1995 SEKO Civil avd 704 Uppsala |

Bildad som Fångvårdsmannaförbundet avd 5. Verksamhet fanns innan bildandeåret 1917, men ingen styrelse fanns innan dess. // Organiserade anställda vid fängelset på nuvarande Dag Hammarskjölds väg. Senare även personal vid rättspsykiatriska kliniken, anstalterna vid Åby och Bärby samt Studiegården. |

Organiserade anställda vid fängelset på Dag Hammarskjölds väg. |

Avdelningen bildades som nummer 65 Bärby Yrkesskola av Svenska Fångvårdsmannaförbundet. Namnändring 1965 till avdelning nummer 65 av Svenska Vårdpersonalförbundet. 1970 uppgick avdelningen i Statstjänstemannaförbundet med avdelningsnummer 2365. 1976 slogs avdelningen samman med avdelning 2305 i Uppsala. // Avdelningen organiserade personal vid Bärby Yrkesskola samt från 1960 även personal vid Morängens Yrkesskola i Almunge och från 1961 personal vid Åby Lanthem, Bärby. |

Namnändringar: // 1896 Sv Postvaktbetjenteföreningen Uppsalakretsen // 1908 Sv Postmannaförbundet Uppsalakretsen // 1945 Sv Postmannaförbundet avd 15 // 1962 Sv Postförbundet avd 15 // 1970 Statsanställdas Förbund avd 3015 Post // 1995 SEKO Post Mälardalen avd 706 (Klubb Uppland) |

Se bilaga! | Bildas under namnet Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 27 Älvkarleö. Namnbyte år ? till Älvkarleby. // // 1944 ingår vägarbetarna boende i Skärplinge i avdelningen. De hade tidigare tillhört Tierpsavdelningen. // // 1949 ändras förbundets namn till Vägarbetareförbundet avd 27 Älvkarleby. // // 1966 Storavdelning bildas i Uppsala län och Västmanland. Det nya namnet blir Vägarbetareförbundet avd 4 CU sektion 7. Mötena sker växelvis i Älvkarleby och Skärplinge. // // 1970 Vägarbetareförbundet ombildas till Statsanställdas förbund. Nytt namn - Statsanställdas förbund avd 5104 klubb 7 Skärplinge - trots att medlemmar finns i Älvkarleby.

Bildades som Sv Vägarbetareförbundet avd 26 sektion 14. // Namnbyte 1971. |

Namnändringar: // Bildades under namnet Älvkarleby Kraftverks Maskinistförening // 1927 Vattenfallsverkens Tjänstemannaförbund // 1948 Vattenfallsverkens Personalförbund avd 6 Älvkarleby // 1963 Kraftverkens Personalförbund avd 6 Älvkarleby // 1970 Statsanställdas Förbund avd 5206 Älvkarleby // 1980 Statsanställdas Förbund avd 5207 Älvkarleby |

Avdelningen bildades omkring 1930 och upphörde med verksamheten 21/5 1970. |

Bildades 1963 då Försäkringsfunktionärernas förbund avd 106, där man tidigare ingått som sektion, delades upp i två avdelningar. // 1969 namnändring till Försäkringsanställdas förbund avd 75 Uppsala // Januari 2002 uppgick man i Statstjänstemannaförbundet och FF avd 75 upphörde och blev istället ST-FK sektion 102-03 Uppsala. // Vid årsmötet 14 mars 2011 fastslogs att Uppsala som egen sektion nu är avslutad, då man bildat ny sektion med Gävleborg och Dalarna under namnet ST-FK sektion 28 Gävleborg - Uppsala - Dalarna. |

Ändamål: // Att sammansluta alla sten- och grovarbetare i Uppsala i en förening som ska söka förbättra deras ställning i intellektuellt, ekonomiskt och socialt hänseende. |

Avdelningen bildades första gången troligen i april 1904 (enl kassabok), upphörde dock. // // Den 31/7 1916 nybildades avdelningen och var verksam till 1/7 1970 då den upphörde och övergick i Sv Fabriksarbetareförbundet. |

År 1909 utbröt den s.k. storstrejken. En långvarig lågkonjunktur hade lett till lönesänkningar och lokala konflikter och när SAF sommaren 1909 proklamerade allmän lockout inom sitt område svarade LO, den 4 augusti, med storstrejk. Strejken riktade sig mot alla arbetsgivare i landet och syftet var att stoppa hela samhällsmaskineriet, endast sjukvård och andra vitala funktioner undantogs. Som mest var ca 300 000 arbetare indragna i konflikten. |

Roland och Jonas Frid, far och son, driver i eget hus på Kyrkogatan 13 stadens äldsta fotografiatlejé.

