Visar 2982 resultat

Sv Spårvägsförbundet bildades 1899. Det upplöstes efter storstrejken 1909, varvid medlemmarna överfördes till Svenska Kommunalarbetare- // förbundet. |

Folkrörelsernas Sparkampanj bildades 1947 av de fackliga, politiska, religiösa och ideella organisationerna efter en inbjudan av regeringen. Folkrörelserna skulle mobiliseras i kamp mot inflationen. |

Uppsala läns socialdemokratiska Spanienkommitté bildades på initiativ av Uppsala läns SSU-distrikt och föreningen Laboremus i november 1964. Bland medlemsorganisationerna märktes Arbetarekommuner, Kvinno- // klubbar, SSU-klubbar, Fackföreningar samt ABF-distrikt och Laboremus. // // Spanienkommitténs uppgift var att ekonomiskt och opionsmässigt stödja de socialdemokratiska krafterna i Spanien. |

Kommittén bildades på initiativ av Tierps FCO 1937 och syftade till att "på bästa möjliga sätt organisera hjälpverksamheten inom Tierpsorten för det mot upprorsmän och främmande makters inkräktare kämpande spanska folket". |

Se bilaga! | Soroptimismens idé föddes nästan samtidigt i Förenta Staterna och i Storbritannien. Många kvinnor i västvärlden hade utfört männens arbete under första världskriget. Kriget tog slut men kvinnorna fortsatte att hålla nyckelbefattningar, viktiga och intressanta poster i yrkeslivet och i affärsvärlden. Framstående kvinnor, medvetna om sin styrka, ville skapa en förening liksom våra föregångares serviceklubbar; Rotary, Lions, Kiwanis eller Altrusta, zonta mfl, för att diskutera sina metoder och framtidsutsikter, för att dela erfarenhet och för att handla och hjälpa. // Den första Soroptimistklubben bildades i Oakland i Amerika den 3 oktober 1921. Ordet soroptimist är en sammanslagning av det latinska ordet för syster - SOROR - och för den bästa - OPTIMA. Till Europa kom soroptismen 1923 med en första klubb i London. Under de följande åren spred sig soroptismen från land till land. I diktaturstaterna förbjöds den på 30-talet och efter andra världskrigets utbrott existerade den huvudsakligen under jorden i de ockuperade länderna. Med fredsslutet levde den upp på nytt, gamla klubbar återuppstod och nya klubbar bildades. // Sverige fick sin första klubb 1948 och klubben i Uppsala bildades 1949. // // FÖRENINGENS SYFTEN: // 1) Att upprätthålla en hög etisk standard i liv och yrke. // 2) Att verka för mänskliga rättigheter för alla människor, i synnerhet för kvinnans ställning. // 3) Att verka för stärkande av vänskap och samhörighet mellan soroptimister i alla länder. // 4) Att väcka och vidmakthålla en levande anda av hjälpsamhet och medmänsklig förståelse. // 5) Att bidraga till internationellt samförstånd och vänskap över gränserna. // // Soroptimist International är en sammanslutning av alla soroptimister i världen. Den är uppdelad i fyra federationer och har sitt huvudkontor i England. // Vart fjärde år avhåller federationerna gemensamt en världskongress, som i tur och ordning förläggs till en av federationerna. // Den europeiska federationen är organiserad på följande sätt: Federationen leds av en styrelse, bestående av två representanter för varje land, guvernörer. Styrelsen sammanträder varje år (guvernörsmöte). Federationen inbjuder vart fjärde år de europeiska soroptimisterna till en kongress, vilken förläggs till det land, som då innehar presidentskapet. // // Klubbarna inom varje land är sammanslutna till en Union, vars beslutande organ består av två representanter för varje klubb, kallat Unionens Representantskap. Sverigeunionen bildades 1950. // Sverige är idag uppdelat i fyra regioner; Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmöregionerna. Unionsstyrelsen cirkulerar med tvåårsintervall mellan dessa regioner i ovan nämnd ordning. // Vartannat år (udda år) har varje region ett regionmöte som någon av klubbarna inom regionen arrangerar. // // Soroptimismen är helt opolitisk, alla kan - oavsett ras, religion och politisk inställning - mötas i en soroptimistklubb för att diskutera rent mänskliga problem. Det ligger i klubbarnas program att främja sin verksamhet mer genom enskilda medlemmars personliga insats än genom samlade aktioner. // // Klubben har till uppgift att välja medlemmar från så många olika yrken som möjligt. Varje yrke får representeras av endast en medlem, dock får efter 10 (15) år en ”duplettmedlem” inväljas. Varje klubb får en systerklubb inom var och en av de fyra federationerna, med vilka kontakt förväntas. // Mötesplikten är det som kommer i första hand för den enskilda medlemmen. Endast genom ständig kontakt kan den gemensamhetskänsla utvecklas, som är hjärtpunkten i sammanslutningen. // I Sverige bedrivs inte någon organiserad social hjälpverksamhet, vilket är fallet bl a i England och USA. Hjälpverksamhet i Sverige är internationellt inriktad. Ex hjälp till utbildning i form av stipendier till kvinnor i u-länder, hjälp till åldriga flyktingar osv. //

