1969 hopslagning av Edsbro och Väddö sektioner. // Ingick sedan förmodligen i Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 sektion 4 Norrtälje. |
Bildades 15/12 1922 på initiativ av Uppsala Träarbetarefackförbund, övriga organisationer var Murare- och Grovarbetarefackförbundens avdelningar. // // Upphörde 16/5 1966 då arbetet övertogs av Byggnadsarbetareförbundets // avd 25. |
Avdelningen upphörde vid årsskiftet 1948-1949 och medlemmarna övergick till nybildade Sv Byggnadsarbetareförbundet och dess avdelning 310 Märsta. |
Se bilaga! |
Föregångare till Uppsala FCO. |
Heltidsanställdas klubb av Sv Fastighetsarbetareförbundets avd 8 i Uppsala bildades den 14/10 1942 i pannrummet i fastigheten Fålhagsgatan 6. |
Medlemmarna arbetade vid Stora Kopparbergs gjuteri. |
Fackklubben bildades på Landstingets verkstad i Skutskär. Den uppgick senare i Samhallföretagen och var ansluten till Upsam till och med 1985. |
Upphörde 1949 och ingick i Sv Fabriksarbetareförbundet avd 174 Uppsala. // Organiserade bl a tvätteriarbetare. |
Bildades som Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 485 Bergsbrunna. // Ingår 1936 i Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 213 Uppsala. |
Bildat genom sammanslagning av Svenska Landsbygdens Studieförbunds (SLS) och Liberala Studieförbundets (LIS) distrikt. // // I januari 2002 gick Uppsaladistriktet samman med Stockholm. Det nya namnet är Stockholm-Uppsala SV distrikt. |
Bildas som Bryggeriarbetareförbundet avd 34, Uppsala. // 1908-1909 benämnd Bryggeri- och Vattenfabriksarbetareförbundet // avd 34, Uppsala. // 1919-1922 benämnd Bryggeriarbetarefackföreningen. // 1964 upphör avd och bildar sektion inom storavd Livsmedels- // arbetareförbundet avd 23, Bryggerisektionen. // Verksamheten var vilande mellan 1909-1919. |
Bildad som sektion 11 med medlemmar från de 1965 upphörda avdelningarna nr 25, 52, 146 och 193. // Namnbyte 1969 till sektion 6. |
Se bilaga! | Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta bildades 16/1 1949 i samband med att Sv Byggnadsträarbetareförbundet och Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet upphörde. Medlemmarna från Sv Byggnadsträarbetareförbundet avd 234 Sigtuna, anläggnings- och grovarbetarna från Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet avd 532 Sigtuna samt rörarbetarna inom Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 35 Sigtuna bildade Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 310 Märsta. // // Avd upphörde 1965 i samband med att det inom Uppsala län bildades en storavdelning detta år, Sv Byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. Sektioner bildades inom storavd och avd 310 i Märsta blir sektion 08. 1966 övergick den till Stockholm.
Medlemmarna i studiecirkeln samlades första gången 1950-02-14. // De närvarande enades om första ämnet, föreningskunskap och samman-trädesteknik. Därefter följande; allmän historia, hembygdskunskap, allmänna samhällsfrågor, engelska språket, hälsovårdsfrågor, konst och talarträning. |
Studiecirkeln bildades den 10 oktober 1926 inom NTO lokalföreningen 510 Marma Fäste. Till studiecirklen hörde ett bibliotek. |
1906 ombildades en studiecirkel inom TO templet 232 Fridshemmet till ett studietempel efter nationaltemplets konstitution. Studietemplet fick namnet 53 Fribrytaren. Samma år övergick medlemmar ur ungdomsföreningen Fridshemmets Framtid (bildad 31 mars 1904 av ungdomar i templet 232 Fritshemmet) till studietempel. // 1911 kom studietemplet att tillhöra templarordens ungdomsförbund, TU och bytte därmed nummer till 49. |
T o m 1962 Handelsanställdas förbund avd 173, Enköping. // 1962 Bildar sektion under Handelsanställdas förbund // storavdelning 36. // 1968 ombildas Enköpingssektionen till ortsklubb. Ortsklubben, senare benämnd allmän klubb, organiserar de som inte är anslutna i någon firmaklubb. |
T o m 1962 Handelsanställdas förbund avd 132 Hallstavik. // Fr o m 1962 sektion under Handelsanställdas förbunds // storavdelning 36. // 1968 ombildas sektionen till ortsklubb. Ombildas därefter till allmän klubb.Orts/allmänna klubbar organiserar de som inte är anslutna i någon firmaklubb. // |
1929-1962 Handelsanställdas förbund avd 129 Heby. // Fr o m 1962 sektion under Handelsanställdas förbunds storavdelning 36. // 1968 ombildades sektionen till ortsklubb. Ortsklubben organiserade de som inte var anslutna i någon firmaklubb. |
