Med 1929 års utgång upphörde Upplands Lantarbetareförbund // och dess organisation överfördes intakt till Lantarbetareförbundet // 1930 som Upplands distrikt. 1957 upphörde distriktet. |

Sammanslagning av Livsmedelsarbetareförbundets avd 23 Uppsala och Livsmedelsarbetareförbundet avd 7 Västerås. Storavdelningen omfattar Västerås och alla orter öster därom, bl a Sala och Enköping, t o m Uppsala. // Västerås avd 7 upphör, men avdelningsnumret övergår till Uppsalaavd. // // Ingår 2002 i Livs avd 4 som omfattar Stockholms och Uppsala län, utom Skutskär. |

Se bilaga! | Bildas av Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala och Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71 Uppsala. // // Avd består 1923 av följande yrkesgruppsektioner: § // Sektion 1 Bageriindustriarbetare // Sektion 2 Slakteri- och Charkuteriarbetare // Sektion 3 Konditoriarbetare // Sektion 4 Karamellfabriksarbetare // // Avd räknar sitt bildande fr o m 1897. // // 1965 ingår Bryggeriindustriarbetareförbundet avd 34 Uppsala i avdelningen som sektion och medföljer även till Livsmedelsarbetareförbundet avd 7 Uppsala. // //

Avdelningen bildades som avd 40 av Sv Bageri- och Konditoriarbetare- // förbundet. Fr o m protokoll daterat den 12/2 1911 kallas avd för avd 35. Bageri- och Konditoriarbetareförbundet slogs ihop med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och bildade Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m protokoll daterat den 19/3 1922 kallas föreningen för avd 35 av Livsmedelsindustriarbetareförbundet. Den 1/1 1964 blev avd en sektion av avd 7 i Västerås. |

Se bilaga! | Avdelningen bildades 13/2 1904 under namnet Uppsala Ångkvarnsbolags Arbetares Förening. // Den 20/1 1907 ingick avd i Kemisk-Tekniska Kvarn- och Läderarbetareför- // bundet och erhöll avd.nr 67. Detta förbund ändrade under år 1907 namn till De förenade Förbunden. // Under 1924 bildade arbetarna vid Ångkvarn avd 102 i Livsmedelsarbetare- // förbundet. Avd upphörde 31/12 1963 och sammanslogs med storavd 23 inom Livsmedelsarbetareförbundet.

Uppsala FCO-distrikt bildades den 13 maj 1956 vid en konferens i Skutskär. // Under åren 1972-1974 användes namnet Upplands FCO-distrikt. // Under åren 1975-1976 användes namnet Uppsala läns FCO-distrikt. // Fr o m 1977 ändras namnet till LO-distriktet i Uppsala län. // 1997-01-01 ändras namnet till LO-Facken i Uppsala län? // Upphörde i januari 2008, då LO-distriktet i Mellansverige bildades som omfattar Östergötland, Sörmland och Uppsala län. |

Sektionen upphörde 1921. Nybildades 1931. // 1997-01-01 namnändring till LO-Facken i Älvkarleby. // Tillhör fr o m 2006-01-01 LO distriktet Gävleborgs län. // // // OBS! att 1909 års storstrejkutskottshandlingar ingår i LO-sektionens handlingar. |

Ingår i Uppsaladistriktet fr o m 2006-01-01. |

Den 1/7 1916 hölls ett möte under ledning av Otto Ottander och på // hans förslag bildades Uppsala FCO. // Från år 1976 ändrades namnet till Uppsala LO sektion. // Arkivet omfattar även handlingar 1910-1915 från Fackföreningarnas organisationskommitté, en direkt föregångare till bildandet av Uppsala // FCO (se serierna A2h och G4). // 1997-01-01 ändras namnet till LO-Facken i Uppsala kommun. // Ingår fr o m 2006-01-01 i Uppsaladistriktet. |