Se bilaga! | Soroptimismens idé föddes nästan samtidigt i Förenta Staterna och i Storbritannien. Många kvinnor i västvärlden hade utfört männens arbete under första världskriget. Kriget tog slut men kvinnorna fortsatte att hålla nyckelbefattningar, viktiga och intressanta poster i yrkeslivet och i affärsvärlden. Framstående kvinnor, medvetna om sin styrka, ville skapa en förening liksom våra föregångares serviceklubbar; Rotary, Lions, Kiwanis eller Altrusta, zonta mfl, för att diskutera sina metoder och framtidsutsikter, för att dela erfarenhet och för att handla och hjälpa. // Den första Soroptimistklubben bildades i Oakland i Amerika den 3 oktober 1921. Ordet soroptimist är en sammanslagning av det latinska ordet för syster - SOROR - och för den bästa - OPTIMA. Till Europa kom soroptismen 1923 med en första klubb i London. Under de följande åren spred sig soroptismen från land till land. I diktaturstaterna förbjöds den på 30-talet och efter andra världskrigets utbrott existerade den huvudsakligen under jorden i de ockuperade länderna. Med fredsslutet levde den upp på nytt, gamla klubbar återuppstod och nya klubbar bildades. // Sverige fick sin första klubb 1948 och klubben i Uppsala bildades 1949. // // FÖRENINGENS SYFTEN: // 1) Att upprätthålla en hög etisk standard i liv och yrke. // 2) Att verka för mänskliga rättigheter för alla människor, i synnerhet för kvinnans ställning. // 3) Att verka för stärkande av vänskap och samhörighet mellan soroptimister i alla länder. // 4) Att väcka och vidmakthålla en levande anda av hjälpsamhet och medmänsklig förståelse. // 5) Att bidraga till internationellt samförstånd och vänskap över gränserna. // // Soroptimist International är en sammanslutning av alla soroptimister i världen. Den är uppdelad i fyra federationer och har sitt huvudkontor i England. // Vart fjärde år avhåller federationerna gemensamt en världskongress, som i tur och ordning förläggs till en av federationerna. // Den europeiska federationen är organiserad på följande sätt: Federationen leds av en styrelse, bestående av två representanter för varje land, guvernörer. Styrelsen sammanträder varje år (guvernörsmöte). Federationen inbjuder vart fjärde år de europeiska soroptimisterna till en kongress, vilken förläggs till det land, som då innehar presidentskapet. // // Klubbarna inom varje land är sammanslutna till en Union, vars beslutande organ består av två representanter för varje klubb, kallat Unionens Representantskap. Sverigeunionen bildades 1950. // Sverige är idag uppdelat i fyra regioner; Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmöregionerna. Unionsstyrelsen cirkulerar med tvåårsintervall mellan dessa regioner i ovan nämnd ordning. // Vartannat år (udda år) har varje region ett regionmöte som någon av klubbarna inom regionen arrangerar. // // Soroptimismen är helt opolitisk, alla kan - oavsett ras, religion och politisk inställning - mötas i en soroptimistklubb för att diskutera rent mänskliga problem. Det ligger i klubbarnas program att främja sin verksamhet mer genom enskilda medlemmars personliga insats än genom samlade aktioner. // // Klubben har till uppgift att välja medlemmar från så många olika yrken som möjligt. Varje yrke får representeras av endast en medlem, dock får efter 10 (15) år en ”duplettmedlem” inväljas. Varje klubb får en systerklubb inom var och en av de fyra federationerna, med vilka kontakt förväntas. // Mötesplikten är det som kommer i första hand för den enskilda medlemmen. Endast genom ständig kontakt kan den gemensamhetskänsla utvecklas, som är hjärtpunkten i sammanslutningen. // I Sverige bedrivs inte någon organiserad social hjälpverksamhet, vilket är fallet bl a i England och USA. Hjälpverksamhet i Sverige är internationellt inriktad. Ex hjälp till utbildning i form av stipendier till kvinnor i u-länder, hjälp till åldriga flyktingar osv. //

