att tillhöra Uppsala läns distrikt av IOGT-NTO. // // 1 februari 1888 bildades en sjuk- och begravningskassa för logens medlemmar. Den upphörde dock redan året därpå varvid kassan överlämnades till logen. // // 1894 köpte logen sitt standar från Georg Nyström ateljéer i Torshälla. // // Vid ett möte den 24 januari 1904 beslutade medlemmarna att bilda en byggnads- // kommitté för att bygga ett ordenshus. Kommittén skulle vara bestående tills den kunde överlämna huset skuldfritt till logen. Logen Sköldborgens byggnadskommitté höll sitt första möte den 21 februari 1904 och samma år kunde logen flytta in i sin nya lokal. // 1926 övergår ordenshusets skötsel till logens ekonomistyrelse. // // 1912 bildas en ungdomsloge; 1353 Fyrbåken. // // 1924 bildas Fjärdhundra diskussionsklubb med syfte att bereda medlemmarna övning i diskussion samt att lära sig leda förhandlingar och föra protokoll.

Logen bildades den 23 november 1932. // 1942 bildades en ungdomsloge; Sture den yngre 2392. // 1946 inköps Uppsala Godtemplares sommarhemsförenings sommarhem som ordenshus för logen. // Den 16 mars 1955 beslutades att logen skulle sammanslås med logen 82 Yngve Frey i Uppsala, under namnet 82 Yngve Frey. |

1966 skedde en sammanslagning av logerna 1998 Stridsbanéret, 1995 Fridsbanéret och 3796 Sandby till IOGT logen 1998 Västland. |

Se bilaga! | Logen bildades den 31 januari 1904. Samma år bildades ungdomslogen 621 Vårsolen. // // Under de första åren hyrdes lokal på olika platser i samhället. // 1905 tillsattes en byggnadskommitté för att lösa lokalfrågan. Samma år inköptes en tomt som i januari 1906 rapporterades vara i det närmaste betald. // 1907 ansågs tomten dock vara olämplig för ändamålet och man bestämde istället att inköpa en tomt vid torget i Häverödal. Denna tomt erhöll logen 1909 som gåva av en patron Holmström. // Ordenshuset invigdes den 19 mars 1910. Ansvaret för ordenshuset har delats mellan logens ekonomistyrelse och logens byggnadsförening; Byggnadsföreningen Sunds Väl upa. // // Under logens första år bildades en ungdomsklubb med namnet Banbrytaren. Klubben bestod till största delen av ungdom från logen och sysslade mest med gymnastik och idrott. När klubben upphörde med sin verksamhet fick logen ta emot kvarlåtenskaperna. // // Logens sidenfana syddes och skänktes av logens kvinnliga medlemmar år 1907. Logens standar är en gåva från två logemedlemmar. // // 1968 sker en sammanslagning av logerna 3278 Sunds Väl och 4677 Hallstavik till logen 3278 Hallstavik.

Logen bildades den 30 augusti 1896. Till en början träffades man i en gammal stuga, men beslöt sen att bygga en egen föreningslokal. // Den 31 juli 1898 invigdes det nya ordenshuset. // 1899 bildades en ekonomisk förening inom logen; föreningen Syskonringen u p a, med ändamål att överta ansvaret för logens ordenshus. // 1912 bildades en ungdomsloge; 268 Sanning. |