Bildas under namnet Handelsarbetareförbundet avd 129 Morgongåva. Ändrar namn till Heby 1940. |
Bildades under namnet Handelsarbetareförbundet avd 231, Tierp. // 1956 ändrades förbundets namn. // Avdelningen upphörde 1962 och ingick som sektion i storavdelning som bildades samma år. // 1968 ombildades sektionerna till ortsklubbar. |
Uppgår 1962 som sektion i Handelsanställdas förbund avd 36, Uppsala. // 1968 ombildas sektionen till ortsklubb. |
Bildas under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432-S. Sammanslagning av Kommunalarbetareförbundets avdelningar 432 Uppsala, 498 Uppsala, 496 Enköping och 311 Tobo. // 1968 antas namnet Kommunalarbetareförbundet avd 34 Uppsala. Under avdelningen finns sex sektioner. // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län. |
Sv Kommunalarbetareförbundets avd 24 Uppsala bildades 3/10 1910, men upphörde redan 1911. // // Den 16/7 1916 bildades Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 Uppsala. // Avdelningen upphörde 1966 i samband med att storavdelning bildades inom Sv Kommunalarbetareförbundet. |
Organiserar renhållningsarbetare. 1993 sekt 11 i Uppsala län. |
Avd 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet bildades den 12 maj 1939, på initiativ av Saga Heden och K.G. Gullberg. Orsaken var att de på lönestat kommunalt anställda ansåg att deras intressen dåligt tillvaratogs av de avd de tidigare tillhörde. Redan den 25 april hölls ett möte och en interim- // styrelse bildades. Interimstyrelsen utsände ett cirkulär och teckningslistor till befattningshavare som kunde tänkas hågade för medlemskap. // // Fortsättning - se bilaga! | Den 12 maj träffades 28 st befattningshavare och bildade avdelning 301 av Svenska Kommunalarbetareförbundet. Till ordf valdes K.G. Gullberg, sekr Saga Hedén, kassör Elias Knutson. Arne Johansson och H. Rosén invaldes även i styrelsen. Vid starten kunde man räkna 33 medlemmar. Tyvärr saknas de första protokollen från avd möten, det första protokollförda möte som är inskrivet i protokollboken är daterat 15 maj 1940. // Medlemsantalet ökade starkt under de första åren och 1941 var man uppe i 71 med- // lemmar, ökningen fortsatte vart efter åren gick, vid årsskiftet 1948/49 hade avd 149 medlemmar. // Avd första stora arbetsuppgift var att ta itu med förhållandena vid ålderdomshemmet, en institution som levde kvar med tjänstgöringsreglemente och förordningar sedan sekel- // skiftet. Efter flera års segslitna förhandlingar och påtryckningar fick man omsider rätsida på förhållandena. // 1946 hade avd mycket arbete med förhandlingar om ny löneplan, som berörde praktiskt taget alla grupper. Förhandlingsdelegerade utförde ett jättearbete som ledde till gott resultat. // I oktober 1952 fick styrelsen i uppdrag att skriva till förbundet och uttala avd missnöje med anledning av Kommunalarbetareförbundets och Kommunaltjänstemannaför- // bundets överenskommelse om uppdelning av medlemmarna. Den 10 december höll ombudsman Österholm en information om gränsdragningen mellan de olika förbunden. Efter ombudsmannens anförande följde en livlig diskussion som ytterligare klarlade Kommunalarbetareförbundets ståndpunkt. Det var många av avd medlemmar som med bitterhet måste konstatera att de ej i framtiden fick tillhöra sin kära avdelning 301. // // Den 6 september 1955 meddelade ordföranden att fyra representanter från förbunds- // styrelsen besökt Uppsala, för utredning om anställande av ombudsman, för till förbundet anslutna avd i Uppsala. På samma möte väckte Saga Hedén frågan om anskaffande av fana. Styrelsen fick i uppdrag att till årsmötet undersöka denna fråga. // Den 14 januari 1957 kunde ordförande hälsa den nye ombudsmannen Sandin välkommen på avd möte och hoppades att samarbetet skulle bli gott. // Med anledning av Saga Hedéns förslag om anskaffande av fana bildades sedermera en fond. Den 9 september 1958 meddelade kassören att det i fonden fanns 493:40 kr över- // fört av kontingenten samt 221:47 kr i insamlade medel. // Den 4 november 1958 fick den kommitté, som handhaft arbetet med anskaffande av fanan, i uppdrag att enligt de under mötets diskussion framlagda förslagen inköpa fana, helst en broderad sådan. Den 13 januari 1959 meddelade kassören att en broderad fana beställts hos Textil-tjänst i Knivsta, till en kostnad av 975 kr. Fanan levererades under våren 1959 och användes troligen första gången vid årets 1:a maj-demonstration. Beslut fattades att officiellt inviga fanan vid avd 20-årsjubileum som firades under hösten. // Avd 20-årsjubileum firades den 21 november på Stadshotellet i Uppsala. För att då förrätta invigningen av fanan skulle en av förbundets funktionärer inbjudas. // På möte den 21 februari 1961 beslutade avd, efter en längre debatt, att bevilja avd 622:s medlemmar anslutning till 301. Orsaken var att avd 622 skulle upphöra. 