Mostrar 2982 resultados

Syftet var att främja kamratskapet och idka fritidsverksamhet för tryckerianställda ynglingar vid Almqvist & Wiksell, Uppsala. |

Slås samman med avd 138 i Tierp 1936. |

Bildades som Stockholms distrikt av Väg- och Vattenbyggnadsarbetare-förbundet. // 1931 beslöt man att förlägga distriktets verkställande utskott till Uppsala och Rimbo, därmed bestämdes att distriktets gränser även skulle omfatta både Stockholms och Uppsala län, eller med andra ord hela Uppland. // 1932 ändrade man namnet till Upplands distrikt av Väg- och Vatten- // byggnadsarbetareförbundet. Efter en omröstning bland medlemmarna beslöts att distriktet skulle upplösas fr o m 1 april 1943. |

Bildades en Hembiträdesförening redan 1919, men denna lades ner 1921. |

1947 övergick medlemmarna till Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Då bildades ett nytt UKF som organiserade timanställd serveringspersonal. // Fr o m 1 okt 1952 överfördes medlemmar till Hotell- och Restaurang- // anställdas förbund avd 9 Uppsala Festvåningssektion. |

Ändamål: // Att sammansluta alla sten- och grovarbetare i Uppsala i en förening som ska söka förbättra deras ställning i intellektuellt, ekonomiskt och socialt hänseende. |

Kalervo Matias Kujala (6. maaliskuuta 1927 – 27. maaliskuuta 1998)[1] oli ruotsinsuomalainen kirjailija. Hän julkaisi yhdeksän teosta sekä useita novelleja, pakinoita, lehtirunoja omalla nimellään ja eri nimimerkeillä. Hänen romaaneihinsa kuuluvat muun muassa "Kun Ruotsi pysähtyi" (1977) ja "Kielon jäähyväiset" (1997). [2025-04-08 https://fi.wikipedia.org/wiki/Kalervo_Kujala]

Historik: Sverigefinska ungdomsförbundet - SFU är grundat 1993. Förbundet verkar som en fritids- och intresseorganisation for barn och ungdomar som tillhör den Sverigefinska minoriteten. Till förbundet hör också olika Sverigefinska studentföreningar.

Oxelösunds Finska Förening grundades 1961. Oxelösundin Suomi-Seura perustettiin 1961.

Slumsystrarnas uppgift var att med praktiskt ingripande hjälpa människor i tillfällig eller varaktigt nödläge och särskilt vårda sig om de sjuka, de gamla och barnen. Slumstationen i Uppsala började sin verksamhet 1893 och en sommarkoloni för barn upprättades i Uppsala-Näs 1937. // Med undantag för ett par år i början av 1990-talet så har verksamheten funnits och finns alltjämt. I mitten av 1990-talet byttes dock namnet slum- // verksamhet ut för att ersättas av socialt öppenvårdsarbete. |

1989 uppgick församlingen i Uppsala Baptistförsamling. |

Föreningen bildades 1970 av församlingarna i Ekeby, Alunda-Stavby, Spångby och Tuna. // 1995 Alunda Frikyrkoförsamling (med baptisterna) |

Bildas under namnet Sällskapet Sanningens Vänner. // Antar namnet Knivstagruppen 1947 i och med att de // övertog kapellet i Knivsta. // Fr o m 1984 går Knivstagruppen samman med Knivsta // Missionsförsamling och bildar Knivsta Frikyrkoförsamling. // |

Baptistiskt ungdomsverksamhet bedrevs fr o m 1909 i Åkerby av ungdomsföreningen Framtidshoppet. Genom tillkomsten av Åkerbygruppen övertogs även denna verksamhet 1925. Åkerbygruppen var inte en självständig församling utan var en utpost till Uppsala baptistförsamling. Gruppen byggde ett eget kapell i Åkerby 1927. // // 1986 överfördes Åkerbygruppens kassabehållning till Uppsala baptist- // församlings kassa. |