Se bilaga! | Logen bildades den 11 september 1882 av medlemmar ur logerna 38 Oden och 82 Yngve Frey. Logen tillhörde då den malinska ordensgrenen av IOGT. // // I likhet med övriga Uppsala-loger måste 220 Templarvakten länge föra en ambulerande tillvaro. År 1882 bildade Uppsalalogerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten en gemensam ekonomiförening som bl a hade ansvaret över logernas lokalfrågor. (Se IOGT, S:t Eriks Gille.) Först 1903 fick logen en permanent lokal i det hus som Uppsalalogernas fastighetsförening inköpte vid Slottskällan. (Se IOGT, Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a.) // År 1900 bildade Uppsalalogerna en ungdomsloge; 247 Per Wieselgren. // Uppsalalogerna har haft många gemensamma verksamheter. Under lång tid hade man gemensamma sommarmöten. I slutet av 1960-talet började man samordna program och mötesverksamhet även under resten av året. (Protokoll, verksamhets- och revisionsberättelser, rapporter samt kassabok för Uppsalalogernas gemensamma möten har införtecknats i IOGT logen 220 Templarvaktens arkiv.) // // När IOGT och NTO gick samman 1970, skedde även en sammanslagning av 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten till IOGT-NTO lokalföreningen 38 Uppsala. // // // // Underföreningar tillsammans med övriga Uppsalaloger: // // IOGT, S:t Eriks Gille // IOGT, Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a // IOGT, Uppsala Godtemplares Byggnadskommitté med föregångare // IOGT, Uppsala Godtemplares Bibliotek // IOGT, Uppsala Godtemplares Sommarhemsförening u p a // IOGT, Uppsala Godtemplares Studiecirkel // IOGT, Ungdomslogen 247 Per Wieselgren // IOGT, lokalavd nr 108 av Godtemplarnas Sjukkassa, Uppsala // IOGT, Godtemplarnas diskussionsklubb // IOGT, Uppsala Godtemplares Tuberkulosfond // IOGT, Uppsala Godtemplarråd med föregångare // IOGT, Uppsala Godtemplares Propagandakommitté // IOGT, Uppsala Godtemplares Folkdansklubb // IOGT, Uppsala Godtemplares Syförening // IOGT, Uppsalalogernas och SGU-avdelningens Sycirkel för Finland // IOGT-kören, Uppsala // IOGT, Uppsala Godtemplares Musikcirkel // IOGT, Studiecirkel i Föreningskunskap, Uppsala // IOGT, Sångföreningen Orfeus av Uppsala Godtemplare

Logen bildades den 12 maj 1907. Medlemmarna utgjordes till stor del av elever vid Ultuna Lantbruksinstitut och de flesta var ej bofasta på platsen. // // Föreståndare och lärare vid Ultuna visade litet intresse för nykterhets-föreningen och nya elever kunde ej värvas som medlemmar i logen. // // 1911 beslöt man om en sammanslagning med logen 3641 Frihetsfacklan i Uppsala. Namnet blev 3641 Frihetsfacklan. |

Föreningen bildades den 14/12 1902 som en loge inom IOGT. // Efter att ha hyrt lokal på två olika ställen i Tibble by, väcktes förslag om byggande av ett eget ordenshus i februari 1904. En byggnadsförening bildades den 27 november samma år och den 16 september 1906 kunde ordenshuset invigas.1934 bildades en ungdomsloge; 1257 Topelius. // Namnbyte 1970 till IOGT-NTO Upplands Vakt 3117. Föreningen har varit vilande under 1990-talet. Ordenshuset såldes 1994 till SK Iron. 2002 övertas ordenshuset av PRO Björklinge. |

Logen bildades den 6 januari 1915. Logen tycks ha upphört med sin verksamhet under samma år. 1917 blir logen officiellt nedlag. |

Logen bildades den 9 november 1889. |

Ungdomslogen bildades den 5 februari 1911. |

Verksamheten har ofta varit upphörd eller vilande i olika långa perioder. Detta visar sig även i luckor i handlingarna, spridda år. |

Ungdomslogen bildades den 12 februari 1928 och vilar respektive återuppstår i flera omgångar. |

Barntemplet bildades den 11 mars 1883. |

Ungdomslogen bildades den 12 april 1912. Dock finns räkenskaper redovisade från år 1901, kanske en föregångare? // Ungdomslogen tycks ha varit vilande ett antal gånger och även nedlagd (möjligen 1938). Den 13 februari 1952 reorganiserades ungdomslogen, men nedlades redan 1955. |

Ungdomslogen bildades den 3 april 1904 och har under vissa perioder varit nedlagd. Två gånger har ungdomslogen reorganiserats; den 3 juli 1927 och den 17 mars 1956. |