Föreningen bildades den 3 maj 1908 för att anskaffa en lämplig egendom för ett sommarhem för Uppsalas godtemplare. Den 25 mars 1909 antogs stadgar för föreningen. // // Eftersom ingen verksamhet bedrivits under ca 30 år, beslöt man att upplösa föreningen år 1982. |

Föreningen bildades den 19 augusti 1935 och dess uppgift var att till i Uppsala boende arbetarungdom anskaffa och underhålla ett sommar- och semesterhem för vila och rekreation. Sommarhemmet finns på arrenderad mark på Grävsvinsudden i Lillinge, Funbo. |

1908 tillsatte templen 1575 Svea och 31 Thor varsin sommarhemskom- // mitté. Det första sommarhemmet låg vid Hammarby och invigningen av Templarnas Sommarhem ägde rum den 28 maj 1908. 1909 ersattes // kommittéerna av Uppsala Templares Sommarhemsförening. Verksamheten vid sommarhemmet i Hammarby pågick i tio år och upphörde 1918. // Verksamheten återupptogs dock, när och var framgår ej av handlingarna. // Fotografier - se IOG-NTO 31 Thor Uppsala |

1 maj 1912 började medlemmar ur TO templet 412 Bodarnas Framtid iordningställa ett sommarhem på en holme vid Rotskär. Föreningen Templarnas Sommarhem bildades. |

1897 inleddes en mer regelbunden social verksamhet inom Uppsala Missionsförsamling i och med att den första församlingssystern anställdes. // 1916 tillsattes en för ungdomsförbundet och församlingen gemensam kommitté, som speciellt skulle ägna sig åt det sociala arbetet. Namnet bestämdes till kommittén för socialt arbete. // 1946 övertogs huvudmannaskapet av, den samma år bildade, Stiftelsen Uppsala Missionsförsamlings sociala verksamhet (se eget arkiv). |

Bildades i samband med kommunistiska partiets sprängning 1929. Namnet socialistiska ungdomsförbundet antogs 1934. |

De flesta av medlemmarna i det kommunistiska partidistriktet var trogna majoriteten, dvs Kihlbom,vid partiets sprängning 1929. Partidistriktet ändrade därmed sitt namn 1934 till socialistiska partidistriktet. |

Föreningen bildades 1919 och verkade på socialdemokratisk grund utan att vara ansluten till partiet för att sprida kännedom om socialismen bland studenter. // // 1925 15/5 beslutade föreningen uppgå i Laboremus Uppsala. |

