Showing 2982 results

Började som Eskilstuna Kooperativa Kvinnogille.

"Svenska Åbolandsgillet i Stockholm är en lokalförening till Finlandssvenskarnas Riksförbund i Sverige. Initiativ till bildandet av föreningen togs 1959 av Åbolands Ungdomsförbund. Det grundade mötet hölls den 3 april 1960 i Stockholm. Målsättningen var att bilda en åboländsk hembygdsförening som kunde knyta fasta band mellan åbolänningar i Sverige och Finland.//Lena Karhu 2001" Historik enligt information i NAD 20250304

Samlingen av Anita Sällberg
I samlingen ingår material om Föreningen Sverigefinska Skribenter, Kulturtidskriften Liekki (1975-). Tidningen Liekki började utges 1975. Esa Wirkkala var dess förste chefredaktör/ansvarig utgivare och sedan följts av Kalervo Kujala, Sigurd Klockare, Arja Uusitalo, Anita Sällberg (1985-1994) och Anneli Tikkanen-Rozsa(1995

Historik: Deponerat till Sverigefinlandarnas arkiv via Eskilstuna stadsbibliotek ar 2013. Antti Makara, fodd 1922, aterfinns pa fotografier och i dokument och ar sannolikt tidigare ägare till materialet. Makara har också utgivit en självbiografisk bok som finns upptagen i KB Libris: Rajat eivät pidätä ISBN 9519549080 (finska)

Historik:
Föreningen för Sverigefinska skribenter (FFSS) är en förening för sverigefinska författare och skribenter. Den grundades 1975. Föreningen ger ut tidningen Liekki och var initiativtagare till bokförlaget Finn-Kirja som startades samma år.

Liekki är en sverigefinsk kulturtidning, som utkommer sedan 1976. Tidningen innehåller allt från noveller, dikter, kåserier, intervjuer till debatt och recensioner. Utgivare är FFSS.

Finn-Kirja är ett sverigefinskt förlag som grundades 1975 på initiativ av FFSS. Förlaget trycker och ger ut skönlitteratur och andra verk som är skrivna på finska.

Se bilaga! | Den 19 mars 1893 samlades en grupp baptister hos trädgårdsmästare Alsén i Dyorna, Kalmar socken i Uppland, för att bilda församling. Gruppen hade under flera år, sedan 1886, bedrivit verksamhet i socknen dels genom söndagsskola, dels predikoverksamhet, fast deltagarna var anslutna till baptistförsamlingen i Kulla. På grund av det långa avståndet till Kulla beslöt man att bilda en egen församling. // // Redaktör Jakob Byström var ordförande och ledare vid församlingsbildandet med stud. Aug. Westling som sekreterare. Av 17 medlemmar, varav 14 från Kulla församling, bildades nu Bålsta församling, vars första föreståndare blev trädgårdsmästare Alsén. // // År 1936 kunde man inviga det nybyggda Elimkapellet. // Vid årsmötet 1986 beslöts att man skulle gå samman med Bålsta Missionsförsamling i en ny gemensam församling, Bålsta frikyrkoförsamling, och att till den nya församlingen överlåta sina tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter.

Se bilaga! | Församlingen bildades som Danmarks missionsförening. Föreningen uppdelades kort därefter i två föreningar med var sitt bönehus. I det norra bönehuset "Korsbacken" samlades Danmarks norra missionsförening, senare Danmarks missionsförsamling, vilken var ansluten till Sv Missionsförbundet. Danmarks södra missionsförening var en fristående missionsförening. // // Omkring 1917 övergick medlemmarna i norra missionsföreningen till Uppsala baptistförsamling, som även övertog kapellet och den andliga verksamheten samt dess kapell i Bergsbrunna. Danmarks södra missionsförening kvarstod dock som egen förening tills den upphörde och ingick i Uppsala baptistförsamling 1953.

Utpost till Uppsala baptistförsamling. // 1954 överlämnades kassabehållningen till Uppsala baptistförsamling. |

De troende baptisterna i Vidbo anslöt sig först till Husby-Långhundra baptistförsamling vid dess bildande 1882. Verksamheten i Vidbo fungerade som en utpost till Husby-Långhundra baptistförsamling, tills en egen församling bildades 1886. // 1960 ingick församlingen i Uppsala baptistförsamling. |

Föreningen vände sig till barn som hade slutat söndagsskolan och var mellan 13-18 år. |

Upphör då avdelningen ABF Enköpingsorten bildas. |

1969 slås ABF-avdelningarna i Skutskär, Älvkarleby, Tierp, Vendel, Söderfors och Karlholm samman till en storavdelning, ABF Norduppland. // // 1999 bildas lokala verksamhetskontor i Enköping, Tierp, Uppsala och Älvkarleby kommuner under ABF Uppsala län. |

Nybildning av Tierps ABF-avd 1932. // Ingår i ABF Norduppland 1969. // Ingår i ABF Uppsala län fr o m 1999-01-01. |

Upphör då ABF-avd Enköpingsorten bildas. |

Bildades av en sammanslagning mellan Österlövsta och Hållnäs ABF-avd. // 1969 gick avd in i ABF storavd Norduppland. |

