Showing 1789 results

Avdelningen bildades 1/7 1939, men har sitt ursprung i en personalklubb inom avdelning 4 Stockholm som bildades 8/2 1931. Denna klubb beslutade 20/6 1939 att bilda avdelning 113. // Upphörde 1/3 1966 då storavdelningen 13 bildades i Uppsala län. // Avdelning 113 fortsätter sedan som sektion under storavdelningen. |

Upphörde sedan Luftfartsverket övertagit driften av bussar och bilar på Arlanda från Arlanda Transport AB. |

Organiserade väktare vid kärnkraftsverket i Forsmark som var anställda av Securitas. // Personalen sades upp den 1/9 1985 och klubben lades ner efter detta. |

Uppgick i sektion 2 Tierp på 1980-talet. |

Den 5 juni 1936 samlades 12 chaufförer i Tierp för att bilda fackförening. // Den 28 juni 1957 beslutades att kontakta Uppsala för övergång till avd 41. Övergången dröjde dock till 1963 och i protokollet av den 31 oktober heter det att avdelningen övergår vecka 51 1963. // // Se bilaga! |

1938-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 331 Alunda |

Bildades 23/4 1938 i Kil (Värmland) vid Kils Skidfabrik. Senare samma år flyttade arbetarna till Tobo där de arbetade på Tobo Skidfabrik. Avd hette då Sv Träindustriarbetareförbundet avd 316 Tobo. // // 1965 bildas en storavd inom Uppland; avd 26 Uppsala. Avdelningen i Tobo blir då en sektion i avd 26. |

Arbetarna vid Tunelius Borstfabrik beslutade den 29/3 1926 att bilda fackförening. // Den 11/11 1965 upphörde avdelningen som egen avdelning och ingick i den nybildade storavdelningen för Uppsala län, Sv Träindustriarbetareförbundet avd 26 Uppsala. |

Fackklubb under Träindustriarbetareförbundet avd 27, sektion Skutskär. |

1964 avvecklades avdelningen och medlemmarna överfördes till andra avdelningar. |

Bildas efter 1924, då man första gången antecknade i protokoll att arbetarna i Länna var intresserade av att bilda sektion för att senare bilda egen avdelning. |

16 avdelningar bildar den 1/11 1965 storavdelning inom Uppland, de tidigare avdelningarna ombildas till sektioner. // Uppgick 1985 i avdelning 24. |

Slås samman med avd 138 i Tierp 1936. |

Avdelningen upphörde 1930 p g a arbetsbrist. |

1926 Sv Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 38 Uppsala // 1949 Sv Vägarbetareförbundet avd 38 Uppsala // 1970 ingår i Statsanställdas förbund avd 5104 |

Bildad som Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 138 Tierp // (1929-1949). |

Bildades 1932 som Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 507 Knutby. Namnändringar://1956 Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1962 Skogsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1966 Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 04 Knutby//1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 sektion 34 Knutby//Kvarvarande medlemmar ingår i Skogsarbetareförbundet avd 025 Länna 1990.//// |

Se bilaga!

Bildades 28/8 1921 som Skyttorps socialdemokratiska arbetarekommun. // Ombildades 1971 till socialdemokratisk förening.

1923 Tolfta sockenförening av Bondeförbundet // 1947 sker en rekonstruktion efter att verksamheten hade legat nere // några år // 1960 Tierps Köping och Tolfta avd av Centerpartiet // 1964 Tierps Köpings avd av Centerpartiet // 1970 Tierps Kommuns avd av Centerpartiet // 1974 Tierps Centeravdelning

Gick upp i avd 020 Norra Mälardalen inom Svenska Lantarbetareförbundet. |

Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 016 Löt. // Namnändring till avd 016 Gillbyorten under 1937. // 1963 sammanslagning mellan avd 16 Grillbyorten och avd 23 Veckholm. // Den nya avd får namnet 23 Trögd. |

Organiserar renhållningsarbetare. 1993 sekt 11 i Uppsala län. |

Organiserade personal anställd inom Björklinge-Bälinge och Svartbäckens kommundelar. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 16 Björklinge-Bälinge-Svartbäcken. // Namnbyte 1993. |

Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A sektion 4. // Namnbyte till avd 27 sektion 4 från 1970. // Namnbyte till avd Uppsala län sektion 21 från 1993. // Organiserade kommunalt anställd städpersonal. // Uppgick i sektion 11 1995. |

1993 bildade Kommunal avd 27 och avd 34 Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län. // 2012 sammanslagning med Kommunal Gävleborg, namnbyte till Kommunal Mitt. |