Baptistisk missionsverksamhet bedrevs till en början av ungdomsföreningen Framtidshoppet. 1925 övertogs denna av Uppsala baptistförsamlings Åkerbygrupp, varefter föreningen huvudsakligen bedrev ungdomsarbete. |

1945-1962 Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund1963-1982 Centerkvinnorna Simtuna1983-2003 Centerkvinnorna Simtuna-Frösthult |

Upphör då avdelningen ABF Enköpingsorten bildas. |

1969 slås ABF-avd i Skutskär, Älvkarleby, Tierp, Vendel, Söderfors och Karlholm samman till en storavd, ABF Norduppland. |

Se bilaga! | // // //

Uppgick i Uppsala ABF-avd 1967. Omorganisation i samband med bildandet av storkommuner. // // Se bilaga! | Vaksala ABF-avdelning bildades den 6 juli 1960 och verkade fram till den 13 januari 1967. Dess första styrelse bestod av ordförande Simon Rudholm, vice ordförande Gösta Lövgren, sekreterare Edvin Olofsson, vice sekreterare Arne Melin samt kassör Astrid Stolt. Avdelningen skulle överta de tillgångar och skulder som funnits i en tidigare sektion av Uppsala ABF i Bergsbrunna. Avdelningen hade sitt huvudsakliga verksam- // hetsområde i Bergsbrunna och drev där mängder av studiecirklar. Störst var intresset för språkstudier, men även husmorsgymnastik och modern dansutbildning förekom i verksamheten. // // Avdelningen har varit representerad på ett flertal kurser och konferenser, bl a på ABF:s 50-årsjubileum i Stockholm den 17/11 1962. // // På det sista mötet med avdelningen, som hölls den 5 januari 1967, beslutades att avdelningen skulle uppgå i Uppsala ABF-avdelning. // // Anledningen till att Vaksala ABF-avdelning upphörde var den omorganisation som skedde inom länet i samband med att det bildades storkommuner. // // Vid avdelningens upphörande i januari 1967 överlämnades till Uppsala ABF ett överskott i kassan på 1 911:24 kr samt ett erhållet studiebidrag på 3 686:54 kr. // // Arkivet ordnat och förtecknat januari 1978 // Ullrick Andersson

Går samman med Skutskärs ABF-avd 1960 och bildar Skutskär-Älvkarleby ABF-avd. // // Ingår i ABF Uppsala län fr o m 1999-01-01. |

Går samman med Tobo ABF-avd och bildar Vendels ABF-avd. |

Avdelningen gick samman med Hållnäs ABF-avdelning 1963 och bildade Österlövsta-Hållnäs ABF-avdelning. |

ABF Nordöstra Uppland bildades 1971 genom sammanslagning av avdelningarna i Oland, Öregrund, Harg, Österbybruk och Östhammar. // 1983 namnändring till ABF Östhammar. |

1946 Upplands Kulturnämnd och Upplands Folhögskolekursförening // medverkar till Bildningsförbundets bildande, därefter upphör dessa. // 1956 Uppsala FN-förening uppgår i Bildningsförbundet såsom // FN-kommitté, därefter som FN-utskott. // 1956 Upplands Musikcirkelförbunds verksamhet övertas av Bildnings- // förbundet genom ett musikutskott. // 1964 Upplands Föreläsningsförbund ingår i Bildningsförbundet. |

Upphör 1967 genom att man, enligt beslut vid extra distriktsstämma // 20 maj 1967, tillsammans med Uppsaladistriktet av Svenska Lands- // bygdens Studieförbund bildar Uppsala läns distrikt av Studieförbundet // Vuxenskolan. |

Går 1967 samman med SLS, Sv. Landsbygdens Studieförbund, och bildar Studieförbundet Vuxenskolan |