622:ans med- // lemmar inröstades enhälligt och bildade sedan egen sektion inom avd 301. // Uppsala i juli 1979 // Ullrick Andersson
Samorganisationen bildades av Sv Kommunalarbetareförbundets avd 57, 68, 88 och 150 i Uppsala. // Upplöstes 1967 p g a storavdelningen Kommunalarbetareförbundet avd 57:s bildande. |
Var från början avd inom Upplands Lantarbetareförbund. // 1963-1966 bildade man avdelning med avd 016 Grillbyorten, // under namnet avd 023 Trögd. // Uppgick i storavdelning 023 Enköping, 1967. |
Avdelningen bildades 1919 under namnet Upplands Lantarbetareförbund avd Bondkyrko. Från och med 1923 används avdelningsnummer 47. // Från början var arbetet koncentrerat till Bondkyrko men kom senare att omfatta bygden kring Uppsala. // 1931 namnbyte till Lantarbetareförbundet avd 47 Uppsalatrakten. // Avdelningen anslöt sig till Sv Lantarbetareförbundet omkring 1930. // |
Bildad under namnet lokalavdelning nr 32 Gimo. // Namnbyte 1930 till avd 155 Gimo. // Upphörde 1966 vid sammanslagningen med avd 174 Harg. |
Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 97. Namnbyte 1930 till Svenska Lantarbetareförbundet avd 189. 1935 övergick avdelningen till Svenska Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 192. |
Bildades den 7/6 1943 av medlemmar som tillhört avd 291 i Frösthult och 429 i Härkeberga. Området omfattade förutom Torstuna församling även Härnevi och Österunda församlingar. Verksamheten var tidvis tämligen livlig och högsta medlemsantalet var 33 st. // Våren 1957 uppgick avd 749 i avd 291 i Frösthult och något år senare brändes samtliga handlingar förutom protokollsbok och medlemsmatrikel. Protokollsskrivningen hade dock redan upphört år 1951. |
Bildades 26/6 1919 under namnet Wasa Lantarbetareförening avd 158, Upplands Lantarbetareförbund. // 1920 6/1 ändras namnet till avd 39 Skepptuna. |
Bildades under namnet Upplands Skogs- och Lantarbetareförbundets avd 6 Huddinge. |
Ingår i Uppsaladistriktet fr o m 2006-01-01. |
Tidigare avdelningar ingår som sektioner; Öregrund, Östhammar, Hargshamn, Herräng, Häverödal, Rimbo och Gimo. |
Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall // avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på // Sv Metall avd 367 Rimbo, bildad 1952. |
Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på Sv Metall avd 354 Öregrund, bildad 1946. |
Organiserar medlemmar vid bl a K G Markströms Guldsmeds AB och Hellstens. |
Se bilaga! | År 1903 har kommit att stå för bildandet av Nymans Verkstadsklubb. I jubileumsskrift 1903-1978 utgiven av Volvo Verkstadsklubb i Uppsala står att läsa: // ... "75 eller 77 år... // Nymans verkstadsklubb bildades 1903. Så är emellertid inte fallet. Trots att klubbens egna handlingar saknas för åren före 1915, så kan man genom avdelning 50:s protokoll och brev till förbundet fastställa bildandet till två år tidigare." ... // // Klubben har emellertid genom åren jubilerat efter år 1903 som bildandeår. // // Trots den alltid låga timpenningen så har klubbens medlemmar (och arbetarna på fabriken) genom insamlingar kunna bedriva ekonomisk hjälp till behövande. Några exempel är "Spanien-", "Finlands-", "Norge-" och "Hollandshjälpen". // 1936 bildades en understödsfond. // // 1974 namnbyte till Volvo verkstadsklubb. // // Hösten 1979 överlät Volvo Uppsalafabriken till Hjalmarson & Söner. Styrelserna för Volvo och Hjalmarsons verkstadsklubbar beslutade att sammanslå klubbarna till en med namnet Hjalmarsons verkstadsklubb. // // I april 1983 namnbyte till Prometek verkstadsklubb Uppsala. // // 20 mars 2007 namnbyte till GI Support verkstadsklubb Uppsala. // // 29 september 2008 blev hela personalen uppsagd. Det är därför troligt att klubbens verksamhet upphörde under år 2009.