Bildades som Kommunalarbetareförbundet avd 496. // År 1966 bildades en gemensam avd inom Landstingets verksamhet och avd 496 blev sektion 3 inom Kommunalarbetareförbundet avd 34. // År 1993 gick avd 34 ihop med avd 27 (den primärkommunala avd) och bildade Kommunal i Uppsala län. // Sektion 3 ingår då som sektion 10 i avdelning 27. |

Storavdelning, vilken bildades under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 A den 1/9 1967. // // 1/5 1969 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 27. // // 1/1 1993 bildar Kommunal avd 27 och avd 34 länsavdelning, benämnd Sv Kommunalarbetareförbundets avd i Uppsala län. | Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A. // Sammanslagning av avdelningarna 57, 68, 88, 150, 242, 301, 622 samt Uppsala kommunavdelnings Samorganisation. Avdelningen hade inledningsvis 11 sektioner. // Namnbyte 1/5 1969 till avd 27. // // 1973 delas sektion 7 i tre sektioner: sektion 7, 14 och 15. // Sektion 10 delas upp i två nyasektioner: sektion 10 Enköping och sektion 13 Upplands Bro. // // 1975 hade avdelningen 16 sektioner. // 1977 tillkom sektion 17 Håbo // 1984 tillkom sektion 18 i Knivsta kommundelsnämnd // 1987 bildas KDN sektioner // 1993 bildar kommunalarbetareförbundet avd 27 och avd 34 // 1996 tillkommer sektioner från landstinget // Kommunalarbetareförbundet Uppsala län //

Klubben ingick i sektion 06 Uppsala. Före 1969 ingick klubben i sektion 11. |

1939-1949: Byggnadsträarbetareförbundet avd 222 Alunda // 1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 531 Alunda |

År 1924 delades Sv Träarbetareförbundet avd 126, Enköping, i två avdel- // ningar som tillhörde var sitt nybildat förbund. Dessa nya avd var avd 58 av Byggnadsträarbetareförbundet och avd 100 av Träindustriarbetare- // förbundet. // År 1949 gick Byggnadsträarbetareförbundet upp i Byggnadsarbetare- // förbundet och avd 58 blev en klubb inom den nya avd 83 av Byggnads- // arbetareförbundet. |

Organiserar medlemmar vid bl a K G Markströms Guldsmeds AB och Hellstens. |

1926-1966: Metallindustriarbetareförbundet avd 141 Örbyhus // Sektionen bestod av verkstadsklubbarna vid Sängfabriken, Hambergs // och f d Oljemarks (tidigare Lantbruksmaskiner) |

Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 153, Karlholm // (verksam 1906-1910). |

När storavd 179 Söderfors bildades 1966 blev övriga avdelningar sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. |

1932-1967 Beklädnadsarbetareförbundet avd 132 Örbyhus |

Bildades som krets av Upplands Lantarbetareförbund. |

Upplands Lantarbetareförbund bildades på initiativ av Bro Lantarbetare- // fackförening (bildad 1918). Inom Bro ville man utöka organisationen till att gälla hela Uppland. Detta kunde genomföras tack vare den stora medlemstillströmningen. Vid medlemsvärvning 1919 ökades antalet medlemmar från 305 i januari till 2 136 i maj. Upplands Lantarbetare- // förbund uppgick 1930 i Sv Lantarbetareförbundet och ombildades till Upplands distrikt inom Sv Lantarbetareförbundet. |

Den 2/10 1963 hölls det senaste mötet med Sv Gjutareförbundet avd 050. Samma dag övergick avd 050 till att bli en klubb under Metalls avd 053. |

Från och med 1960 sorterade avd 28:s medlemmar under avd 91 Uppsala. |

Avdelningen bildades som avd 40 av Sv Bageri- och Konditoriarbetare- // förbundet. Fr o m protokoll daterat den 12/2 1911 kallas avd för avd 35. Bageri- och Konditoriarbetareförbundet slogs ihop med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och bildade Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m protokoll daterat den 19/3 1922 kallas föreningen för avd 35 av Livsmedelsindustriarbetareförbundet. Den 1/1 1964 blev avd en sektion av avd 7 i Västerås. |

Ingår i Uppsaladistriktet fr o m 2006-01-01. |

Ingår i Byggnadsarbetareförbundet avd ?, 1962. |

Klubben bildades 2006 genom sammanslagning av de tidigare golv- och murarklubbarna inom avd 25 sektion 6. |