Roland Andersson, som han hette från början, startade sin karriär som anställd hos Osvald Bindler, Polyfoto, åren 1948-1950. Teddy Aarni, som etablerade sig i Eskilstuna 1951, anställde redan samma år den unge fotografen. Han arbetade hos Aarni till 1953 då det var dags att söka äventyret i Chicago.

I Chicago studios fann A-, B- och C-fotografer och det fanns mörkrumsslavar. Roland Andersson fick börja som C-fotograf. Det arbetet gick mest ut på att bära väskor och att ladda film i kassetterna. Så småningom avancerade han till B-fotograf och fick då vara belysningstekniker. Ännu hade han inte nått fram till kameran som var A-fotografens domän. Man han skulle nå dit också, och det gjorde han hos en annan arbetsgivare, fortfarande i Chicago.

Tillbaka i Sverige 1956, arbetade han en kort tid hos studiofotografen och mästaren när det gällde föremålsfotografering, Arne Wahlberg i Stockholm, innan han fick sitt första stora frilansuppdrag. Detta, som resulterade i en bok, gick ut på att resa runt i landet och fotografera transportörer och uppdragsgivaren var det tillverkande företaget.

Året därpå arbetade han som stabsfotograf för FN i Suez och Gaza.

Hösten 1957 registrerade han sig som egen företagare i Eskilstuna under namnet Fotograf Roland Andersson, men redan i januari året därpå ändrades firmanamnet till Reklamfotograf Roland. Nu var det inte A-, B- eller C-fotografen som gällde utan nu fick han ta hand om hela alfabetet själv.

Adressen var till en början Kungsvägen 6 B, där han delade lokal med Rolf Bergström, och under en tioårsperiod med början 1960 Djurgårdsvägen 1.

Från 1962 heter firman Studio Roland och efternamnet Andersson har ändrats till Frid. Sedan 1970 finns Studion på Kyrkogtan 13.

Reklamfotografering för industrin har från början varit det huvudsakliga arbetsområdet och är så fortfarande. Här har sakligheten varit ledstjärna i arbetet och möjligen är det så att den korta tiden hos Arne Wahlberg har satt sina spår. Givetvis har uppdragsgivarens krav haft betydelse. Reklambilder för industrin måste vara exakta och skarpa och i allt övrigt hålla en hög kvalitet.

År 1984 började sonen Jonas Frid som lärling i studion och i negativ registret kam man se att han fick göra sitt första fotograferingsuppdrag under våren 1985. Uppdraget gällde fotografering av köksinredningar för ett varuhus.

Jonas Frid har under de år som gått sedan dess efter hand tagit över fotograferandet mer och mer och tio år efter det första uppdraget är han dessutom studions innehavare. Detta har inneburit två viktiga saker för Studio Roland. Dels kontinuitet, Jonas har samma kvalitetskrav från beställare och sig själv som Roland har haft, dels förnyelse. Även om Roland och Jonas är far och son, är de två individer och Jonas måste sätta sin prägel på arbetsresultatet. Det gör han bland annat med nyskapande ljusbehandling, multiexponeringar och genom ett annat sätt att se förhållandet mellan bakgrund och objekt.

Roland Frids äventyrslystnad förde honom till Chicago. Jonas Frid ägnar sig åt klättring på lodräta bergväggar och dykning i djupa vatten. Att flyga intresserar honom. Tack vare detta kan Studio Roland också effektuera såväl undervattens- som flygbilder. Framförallt det sistnämnda har appellerat till industrins beställare.

Företaget upphörde år 2008.

1927 träder Stuveriföreningen i likvidation och dess fordringar i Hargshamns Folkets Hus fördelas dels på medlemmarna i Stuveriföreningen och dels på den nybildade (reorganiserade ?) Sv Transportarbetareförbundet avd 53 Hargshamn. |

Vid ett möte den 19 oktober 1883 samlades ett antal lärare och lärarinnor för att diskutera
möjligheten att bilda en lärarförening i Sundsvall. Man beslutade att bilda en förening som vid
starten fick namnet Sundsvalls skollärarförening.

I stadgarna kan man läsa:
"Föreningens ändamål är att genom utbyte af tankar och erfarenheter rörande skolan, uppmuntra
och vidmakthålla medlemmarnas intresse för den samma. Detta mål hoppas föreningen uppnå
genom samtal öfver uppställda frågor, genom afhörande af lärares och lärarinnors undervisning
samt genom föredrag öfver ämnen, som röra undervisningen
och skolan."