Lokalavdelningen bildades den 17 mars 1950. |

1971 upphörde IOGT:s studieförbund avd 61. Den sammanslogs med NTO:s studieverksamhets lokalavd i Uppsala till en enda studieavd. // // Lokalavd 61:s tillgångar och skulder överfördes till den nya studie- // avdelningen i Uppsala, IOGT-NTO:s studieverksamhet i Uppsala. |

1967 bildades Enköpings avdelning av Studieförbundet Vuxenskolan. |

1967 upphörde Södra Trögds LIS-avd och bildade Södra Trögds avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |

NBV-organisationerna i länet slogs samman till en enhet 1993. I den nya organisationen inbegreps även Gotlands NBV-organisation. |

Bildad som Tempelordens Studie- och Ungdomsförbund? // Fr o m 1925 NTO:s Studieförbund. // 1971 bildar IOGT och NTO den gemensamma Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV. Denna kom officiellt att fungera fr o m 1 januari 1972. |

Uppgick i SLS avd Uppsalaorten 1965. |

Föreningens uppgift är att genom föredrag, studiecirklar mm informera om utrikespolitiska problem och verka för upplysning om FN och andra former av internationellt arbete. // Medlemskap kan erhållas av studenter vid Uppsala universitet och högskolor, men även andra intresserade. // Beståndet utgörs av kopior. // Handlingar förvaras i huvudsak på Uppsala universitetsbibliotek. |

Bildades genom sammanslagning av lokalavdelningar inom Enköpings storkommun: Enköping, Fjärdhundra, Håbo, Lagunda, Norra Trögd, Södra Trögd, Åsunda. |

Avdelningen bildades genom sammanslagning av SLS (Sv Landsbygdens Studieförbund) och LIS (Liberala Studieförbundet). Avd upphörde 1970 när storavdelningen Enabygdens avd av Studieförbundet Vuxenskolan bildades. |

Avdelningen bildades genom sammanslagning av SLS (Sv Landsbygdens Studieförbund) och LIS (Liberala Studieförbundet). // // Avdelningen upphörde 1970 när storavdelningen Enabygdens avdelning av Studieförbundet Vuxenskolan bildades. |

Arbetarnas Biblioteksförbund bildades av Verdandi och fackföreningarna i Uppsala. |

Till en början hade Uppsala Godtemplares byggnadskommitté ansvaret för godtemplarnas bibliotek i Uppsala. // 1910 övergick godtemplarbibliotekets skötsel till en särskild kommitté med ledamöter för resp. loger i staden och studiecirkeln. När godtemplarna i Uppsala flyttade in i sitt nya ordenshus vid Slottskällan 1903, inhystes även biblioteket där. |

Studiecirkeln bildades den 28 januari 1933 med tre arbetande sektioner; "Aktuella riksdagsfrågor" enligt Hermods kurs, litteraturhistoria och föreningskunskap. |

Bildades under namnet Sv Bageriarbetareförbundet avd Uppsala. // 1907 namnbyte till Sv Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Fr o m 1914 Sv Bageri -och Konditoriindustriarbetareförbundet avd 23 Uppsala. // Bildar 1923 tillsammans med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71, Livsmedelsarbetareförbundet avd 23 Uppsala. |

Se bilaga! |

Enligt protokoll från Sv Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 av den 19/5 1958 § 5 rapporteras om att verkstadsklubb bildats vid Grutes Verkstäder i Alunda. |

Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66. Förmodligen ombildning till en verkstadsklubb omkring 1945-1946. // Klubbens verksamhet upphör 24/5 1970. |

Bildades troligen som Söderbergs sektion av Svenska Beklädnads- // arbetareförbundets avd 66. // 1946 ombildades sektionen till en verkstadsklubb . // 1960 upplöstes klubben p g a Hjalmar Söderbergs nedläggning. |

| Uppsala Byggnadsarbetare samlades söndag 27/3 1904 för att bilda förening. // Söndag 10/4 1904 § 3 beslutas att den nybildade fackföreningen skulle stå som // sektion under Träarbetarefackföreningen. // // Den 8/5 1904 skriver man Byggnadsträarbetaresektionen. Fr o m 8/7 1904 - 8/6 1906 skriver man Uppsala Byggnadsträarbetarefackförening. // // På möte den 28/5 1906 § 2 beslutades med 22 röster mot 4 att ansöka om inträde i förbundet fr o m 1/7 och bilda egen avdelning. Den 13/7 1906 skriver man Sv Trä- // arbetareförbundet avd 174 Uppsala. I och med att Sv Träarbetareförbundet ombildas // vid årsskiftet 1923-1924 övergår avd till Sv Byggnadsträarbetareförbundet och får avdelningsnummer 40. // // Den 8/11 1948 § 4. I en skrivelse från Samverkande Byggnadsfackförbundet framkom // att förbundet skall upphöra att existera i och med bildandet av det nya Byggnadsarbe- // tareförbundet. Styrelsen föreslog att det i fortsättningen ska finnas en platsorganisation av en eller annan form och att understödja bildandet av en sådan. Avdelningsmötet hade samma inställning i frågan som styrelsen. // // Den 11/4 1949 skriver man Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 146 Uppsala. // // 18/2 1966 hålls sista avdelningsmötet med avd 146. Avdelningen upphör nu i och med att storavdelningen Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala bildats, där fortsätter man som Träarbetarnas Fackklubb.