Bildades 17/10 1932 under namnet Uppsala Kommunistiska Kvinnoklubb. // Namnändring 1934 till Uppsala Socialistiska Kvinnoklubb. |

Majoriteten av medlemmarna i den kommunistiska arbetarekommunen i Uppsala tillhörde Kilboms falang, som 1929 bröt med Komintern och 1934 antog namnet socialistiska partiet. // // Se bilaga! |

Skutskärs socialdemokratiska vänsterkommun var en utbrytning ur Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun. // // 1923 återgick vänserkommunen till Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun. |

Klubben var en nybildning av den år 1904 bildade Bodarnas social-demokratiska ungdomsklubb. // Upplandsbodarnas socialdemokratiska ungdomsklubb tillhörde dock vänsterfalangen, d v s Socialdemokratiska Vänsterpartiet. |

Klubben bildades 8/12 1918 av vänstersocialistiska ungdomar pga det stora medlemsantalet och vissa stridigheter som förekommit inom Uppsala Socialdemokratiska Ungdomsklubb. // Verksamheten upphörde efter den 19/8 1919 och man uppgick i Uppsala SDUK. Protokollsboken överlämnades till Uppsala Vänstersocialistiska Kvinnoklubb. |

Se bilaga! | Den första icke sanktionerade demonstrationen i Moskva genomfördes 1965. Parollerna som frmfördes var bl a "Frihet åt pressen" och "Frige de fängslade". Arrangörerna var en organisation som kallade sig SMOG, vilket var en sammansättning av initialerna för de ryska orden; Djärvhet, Tanke, Bild och Djup. // // 1965 bad de opositionella i Sovjet västvärlden att stödja deras kamp för frihet. Den första SMOG-kommittén som bildades i väst var i Malmö 1966. // 1967 bildades, förutom i Uppsala, även SMOG-kommittéer i Norge och Danmark. Kommittéerna arbetade genom olika aktioner för att skapa opinion och kunskap om den demokratiska rörelsen i Sovjet.

Bildas under namnet Uppsala Småskollärarinneförening. De första åren förde föreningen en tynande tillvaro och först 1928 startade en livaktig verksamhet. 1943 beslöts att lokalföreningarna skulle kallas kretser. 1967 upplöstes kretsen p g a sammanslagningen mellan Småskol-lärarinneförbundet och Folkskollärarförbundet till Sveriges Lärarförbund. |

Biblioteket beläget i Hökhuvuds bygdegård, Uppskedika. |

Bildades 3 mars 1935. Upphör 20 maj 1967, då beslut fattats att man tillsammans med Liberala Studieförbundet bildar Uppsala läns distrikt av Studieförbundet Vuxenskolan. |

Uppgick i storavdelning som täckte hela den då sammanslagna Uppsala kommun. |

Uppgick i SLS avd Uppsalaorten 1965. |

Avdelningen upphörde i samband med sammanslagningen av SLS och LIS. // Verksamheten fortsatte under beteckningen Studieförbundet Vuxenskolan, Östhammar. |

1967: Vuxenskolan avd Oland |

1967 Lagunda avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |

Bildades 16/11 1960 genom att Balingsta, Ramsta och Uppsala-Näs gick samman. // Avdelningen upphörde 2/8 1968 genom sammanläggning av S:a Hagunda, Uppsala, Vaksala, Danmark och Funbo SLS-avdelningar till en storavdelning. |

Upphörde 1967 i samband med bildandet av Håbo avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |

1967 upphörde Fjärdhundra SLS-avd och bildade Fjärdhundra avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |

Bildades som en sockenförening. Ombildades senare till en avdelning för Dannemora kommun (Dannemora, Film, Morkarla). // Avdelningen upphörde 1967 i samband med sammanslagningen av Dannemora SLS och Dannemora LIS till Studieförbundet Vuxenskolan Dannemora. // |

Avdelningen upphörde i november 1960 i och med att Balingsta, Ramsta och Uppsala-Näs SLS-avdelningar gick samman under namnet Södra Hagunda SLS-avdelning. |

Bildades 28/8 1921 som Skyttorps socialdemokratiska arbetarekommun. // Ombildades 1971 till socialdemokratisk förening.