Avdelningen nr 300 Enighet av SGU bildades den 1 mars 1922. Föreningens ändamål var att samla godtemplarungdomen i trakten och bidra till såväl nöjen som ökad bildning för dessa. // Föreningen nedlades ? för att återuppta sin verksamhet 1947 under ett år innan den lades ned igen 1948. |

Vilande fr o m 1965 eftersom det inte fanns någon styrelse i avdelningen. |

Möten hölls i ordenshuset i Lyckebo. |

SGU-avdelningen bildades den 31 mars 1934 av nio medlemmar ur IOGT-logen 1888 Brofästet, Tierp. Avdelningen lades ned den 31 december 1934. |

Bildades som SGU grupp 93 Öregrund. // Namnbyte 1941. |

Distriktsrådet har till uppgift att vara ett forum för de fyra organisationsgrenar där gemensamma frågor behandlas. |

Föregångare: IOGT kretsloge Stjärnan. // 1971-1973 IOGT-NTO krets Oland-Roslagen // 1973-1974 IOGT-NTO krets Nordöstra // // Kretsen var vilande från 1991. Upphörde 1998. |

Föreningen bildades den 8 augusti 1920 som en loge inom IOGT. // 1926 inköptes en tomt i Gunsta där logen uppförde ett eget hus. Ordenshuset invigdes den 6 mars 1927. // I augusti 1927 startade biografverksamhet. // Den 25 augusti 1929 bildades en ungdomsloge, 2039 Framtid. // 1929 startade också biblioteksverksamhet. |

Se bilaga! | Föreningen bildades den 18 mars 1894 som en loge inom IOGT. Under de första åren hyrde föreningen möteslokaler på olika håll. År 1900 inköptes en stuga i Månkarbo där man höll sina möten fram till 1914. Föreningen hade då köpt ny mark där medlemmarna uppförde ett eget ordenshus. Samma år bildades en byggnadsförening, senare benämnd logen Söderborgs ekonomiförening u p a. // // 1909 bildades en ungdomsloge; Söderborgs Framtid. // // 1917 grundade föreningen ett lånebibliotek. // // Studiecirklar, teaterklubbar, idrottsverksamhet, musikundervisning för ungdomar och biografverksamhet har ingått i föreningens verksamhetsområde. // // Den 1 november 1971 bildades en UNF-avdelning; UNF 1969 Månkarbo.

Se bilaga1! | På våren 1881 bildades den första IOGT-logen i Uppsala; 38 Uppsala. Den upplöstes dock redan efter någon månad. På hösten samma år gjordes ett nytt försök att bilda en godtemplar-loge i Uppsala. Den 15 oktober 1881 instiftas logen Oden, som får den nedlagda logen 38 Uppsalas nummer. Logen tillhör då den Malinska ordensgrenen av IOGT. // // I början av år 1882 hade logen vuxit så mycket att man beslöt att dela den. 12 medlemmar gick ur och bildade logen 82 Yngve Frey. // // Då logen 1885 fattade beslut om att förtärandet av öl inte skulle anses som ett brott, ingrep storlogen. Logen befanns brottslig och dess charter återkallades. Den del av logens medlem-mar gick då över till den Hickmanska ordensgrenen, där logen upptogs som nr 868 Oden. // // När de båda ordensgrenarnas storloger sammanslogs 1887, anhöll logerna 868 Oden och 727 Friskt Mod att få förena sig till en loge; nr 38 Oden. Detta beviljades eftersom logenumret 38 var vakant. // // Personstrider och en långvarig process rörande logens pengar och inventarier gjorde att det dröjde några år innan arbetet inom logen kunde återupptas. De följande åren låg logearbetet nästan helt och hållet nere och först under hösten 1893 började ett mer framgångsrikt arbete. // // I likhet med övriga Uppsalaloger måste 38 Oden länge föra en ambulerande tillvaro. År 1882 bildade Uppsalalogerna 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten en gemensam ekonomiförening som bl a hade ansvaret över logernas lokalfrågor. (Se IOGT, S:t Eriks Gille.) Först 1903 fick logen en permanent lokal i det hus som Uppsalalogernas fastighets-förening inköpte vid Slottskällan. (Se IOGT, Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a.) // // År 1900 bildade Uppsalalogerna en ungdomsloge; 247 Per Wieselgren. Uppsalalogerna har haft många gemensamma verksamheter. Under lång tid hade man gemensamma sommarmöten. I slutet av 1960-talet började man samordna program och mötesverksamheten även under resten av året. (Protokoll, verksamhets- och revisionsberättelser, rapporter samt kassabok för Uppsalalogernas gemensamma möten har införtecknats i IOGT logen 220 Templarvaktens arkiv.) // // När IOGT och NTO går samman 1970, sker även en sammanslagning av 38 Oden, 82 Yngve Frey och 220 Templarvakten till IOGT-NTO lokalföreningen 38 Uppsala. // // Upphörde 2002 p.g.a. sammanslagning med IOGT-NTO Thor 31. Dessa två föreningar bildade den nya föreningen 31 Drabanten.