Bildades 2/8 1917 som Enköpings Fackliga Centralorganisation (FCO). // 1928-1929 lämnade, p g a politiska slitningar, fackföreningarna den ena efter den andra, FCO och från början av 1932 har organisationen helt avsomnat. // År 1938 återupptogs FCO på initiativ av arbetarekommunen. // 1/1 1977 ändrades organisationens namn till LO sektion Enköping. // Namnbyte hösten 1996 till LO-facken i Enköping. // Ingår fr o m 2006-01-01 i Uppsaladistriktet. |

Bildades (?) under namnet LO-sektionen Östhammar, namnbyte 1996. |

Sista mötet hölls den 24/9 1936 och då ansågs att avd skall upplösas // efter detta möte. Medlemmarna hänvisas till avd 7. // |

1912 slopades förmodligen de gamla avdelningarna. Varje sektion benämndes nu avdelning och blev direkt anslutna till förbundet. |

1892 beslutades om att upplösa avdelningen. Den återbildades dock igen 1895. 1971 ombildas den till storavdelning. // // Se bilaga! |

Tierps och Örbyhus målare bildade redan 1930 en sektion under avd 19 i Uppsala, men 1937 bildade avd 188 i Tierp. 1970 uppgick man åter i avd 19 i Uppsala, men då som sektion 4. |

Mätningsdistrikt 10 bildades 1960 och avlöste då tidigare distrikt 13. // Vid en konferens i Västerås 1960 uppdrogs gränserna för distriktet. // // Upphörde i samband med att Sv Byggnadsarbetareförbundets storavdelning 25 bildades 1966. Avd 25 övertog då mätningsorganisationen. |

Omfattar Uppsala län samt norra delen av Stockholms län. // Omfattas av grov- och träarbetare. // Har till syfte att mäta upp arbeten som underlag till prissättning. |

Tidigare avdelningar ingår som sektioner; Öregrund, Östhammar, Hargshamn, Herräng, Häverödal, Rimbo och Gimo. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbund avd 25 Gimo bildades. Sektion Häverödal är en direkt fortsättning på Sv Metallindustriarbetareförbund avd 266 Hallstavik. |

Verkstadsklubb vid Lundås verkstäder som är en del av sektion Häverödal i Metallindustriarbetareförbundet avd 25 Gimo. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på Sv Metall avd 354 Öregrund, bildad 1946. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall // avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på // Sv Metall avd 367 Rimbo, bildad 1952. |

Organiserar medlemmar vid bl a K G Markströms Guldsmeds AB och Hellstens. |

Företaget tillverkade cykeln "Fram". |

Företaget Fabriks AB Osmund tillverkade bland annat härdningsugnar för olje- och gaseldning och högtrycksfläktar. |

Se bilaga! | År 1903 har kommit att stå för bildandet av Nymans Verkstadsklubb. I jubileumsskrift 1903-1978 utgiven av Volvo Verkstadsklubb i Uppsala står att läsa: // ... "75 eller 77 år... // Nymans verkstadsklubb bildades 1903. Så är emellertid inte fallet. Trots att klubbens egna handlingar saknas för åren före 1915, så kan man genom avdelning 50:s protokoll och brev till förbundet fastställa bildandet till två år tidigare." ... // // Klubben har emellertid genom åren jubilerat efter år 1903 som bildandeår. // // Trots den alltid låga timpenningen så har klubbens medlemmar (och arbetarna på fabriken) genom insamlingar kunna bedriva ekonomisk hjälp till behövande. Några exempel är "Spanien-", "Finlands-", "Norge-" och "Hollandshjälpen". // 1936 bildades en understödsfond. // // 1974 namnbyte till Volvo verkstadsklubb. // // Hösten 1979 överlät Volvo Uppsalafabriken till Hjalmarson & Söner. Styrelserna för Volvo och Hjalmarsons verkstadsklubbar beslutade att sammanslå klubbarna till en med namnet Hjalmarsons verkstadsklubb. // // I april 1983 namnbyte till Prometek verkstadsklubb Uppsala. // // 20 mars 2007 namnbyte till GI Support verkstadsklubb Uppsala. // // 29 september 2008 blev hela personalen uppsagd. Det är därför troligt att klubbens verksamhet upphörde under år 2009.