Uppgick i Alunda skytteförening 1972. |

Namnändringar:1893 Upplands Skytteförbund1903 Uppsala Läns Skytteförbund, varmed upptagningsområdet ändras från Upplands till Uppsala län.2010 gick förbundet samman med Upplands Sportskytteförbund och bildade Upplands Skyttesportförbund. |

1972 omorganiserades SKTF. Landet delades upp i 13 distrikt som i regel omfattade två län. Distrikt 7 bildades av Uppsala- och Västmanlands län. Expeditionen förlades till Västerås.1976 tillkom en expedition i Uppsala. Den blev kansli för distriktets kurser. Distriktsstyrelsen hade t o m 1981 sitt kansli i Västerås, då den flyttades till Uppsala. 1987 flyttades den tillbaka till Västerås.Arkivet innnehåller också förhandlingsprotokoll tillhörande Distrikt 7:s föregångare, Mellersta Östra Distriktet (MÖ). |

Föreningen avsomnar under 1923. Sista protokollet är från 18/1 1923 och där avgiftsbefrias medlemmarna tills vidare. Skrädderiarbetarna och de som var organiserade inom Hatt- och Pälsindustriarbetareförbundet slogs ihop till Sv Beklädnadsarbetareförbundet. // // Från 1/1 1933 finns enbart avd 077 av denna förening kvar i Enköping. |

Efter att kretsen har upphört sker det fackliga arbetet i de lokala skolledarföreningarna inom varje kommun.Handlingar äldre än tio år får utlämnas till forskning. Handlingar yngre än tio år får endast utlämnas till forskning efter samråd med organisationsenheten på Lärarförbundets kansli. |

År 2001 lade Upplands Skolidrottsförbund ned sin verksamhet. Detta efter en konflikt med Upplands Idrottsförbund. |

Se bilaga! | Före 1923 var skogsarbetarna anslutna i Lantarbetareförbundet. // 1923 anslöt man sig till Sågverksindustriarbetareförbundet. // 1924 bildades en samorganisation av skogsarbetare under Gimobolaget (dvs avdelningarna i Gimo, Österby, Lövsta och Rånäs) under namnet Gimo-Österby Skogsarbetares Samorganisation. // 1927 ändrades namnet till Upplands Skogsarbetares Samorganisation. // 1934 anslöt man sig till Skogs- och flottningsarbetareförbundet. // 1935 antogs namnet Upplands distrikt av Sv Skogs- och flottningsarbetareförbundet. 1956 bildades två storavdelningar under distriktet, avdelning 50 Östra Uppland och avdelning 21 Norra Uppland. De tidigare avdelningarna blev sektioner under storavdelningarna. // 1961 upphörde Sv Skogs- och flottningsarbetareförbundet och hette fr o m 1962 Sv Skogsarbetareförbundet. // 1964 upphörde distriktet. Avdelning 21 Norra Uppland upphörde och dess sektioner ingick i Dalälvens distrikt.