Föregångare: IOGT:s Studieförbund avd Gimo. // 1973 beslöt man att bilda en ny lokalavd av NBV inom Östhammar. Den dåvarande föreningen NBV Gimo skulle upphöra och fr o m 1/7 1973 uppgå i den nya avdelningen. Man beslöt dock att den nya avd tills vidare skulle verka under det redan inregistrerade namnet. // Namnbytet till NBV Östhammar skedde 1980/1981. // NBV-organisationen i länet slogs samman till en enhet 1993. I den nya organisationen inbegreps även Gotlands NBV-organisation. |

Avdelningen upphörde i november 1960 i och med att Balingsta, Ramsta och Uppsala-Näs SLS-avdelningar gick samman under namnet Södra Hagunda SLS-avdelning. |

Bildades 16/11 1960 genom att Balingsta, Ramsta och Uppsala-Näs gick samman. // Avdelningen upphörde 2/8 1968 genom sammanläggning av S:a Hagunda, Uppsala, Vaksala, Danmark och Funbo SLS-avdelningar till en storavdelning. |

Avdelningen upphörde i samband med sammanslagningen av SLS och LIS. // Verksamheten fortsatte under beteckningen Studieförbundet Vuxenskolan, Östhammar. |

Fr o m 1997 kalenderår |

Bildad som studiefrämjandet i Enköping. // 1977 tillkom Håbo som tidigare bildat avd tillsammans med Upplands-Bro. // 1988/1989 bildade man tillsammans med avd i Uppsala en ny avd med namnet Studiefrämjandet avd Uppsala-Enköping-Håbo. |

Avdelningen bildades genom sammanslagning av SLS (Sv Landsbygdens Studieförbund) och LIS (Liberala Studieförbundet). |

1975 gick avdelningarna i Hållnäs, Tierp, Tierpsbygden, Vendel och Österlövsta samman i en kommunavdelning. |

ABF bibliotek nr 780 startade sin verksamhet 1924. Vid en brand 1941 förstördes ca 200 böcker. Den 30 januari 1942, vid ABF:s Biblioteks nedläggning, överläts återstoden av böckerna till nybildade Yttergrans Folkbibliotek. |

Studiecirkeln har sin föregångare i avd 74 Unga Viljor av Templarnas Studie- och Ungdomsförbund, TSU, som bildades 1918 inom templet 1575 Svea i Uppsala. Vid bildandet fick studiecirkeln överta templet Sveas bibliotek. // Efter sammanslagningen av TO och NGTO 1922 till NTO fick studiecirkeln ett nytt nummer och tillhörighet i NTO:s studieförbund. |

Samarbetsorganisation bildad av IOGT, ABF, SSUH och TO. |

Bestod av representanter från Uppsala FCO, Uppsala Arbetarekommun, ABF, Socialdemokratiska Kvinnoklubben, SSU-klubbarna i Uppsala och Laboremus. // // Kommittén skulle verka för samarbete inom arbetarrörelsens fackliga, politiska och kulturella organisationer i Uppsala. |

Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 Uppsala hos Berglövs. // Namnändring och ombildning? 1949 till Berglövs Verkstadsklubb och Pälssektion Uppsala. |

1972 Förbundet ingår i Grafiska Fackförbundet. |

Bildades på Uppsala-Ekeby Kakelfabrik. |

Klubben bildades 20/6 1962 vid Uppsala-Ekeby Fabriken. // Genom sammanslagning av avdelningar till storavdelning bildades verkstadsklubbar vid Uppsala-Ekeby, Byggnadsämnesindustrin, // Gahns Fabriker, Pharmacia och Tvättinrättningarna. Tidigare hade sektioner under avdelning 174 arbetet på dessa arbetsplatser. |