1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner. // Ingick sedan förmodligen i Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 4 Norrtälje. |

Avdelningen upphör 1961 och medlemmarna ansluts istället till avd 83 Enköping. |

Kommitén bildades 1950 genom Byggfackens Samorganisation och Uppsala Byggmästarförening. Kommitténs namn blev Uppsala Byggnadsindustriers Lokala Skyddskommitté. // // Den 1/6 1963 ändrades namnet till Byggnadsindustrins Skyddskommitté, Uppsala. |

Bildas under namnet Uppsala Elektrikers Montörsförening, vilket man benämner sig trots att namnet formellt är Sv Elektriska Arbetsledareförbund avd 20 fr o m 1908. // Namnändring till Elektrikerförbundet 1946. // Uppsala Elektriska Montörsförening är även namnet på den år 1931 bildade understödskassan. // 1996 Sv Elektrikerförbundet avd Mälardalen sektion 20 |

Se bilaga! |

Se bilaga 1 och 2! | 1895-1919 Kakelugnsmakeriarbetares Fackförening Uppsala (alternativt Uppsala // Kakelugnsmakarefackförening). Belägg för dessa namn finns till 1924. // 1924 uppträder nr 5 och nr 42 (gemensamma möten). // Avd 42 bröt sig ur föreningen 1919, men gick åter upp i densamma 1924. // Avd 5 torde alltså vara namnet på föreningen fr o m 1919. // // 1919-1926 Kakelugnsmakareförbundet avd 005 Uppsala // // 1926-1938 Kakel- och Fajansarbetarefackförening Uppsala (alternativ Fajans- och // Kakelarbetarefackförening Uppsala) // // 1938-1945 Kakel- och Plattarbetareförbundet avd 005 Uppsala // // 1946-1948 Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // 1949-1971 Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala // // // Det måste dock ha funnits en tidigare förening. Brev från 1886 är undertecknat av ordföranden i Upsala Kakelugnsmakarefackförening. //

Vid upphörandet 1972 bildas flera fabriksklubbar, bl a vid Bergsbrunna Tegelbruk, S:t Eriks Betong, Gullfiber och Salsta Tegelbruk. // // Klubben upphörde efter att Fabriksarbetareförbundets avd 174 bildat regionavdelning 46 Uppsala-Gävle. |

1918 anslöt sig arbetarna på Gahns fabriker till De Förenade Förbunden avd 67 Uppsala. De ingick som sektion i avdelningen eftersom där redan fanns flera yrkeskategorier, bl a Uppsala Ångkvarns arbetare. // 1924 övergick Ångkvarnsarbetarna till Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m 1924 bestod avd 67 endast av fabriksarbetare vid Gahns. // 1962 ingick de i Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala som fabriksklubb. Klubben upphörde när Gahns såldes till Barnängen 1968. |

Föregångare till Uppsala arbetarekommun med uppgift att bl a bilda nya föreningar. Kretsstyrelsens tillgångar överförs till arbetarekommunen när denna bildas 1901. |

Avdelningen bildades under namnet Uppsala Frisörbiträdesförening, namnet ändrades i och med inträde i Sv Frisörbiträdesförbundet. |

Bildad 1950 och vilande 1996? |

Bildad som en avd av Arméns Civila Personalförbund // 1929 ändring till Försvarets Civila Personalförbund // 1970 Statsanställdas Förbund |

Upphör 31 december 1965 och bildar sektion tillsammans med Byggnadsträ avd 146, Grovarbetareförbundets avd 193 och Rörarbetarnas avd 52 under storavdelningen. Denna övertar avdelningens namn Svenska Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala, där murarnas verksamhet fortsätter inom Murarnas yrkesklubb. // // Se även bilagor! | 4/12 1885 Murarefackföreningen i Uppsala // // 2/1 1890 Upplöst // // // // 25/3 1897 Svenska Murareförbundets Uppsalaavdelning // Svenska Murareförbundet avdelning 25 Uppsala // // 1/1 1961 Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 25 Uppsala (Murarna) // // 31/12 1965 Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 25 Uppsala upphör // // // // 1/1 1966 Svenska Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala // Murarnas Yrkesklubb // // // //

Murarnas Yrkesklubb Uppsala bildas i och med att Sv Byggnadsarbetare- // förbundet avd 25 (Murarna) upphör och ingår i storavdelning tillsammans med Byggnadsträ avd 146, Grovarbetareförbundet avd 193 och Rörarbetar- // nas avd 52. // Klubbens uppgift är att föra Uppsalamurarnas talan i sektion och storavdelning. // Klubben gick samman med Golvarbetarna 2006 och bildade Mur-, matt- och plattklubben. |

1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner, namnbyte. // Tidigare Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 9 Norrtälje. |

Avdelningen organiserade biografpersonal i Uppsala. |