Namnändringar: // 1935-1956 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 655 Harg1957-1961 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland  sektion 7 Harg1962-1964 Skogsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 7 Harg1965 Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 7 Harg1966-1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 27 Harg |

Namnändringar: // 1935-1956 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 655 Harg // 1957-1961 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland // sektion 7 Harg // 1962-1964 Skogsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 7 Harg // 1965 Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 7 Harg // 1966-1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 27 Harg |

Namnändringar: // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Forsmark (1972-1977) // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Snesslinge (1966-1972) // Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 3 Snesslinge (1963-1966) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 3 Snesslinge (1957-1963) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 307 Snesslinge (1934-1957) |

Sektion 28 Norunda och sektion 33 Enköping inom avdelningen går 1997 samman och bildar sektion 33 Västra Uppland. // Sektion 28 hette före 1976 sektion 8. // 1985 ingår sektion 20 Rasbokil. |

Namnändringar: // 1935-1956 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 655 Harg // 1957-1961 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland // sektion 7 Harg // 1962-1964 Skogsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 7 Harg // 1965 Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 7 Harg // 1966-1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 27 Harg |

Se bilaga! | Går ihop med sektion 028 Norunda 1985. // // 1933-1957 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 125 Rasbokil // 1957-1961 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 050 Östra Uppland // sektion 002 Rasbokil // 1961-1963 Skogsarbetareförbundet avd 050 Östra Upplands sektion 002 // Rasbokil // 1963-1966 Skogsarbetareförbundet avd 050 Uppland sektion 002 Rasbokil // 1966-1976 Skogsarbetareförbundet avd 025 Uppland sekt 002 Rasbokil

Se bilaga! | Bildas under namnet Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland som en av två storavd under Skogs- och Flottningsarbetareförbundets Upplandsdistrikt. Tidigare självständiga avdelningar ingår som sektioner i avdelningen. // // Namnändringar: // 1963 Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland // 1966 Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland // // Upphör 1977 som självständig avdelning i samband med samgående med Skogsarbetareförbundet avd 31 Fagersta, då storavdelningen Skogsarbetareförbundet avd 25 Upplands-Västmanland bildas.

Bildades 1932 som Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 507 Knutby. Namnändringar://1956 Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1962 Skogsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1966 Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 04 Knutby//1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 sektion 34 Knutby//Kvarvarande medlemmar ingår i Skogsarbetareförbundet avd 025 Länna 1990.//// |

Bildades 1932 som Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 507 Knutby. Namnändringar:1956 Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby1962 Skogsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby1966 Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 04 Knutby1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 sektion 34 KnutbyKvarvarande medlemmar ingår i Skogsarbetareförbundet avd 025 Länna 1990. |

Bildades 1932 som Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 507 Knutby. Namnändringar://1956 Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1962 Skogsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1966 Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 04 Knutby//1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 sektion 34 Knutby//Kvarvarande medlemmar ingår i Skogsarbetareförbundet avd 025 Länna 1990.//// |

Bildades 1932 som Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 507 Knutby. Namnändringar://1956 Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1962 Skogsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1966 Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 04 Knutby//1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 sektion 34 Knutby//Kvarvarande medlemmar ingår i Skogsarbetareförbundet avd 025 Länna 1990.//// |

Avdelningen började sin verksamhet den 1 maj 1957, under namnet Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 21 Norra Uppland, sedan en samman-slagning skett mellan de 14 avdelningar som tidigare fanns inom avdelningens verksamhetsområde. Dessa blev då sektioner under den ny-bildade storavdelningen. // 1962 ? namnbyte. // 1964 upphör distriktet. Avdelning 021 upphör och dess sektioner ingår i Dalälvens distrikt. |

Föreningens verksamhet upphör 31/12 1957, då övergång till storavdelning, avd 50 Östra Uppland, sker. |

Namnändringar: // 1935-1956 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 655 Harg // 1957-1961 Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland // sektion 7 Harg // 1962-1964 Skogsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 7 Harg // 1965 Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 7 Harg // 1966-1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 27 Harg |

Bildad som Sågverksindustriarbetareförbundet avd 391 Lövsta. Ombildning 1934 till Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 535 Lövsta. |

Namnändringar: // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Forsmark (1972-1977) // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Snesslinge (1966-1972) // Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 3 Snesslinge (1963-1966) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 3 Snesslinge (1957-1963) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 307 Snesslinge (1934-1957) |