Klubben bildades på Eks smidesverkstad 1929 och skulle omfatta samtliga smidesverkstäder i Uppsala. |
Klubben verkade i Tullgarns Gjuteri och Mekaniska Verkstad AB som bland annat tillverkade kylanläggningar. |
1907 bildades Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet avd 179 Söderfors. // 1913 Jern- och Metallarbetareförbundet ändrar namn till Svenska Metallindustriarbetareförbundet. // 1966 bildades storavd storavd 179 Söderfors, där övriga avdelningar nu blev sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. // |
1966 bildades storavdelning 179 (Söderfors) och avdelningarna ombildades till sektioner. |
Föreningen bildades 1976 som SACO/SR-föreningen vid Uppsala kommuns bibliotek. Ombildades vid årsmötet i mars 1977 till SACO/SR- föreningen vid Uppsala kommuns bibliotek tillika DIK-föreningen i Uppsala kommun. Vid årsmötet 1983 beslöt man sig för en uppdelning i två föreningar: 1. DIK-föreningen vid Uppsala kommun 2. SACO/SR-föreningen vid Uppsala kommuns stadsbibliotek. Föreningarna fortsatte dock att ha gemensamma årsmöten (1984-1988). |
Distriktet omfattade avdelningarna 31 Sala, 39 Norrtälje och 78 Uppsala. Distriktet upphörde 11/12 1975 och verksamheten skedde härefter i avdelningar och klubbar. |
1946 ingår föreningen i Uppsala Kommunaltjänstemannaförening UKTF |
Upphör 1990 när SFL och SL bildar ett gemensamt förbund, Sv. Lärarförbund. |
1976 bildades SHSTF:s länsavdelning för Uppsala län. Men redan 1969 hade en samarbetskommitté bildats, vid namn Uppsala-regionens lokala samarbetskommitté inom SHSTF. 1998 namnbyte till Vårdförbundet Uppsala län. |
Föreslagen organisationsförändring 1975, att föreningen blir ett adjungerat utskott till kretsstyrelsen, troligen genomförd 1976. |
Bildades i samband med sammanslagningen av Sv Facklärarförbundet (SFL) och Sv Lärarförbundet (SL). |
Upphör 1990 när SFL och SL bildar ett gemensamt förbund, Sv. Lärarförbund. |
Var anslutet till Svenska Facklärarförbundet. 1979: Bildar Riksföreningen Musik- och Danslärare. |
Bildas under namnet SAVF (Sv Allmänna Verkmästareförbund). Uppgick i avd 100 Uppland 1997. |
1924-1926: Sveriges Mekaniska Verkmästareförbund avd 064 Gimo 1926: SALF avd 205 Gimo Namnbyte till Gimo-Österby då avd 201 Österby går upp i avd 205 den 31/12 1994. 1994 Namnbyte till Ledarna avd 205 Gimo-Österby. |
Ingår i Uppsala SALF distrikt 1966. Uppgick i SALF avd 50 Uppsala u å. |
Verksamheten vilande sedan 1986. |
När Uppsala läns Folk- och Försvarskommitté bildades framkommer ej av handlingarna. Centralförbundet bildades dock 1940. Första protokollet 1962-05-22 är fört vid reorganisationsmöte och § 6 berättar att ingen verksamhet förekommit sedan 1957. |