1946-1962 FCO avd Örbyhus. |

Upphör 1962 och ingår i Sv Metallindustriarbetareförbundets avd 50 Uppsala. |

Bildades under namnet Försäkringsfunktionärernas Förbund. Byte till det senare namnet 1970 (?). Avdelningen organiserade anställda hos Folksam och Försäkringskassan. // Avdelningen upphörde då den slogs samman med avdelningarna i Stockholm (avd 17) och Visby (avd 44) och bildade en klubb under den nybildade storavdelningen nr 17. // Jämför Försäkringsanställdas förbund avd 4 klubb 4. |

Se bilaga! |

Uppgår 1966 i storavdelning 25 Uppsala |

Bildades ur bl a Grov- och Fabriks avdelning 557 Knivsta. // // Upphörde i samband med bildandet av storavdelning 25. Knivstaområdet organiserades därefter under sektion 8 Märsta. |

Bildad som Byggnadsträarbetareförbundet avd 276. |

1939-1949: Byggnadsträarbetareförbundet avd 222 Alunda // 1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 531 Alunda |

Bildades 1907 som Uppsala Rörarbetarklubb. // 1949 gick klubben ur Metallindustriarbetareförbundet och bildade avdelning 52 inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. // Denna avdelning upphörde 1966 i samband med att en storavdelning bildades inom Byggnads. Denna bestod av 16 avdelningar inom såväl Uppsala som Stockholms län. |

Den 13/6 1907 bildades Uppsala Rörarbetarklubb efter föredrag av Metalls representant Holmström. Rörarbetarklubben organiserades inom Metallindustriarbetareförbundets avd 50 i Uppsala. // // Den 19/2 1949 går klubben ur Metallindustriarbetareförbundet och bildar avdelning 52 inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. |

Upphörde troligen 1 januari 1966 i och med att avdelning 25 bildas inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. |

Avd räknar sitt bildandeår fr o m 1917 då Sv Varuutkörare- och Handelsarbetareförbundet avd 36, Uppsala bildades. // Detta var troligen en nybildning av Sv Varuutkörare- och Handelsarbetareförbundets avd 18, Uppsala som verkade 1906-1908. // // Se även bilaga. | Avdelningarna utanför Uppsala, vilka ingått i Handels storavd 36 1962 och bildat sektioner och senare blivit klubbar har förtecknats på dess senaste kända namn, // i detta fall som klubbar. // // "Gamla Handels avd 36, Uppsala", vilken ingick och var stommen i storavd 36, har handlingarna brutits vid sektionens upphörande 1968. // // OBS! Vissa serier handlingar har inte kunnat brytas vid tidpunkten för organisationsförändringen, varför Handelsanställdas förbund avd 36, Uppsala; // sektion, Uppsala och storavdelning 36 handlingar bör jämföras vid de aktuella brytpunkterna. //

Den lokala samorganisationen (LS) är den organisationsform som omfattar alla arbetare oavsett yrkestillhörighet inom ett geografiskt område. Den fackliga verksamheten indelas i sektioner efter arbetsplats och syndikat efter yrkestillhörighet.På 1960-talet bildades förutom arbetsplatssektioner även ortssektioner. Dessa kunde bilda egna LS när fler än 100 medlemmar hade anslutit sig.1968 ombildades byggnads- och transportsektionerna till syndikat. En övergripande organisation - Upplandskretsen av LS bildades på 1970-talet. |

Upphör i samband med sammanslagningen av Svenska Facklärarförbundet och Sveriges Lärarförbund.Avdelningarna ombildades 1977 ooch fick då omfattningen Tierp och Älvkarleby kommuner. |

Föreningen konstituerades den 2 augusti 1865 under namnet Sydvestra Upplands förening av Folkskolevänner.1880 då Sveriges Allmänna Folkskollärarförening bildades ingick kretsen i denna, varvid det nuvarande kretsnamnet antogs. |

1963 bildas Sv Lärarförbund, SL. Sv Folkskolärarförbunds (SF) länsavd delas i en norra och södra krets av SL. |