Bildades genom sammanslagning av logerna IOGT Stridsbanéret 1998 Västland, IOGT Sandby 3796 Västland och IOGT Fridsbanéret 1995 Västland. // Logen upphörde 2019 då man uppgick i IOGT-NTO 412 SKUTSKÄR. |

Se bilaga! | Vänge Hembygdsförening bildades 1950 med Ekeby kvarns räddning som huvuduppgift. Under de första åren av 50-talet blev emellertid också frågan om Ekeby bys bevarande aktuell. 1959 tillsatte Upplands Fornminnesförening en kommittè - "1959 års Ekeby- // kommitté" - för att utreda möjligheterna att göra Ekeby by till ett kulturreservat. // I juni 1961 beslöts att Vänge Hembygdsförening genom 10 års arrende skulle överta vissa byggnader i byn. En kommitté tillsattes inom hembygdsföreningen som fick hand om alla Ekebyärenden. Denna kommitté gavs samtidigt egen ekonomi. // // 1972, efter ett års förlängning, återgick byns förvaltning till Stiftsnämnden i Uppsala.

Föreningen grundades 1986 under ledning av ordföranden i Sv Idrottshistoriska förening, Ingvar Rörs. // Föreningen var den fjärde idrottshistoriska landsdelsföreningen som bildades efter Dalarna, Värmland och Örebro. |

Föreningen bildades som andelsförening under namnet Bergsbrunna Byggnadsförening. Syftet var att uppföra en lokal för arbetare och arbetarrörelsens organisationer i Danmarks socken. // // Föreningen ombildades 2009 till en ideell förening med namnet Bergsbrunna Bygdegårdsförening, som fick överta Kamratgårdens fastighet och övriga tillgångar samt skulder och övriga förbindelser. |

Föreningen har som syfte att verka för ett rikare och livligare konstliv i Uppland genom att bl.a. annordna utställningar, föreläsningar och studieresor. // // 1982 bildade man Stiftelsen Upplands Konstmuseum tillsammans med Uppsala kommun och Uppsala läns landsting, varvid Konstföreningens verksamhet i Gamla Gillet övertogs och samlingarna överfördes till stiftelsen. |

Organisationen bildades i Uppsala av representanter för de olika KAC-bildningarna i Sverige. Anledningen var att endast rikstäckande organisationer kunde få statliga anslag. KAC-riks verksamhet sköttes främst från Uppsala och dess kansli var förlagt till Kulturarbetarcentrum Uppsala län. |

Föregångare till Kulturarbetarcentrum var Författarcentrum Uppsala län (FC). Författarcentrum ombildades 1971 till att omfatta flera grupper av kultur- // arbetare och ändrade därmed namn till Kulturarbetarcentrum. KAC:s syften var dels att fungera som en arbetsförmedling för kulturarbetare, skapa nya distributionsformer för kultur samt att utveckla den uppsökande kulturverk- // samheten. // Under 1980-talet reducerades KAC:s verksamhet, bl a övergår förmedlingen av kulturarbeten till arbetsförmedlingen. |

Kulturnämnden var ett samarbetsorgan för Faringe kommuns föreningar med syfte att anordna bl a föreläsningar och andra kulturella program. |