1974-1975 Grafiska fackförbundet Es-AW-gruppen // Organiserade tryckeripersonal på Almqvist & Wiksells tryckeri i Uppsala samt Norstedts tryckerier, Herzogs tryckerier och Rotogravyr i Stockholm. // // Bildad för att tillvarata tryckeripersonalens intressen vid omstrukturering av Esselte-koncernen. |

Organiserade ålderdomshemspersonal i Uppsala kommun och från och med sammanslagningen med sektion 14 den 1/1 1986, även vårdbiträden i öppenvård. Sektionen hade även före sammanslagningen med sektion 14 ett nära samarbete med denna. // // Uppgick 1987 i den nya sektion 7 som omfattade Luthagens, Hagunda och Eriksbergs kommundelar. |

Bildades 1974 av 232 utbrytare ur sektion 7. // Organiserade barnomsorgspersonal i Uppsala kommun. // Upphörde i samband med kommundelsreformen och indelningen i kommundelsvisa sektioner fr o m 1 januari 1988. |

Bildades ? som Upplands Lantarbetareförbund avd 64 Rasbo. // Fr o m 1 januari 1966 nytt avdelningsnummer = 58 Rasbo. Vid samma tidpunkt uppgick Lantarbetareförbundet avd 629 Upplands-Tuna i föreningen. // Vid sammanträde den 26/2 1979 diskuterades en övergång till Uppsala och de 8 närvarande röstade ja till övergång. |

Bildades under namnet Lena Baptistförsamling. // 1899 antas namnet Storvreta Baptistförsamling, eftersom det första kapellet byggdes i Storvreta 1894. // Går samman med Storvreta Missionsförsamling och bildar Storvreta Frikyrkoförsamling 1980. |

Församlingen ingick i Uppsala Baptistförsamling 1972, som en särskild församlingsgrupp "Östunagruppen". Man överlämnade Täbykapellet till Uppsala Baptistförsamling som f r o m nu skulle ansvara för förvaltningen av detta. // Först 1974 beslöt man att även överlåta förvaltningen av gruppens ekonomi till Uppsala Baptistförsamling. |

Bildades under namnet "Ungdomsföreningen Senapskornet". // 1961 ändrades namnet till Storvreta SBU Senioravdelning. |

Se bilaga 1! // Särförtecknade underföreningar - se bilaga 2! | 1869 bryter sig en grupp ur baptistförsamlingen p g a olika syn på synd - frihetsläran. // Fr o m 1869 och ett år framåt finns det m a o två baptistförsamlingar i Uppsala. Den kvarvarande ursprungliga församlingsgruppen sluter sig efterhand till den nya försam- // lingsbildningen. Därav skälet till att Sv Baptistsamfundet t o m 1885 räknar församlingen som bildad 1869. // // 1872 invigs församlingens första kapell vid Dragarbrunnsgatan, vilken var den första frikyrkobyggnaden i Uppsala. // 1885 rivs kapellet och året därefter invigs Immanuelskyrkan. // // Fullständig historik över Uppsala Baptistförsamling, se serie F5. // // Följande grupperingar har valts att redovisas under huvudförsamlingen; // // Sällskapet Upplysningens Vänner // Bildades 1873, som ett sällskap som vill verka för upplysning i sedlig riktning. Stadgarna utformades med ledning av "Sällskapet Upplysning och sedlighet" inom Stockholms 1:a baptistförsamlings stadgar. // Sällskapet fungerade även som en byggnadsförening, som stod som ägare till kapellet. Detta eftersom församlingen som sådan inte godkändes som juridisk organisation. // 1946 upphör Upplysningens Vänner, eftersom en stadgeändring tillät församlingen att själv stå som juridisk ägare till församlingens fastigheter. // // Söndagsskole- och Scoutverksamhet // Den första söndagsskolan startades troligen 1869. // Förutom i Immanuelskyrkan och i utposterna har församlingen haft söndagsskolor på ett flertal ställen. Bl a vid Lilla Djurgården i Danmarks socken 1912, på Salagatan 1937 och i Eriksberg 1940. 1940 hade församlingen sex verksamma söndagsskolor. // // Uppsala Baptistförsamlings verksamhet i Valsätra // Under 1930-talet inledde Uppsala Baptistförsamling ungdomsverksamhet i Valsätra. // 1939 inköptes en tomt i Valsätra på initiativ av Uppsala Baptistförsamlings Ynglinga- // förening "Kämpen". // Ungdomsgården Fyren uppförs och en scoutverksamhet inleds. Mellan 1965-1975 drivs Fyren som en öppen ungdomsgård med stöd av Uppsala kommun. 1975 försäljs ungdomsgården Fyren. // // 1976 invigs Valsätrakyrkan. Trots att Valsätragruppen i stort fungerar som en församling är den fortfarande en del av Uppsala Baptistförsamling. // 1982 blir Valsätrakyrkan en självständig församling och söker medlemskap i fem olika frikyrkosamfund; Sv Alliansmissionen, Sv Baptistsamfundet, Fribaptistsamfundet Helgelseförbundet och Sv Missionsförbundet. Församlingen antar namnet Valsätrakyrkan.