Bildas under namnet Uppsala lokalavdelning av Sv Folkskollärarinne-förbundet (Uppsalakretsen).Ombildas 1931 till Upplandskretsen av Sv Folkskollärarinneförbund, p g aatt medlemsanslutningen från landsbygden hade ökat.Upphörde 1963 när Sveriges Folkskollärarinneförbund och Sveriges Folkskollärarförbund slogs samman och bildade Sveriges Lärarförbund. |

SFF Sveriges Fritidspedagogers Förening var en riksförening inom SFL Svenska Facklärarförbundet.År 1990 avslutades SFL för att år 1991 gå samman med SL Sveriges Lärarförbund och bilda Lärarförbundet. I samband med detta avslutades SFF.1986 var föreningen vilande. |

1972 omorganiserades SKTF. Landet delades upp i 13 distrikt som i regel omfattade två län. Distrikt 7 bildades av Uppsala- och Västmanlands län. Expeditionen förlades till Västerås.1976 tillkom en expedition i Uppsala. Den blev kansli för distriktets kurser. Distriktsstyrelsen hade t o m 1981 sitt kansli i Västerås, då den flyttades till Uppsala. 1987 flyttades den tillbaka till Västerås.Arkivet innnehåller också förhandlingsprotokoll tillhörande Distrikt 7:s föregångare, Mellersta Östra Distriktet (MÖ). |

Se bilaga!Kretsen omfattade "större delen av Norunda härad". Sockenombud fanns 1913 i Jumkil, Åkerby, Skuttunge, Björklinge, Viksta, Tensta och Gamla Uppsala socknar, och 1944 dessutom i Lena, Järlåsa och Bälinge. | Kretsen upplöstes 1946 främst p g a lönefrågan som splittrade kretsen. SAF ansåg inte att denna fråga var speciellt angelägen. Detta medförde att många av kretsens medlemmar avvek och knöts hårdare till de olika grupporganisationerna ex. Sveriges Folkskollärarförbund, som drev lönefrågan hårdare. Dessutom bidrog kriget och dess restriktioner till att kontakten mellan socknarnas lärare blev svagare. Hela Sveriges Allmänna Folkskollärarförening upplöstes 1947 vid bildandet av federationen Sveriges Allmänna Folkskollärarförening - federationen SAF.

Bildad under namnet mellersta Upplands kretsförening.1897 ändrades namnet till Uppsala kretsförening av SAF, när en större del av medlemmarna som var bosatta på landet startade en egen krets - Hagundakretsen. Kretsen upplöstes 1947, då hela Sv Allmänna Folkskollärarförening upplöstes vid bildandet av federationen Sveriges Allmänna Folkskollärar-förening - federationen SAF. |

Efter att kretsen har upphört sker det fackliga arbetet i de lokala skolledarföreningarna inom varje kommun.Handlingar äldre än tio år får utlämnas till forskning. Handlingar yngre än tio år får endast utlämnas till forskning efter samråd med organisationsenheten på Lärarförbundets kansli. |

Upphör 1990 när SFL och SL bildar ett gemensamt förbund Sv Lärarförbund. |

Upphörde 1990 p g a sammanslagningen mellan Sv Lärarförbund och Sv Facklärarförbund som bildade Lärarförbundet 1991. |

1980 beslöt man bilda 24 länskretsar av RET, en krets för varje län. I Uppsala fanns en "vilande" förening som nu återupptog verksamheten.RET-kretsarna upphörde i september 1990. |

Bildas under namnet Upplands distrikt.1949 antas namnet Uppsala distrikt.Under 1962-1966 vidgas distriktet till att omfatta Västmanland, Söderman-land, Uppland och Gotland, under namnet distrikt 2.1966 återgår distriktet till ett mindre omfattande geografiskt område under namnet Uppsala distrikt.1993 flyttar distriktets kansli till Stockholm. |

1987 bildades avd 299 Norduppland av avd 220 Söderfors och avd 299 Örbyhus. |