Den 13/6 1907 bildades Uppsala Rörarbetarklubb efter föredrag av Metalls representant Holmström. Rörarbetarklubben organiserades inom Metallindustriarbetareförbundets avd 50 i Uppsala. // // Den 19/2 1949 går klubben ur Metallindustriarbetareförbundet och bildar avdelning 52 inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. |

Bildades under namnet AB Bernhard Öberg. // 1905 antogs namnet Uppsala Separator i samband med övergången till produktion av separatorer. |

Klubben bildades på Eks smidesverkstad 1929 och skulle omfatta samtliga smidesverkstäder i Uppsala. |

1971 flyttar företaget AB Johan Sörling från Uppsala till Märsta. |

Klubben verkade i Tullgarns Gjuteri och Mekaniska Verkstad AB som bland annat tillverkade kylanläggningar. |

Bildas under namnet Järn- och Metallarbetareförbundet avd 50 Uppsala. // 1914 antas nuvarande namnet. | Underföreningar: // // Fackliga: // Uppsala Bilarbetareklubb // Guldsmedsklubben // Josef Erikssons Verkstadsklubb // Uppsala Mekaniska Verkstads Verkstadsklubb // Modins Traktorverkstadsklubb // Nymans Verkstadsklubb // Osmunds Verkstadsklubb // Uppsala Separators Verkstadsklubb // Smedernas Verkstadsklubb // Stål och Maskins Verkstadsklubb // Sörlings Verkstadsklubb // Tullgarns Verkstadsklubb // Rörarbetarklubb Uppsala // // // Politiska: // Metalls Socialdemokratiska Fackklubb

Bildad 1908 som Enköpings Mekaniska Verkstadsklubb. Sedan kallad Fanna Verkstadsklubb. År 1946 ändras namnet till Verktygsverkstädernas Verkstadsklubb, vilket senare ändrades till Bahco Verktygs Verkstadsklubb. // Klubben har, beroende på ägandeförhållandena, även hetat Sandvik Bahco och Bahco Tools. Hela tiden verkar Fanna-benämningen ha funnits kvar som ett slags smeknamn. |

Bildades under namnet Maskinfabrikens Verkstadsklubb. Verkar ha upphört, men återuppstår 1926. // 1937 dyker beteckningen Fläktverkstädernas Verkstadsklubb upp. // År 1968 används Bahco Ventilations Verkstadsklubb för första gången i protokollen. // Från 1988 heter klubben Stratos Ventilations Verkstadsklubb. |

Uppgår i avd 50 Uppsala den 1/9 1970. // Fungerade som en verkstadsklubb under Metall avd 50 Uppsala // 1930-1932. |

1966: Sektion under storavdelning179 Söderfors |

Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 164 Karlholmsbruk // (verksam 1923-1934). |

Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 153, Karlholm // (verksam 1906-1910). |

När storavd 179 Söderfors bildades 1966 blev övriga avdelningar sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. |

1907 bildades Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet avd 179 Söderfors. // 1913 Jern- och Metallarbetareförbundet ändrar namn till Svenska Metallindustriarbetareförbundet. // 1966 bildades storavd storavd 179 Söderfors, där övriga avdelningar nu blev sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. // |

1926-1966: Metallindustriarbetareförbundet avd 141 Örbyhus // Sektionen bestod av verkstadsklubbarna vid Sängfabriken, Hambergs // och f d Oljemarks (tidigare Lantbruksmaskiner) |

Verkstadsklubben har genom åren haft flera olika namn, de som nämns i handlingarna är: // 1907 - Klubb n o 5, därefter Verkstadsklubben // 1980 - Snabbståldivisionen UHB Söderfors // 1982 - Kloster Speedsteel AB Söderfors // 1992 - Kloster Erasteel AB Söderfors |