Se bilaga 1 och 2! | För en fylligare historik till ABF-distriktets historia hänvisas till 30- och 50-årsberättel-serna, se serie F1 Historiker.Till distriktets många uppgifter låg att bl a verka för att vara en förmedlande länk mellan avdelningarna samt att anordna kurser. Det senare, att vara kursarrangör, var en uppgift som skiljde sig från de lokala ABF-avdelningarna, vilka stod för cirkelundervisningen. I likhet med förenings- och samhällsstrukturen i allmänhet, genomgick även de lokala ABF-avdelningarna en liknande centraliseringsprocedur, d v s att antalet lokala avdel-ningar minskade genom åren (se sammanställning bilaga 2).Av distriktets inre omorganisationer kan bl a nämnas den förändring som skedde 1973 av distriktets kommittésammansättning.- Vuxenutbildningskommittén och invandrarkommittén ombildades till ett fackligt råd.- Estetiska kommittén ändrar namn till kulturråd.- Handikapp och socialt uppsökande kommittén förs samman till ett handikapp-socialt  råd.I januari 1999 bildade ABF avdelningarna i Enköping, Norduppland, Uppsala samt distriktet en ny organisation som fick namnet ABF i Uppsala län. Avdelningarna i Östhammar och Håbo valde att stå utanför.Kommentar till ABF-distriktets arkivbildningDiarieföring av såväl inkomna som utgående handlingar har skett sedan 1964. Vissa av Regionala Fackliga Studiekommitténs (RFS) handlingar har dock inte alltid diarieförts, vilket förklarar förekomsten av en serie utgående handlingar från RFS, serie B4. Beteckningarna i diariet, vilka löper mellan 1-12 är också undergrupperade 1.2, 1.3, o s v. En omfattande utgallring har skett av de inkomna diarieförda handlingar, vilka endast haft karaktären av handlingar för kännedom. Av nummerbeteckningarna 1-12 (som syftar till ett visst ämne och varit inplacerade i numrerade pärmar), har endast nummer 6 bevarats ograverad. Övriga har utgallrats eller plockgallrats.Vad beträffar kursverksamhet framgår såväl innehåll som antal deltagare av årsberättel-ser (serie B2) och studiecirkelstatistik (serie H1).Serien kursredovisningar, serie F2, d v s underlaget till dessa, saknas under perioden 1964-1976. Tillväxten av denna serie är såpass omfattande och dess informationsvärde såpass ringa, att den endast typårsbevaras vart 5:e år. Ett flertal av distriktets upphörda rapportblanketter har likaså typårsbevarats.

Uppgår 1969 i Uppsala ABF-avd.Se bilaga! | Bälinge ABF-avdelning bildades den 22/4 1951 och verkade fram till den 29/9 1969, då man gick upp i ABF-avdelningen i Uppsala.Föreningens första styrelse bestod av Olof Pettersson Bälinge, Helge Jansson Skuttunge, Erland Lindgren Jumkil, Seth Östling Åkerlänna samt Martin Hällander Börje.Bälinge ABF-avdelning har under sin verksamhetsperiod drivit många olika studiecirklar samt varit representerade vid olika kurser och konferenser som ABF-distriktet arrangerat.Det sista mötet hölls den 18 juni 1969, därefter samlades styrelsen en gång till,nämligen den 29 september hos föreningens ordförande Nancy Hedin. Beslut fattades på detta möte att man den 6/10 1969 uppgår i Uppsala ABF-avdelning. Orsaken till samgåendet med Uppsala ABF-avdelning var att de administrativa kostnaderna blivit allt för höga för de små ABF-avdelningarna och man hoppades att på detta sätt få bättre service och bättre utbud av studier.Arkivet ordnat och förtecknat i april 1978Ullrick Andersson

Upphör vid bildandet av Olands ABF-avd, vilken var en sammanslagning av Alunda- och Gimo-avd. |