Föreningen ändrar 1887 sitt namn till Sundsvalls lärarförening.
Redan under sitt första verksamhetsår började föreningen att diskutera möjligheten att bilda ett
skolbibliotek förverkligades 1897. 1892 ingick Sundsvalls lärarförening som krets av Sveriges
allmänna folkskollärareförening. År 1899 upptog föreningen frågan om bildandet av en
skollovskoloniförening som bildades i maj 1900 som Sundsvalls skollovskoloniförening.

1903 begärde en del medlemmar utträde ur lärarföreningen och bildade en ny förening,
Sundsvalls lärarsällskap. De gick åter samman 1922. Vid ett sammanträde den 12 oktober 1922
diskuterades frågan om bildandet av en för folk- och småskolans lärarkår gemensam
sammanslutning. Man beslutade att bilda Sundsvallskretsen av Sveriges allmänna
folkskollärareförening SAF och därefter upplösa de andra två föreningarna. Den 10
november 1922 hölls Sundsvalls lärarförenings sista möte.

Avdelningen bildades som avd 40 av Sv Bageri- och Konditoriarbetare- // förbundet. Fr o m protokoll daterat den 12/2 1911 kallas avd för avd 35. Bageri- och Konditoriarbetareförbundet slogs ihop med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och bildade Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m protokoll daterat den 19/3 1922 kallas föreningen för avd 35 av Livsmedelsindustriarbetareförbundet. Den 1/1 1964 blev avd en sektion av avd 7 i Västerås. |

1970 storavdelning // 1995 SEKO Tele Öst? // // Se bilaga! |

Kring årsskiftet 1931/32 upplöstes sektionen och istället bildades en Kamratklubb. // 1939 bildade man en egen avdelning som fick nummer 97. |

1937 bildade sektionen en egen avdelning som får nummer 59. |

Avdelningen bildades den 11/4 1920 efter att tidigare varit sektion under avd i Stockholm. // 1970 storavdelning // 1995 SEKO Tele Öst? // // Se bilaga! // // |

Ingår 1962 i Telegraf- och telefonmannaförbundet avd 36 Västerås. |

Ingår 1962 i Telegraf- och telefonmannaförbundet avd 36 Västerås. |

1/4 1962 upphörde klubben med sin verksamhet och gick upp i den nybildade storavdelningen nr 36 i Västerås. |

Avdelningen bildades 1/7 1939, men har sitt ursprung i en personalklubb inom avdelning 4 Stockholm som bildades 8/2 1931. Denna klubb beslutade 20/6 1939 att bilda avdelning 113. // Upphörde 1/3 1966 då storavdelningen 13 bildades i Uppsala län. // Avdelning 113 fortsätter sedan som sektion under storavdelningen. |

Avdelningen bildades i mars 1943, första protokollet daterat 15/3 detta år. // Avdelningen upphör och sammanslås med avdelningarna 13 och 113 enligt protokollet den 22/3 1965. |

1923--1940 Tolfta sockenförening av Bondeförbundet. 1947 sker en rekonstruktion efter att verksamheten hade legat nere några år. 1960 Tierps Köping och Tolfta avd av Centerpartiet. 1964 Tierps Köpings avd av Centerpartiet. 1970 Tierps Kommuns avd av Centerpartiet. 1974 Tierps Centeravdelning

Avdelningen upphörde 1923? och vissa medlemmar övergick till Byggnadsträarbetareförbundet avd 59 Enköping, andra till Träindustriarbetareförbundet avd 100 Enköping. |

1938-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 331 Alunda |

1947-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 413 Östhammar. // // 1952 ingår Sv Träindustriarbetareförbundet avd 82 Östhammar. |

1941-1965 Träindustriarbetareförbundet avd 136 Gimo |

Se bilaga! | Sektionens arbete börjar redan någon gång efter 1924, då man i Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 70, Uppsala, talar om att arbetarna vid Länna Såg var intresserade av att bilda egen sektion för att senare bilda egen avdelning. När sektionen bildades framgår inte av protokoll från den aktuella tiden. // // Den 16/3 1940 bildas egen avdelning i Länna, Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 31. Denna avdelning upphör och ingår i den storavdelning som bildades 1/1 1966 och därefter övergår man åter att vara sektion. // // 1924? Svenska Träindustriarbetareförbundet avdelning 70 sektion Länna, Uppsala // 1940 Upphörd // // 1940 Svenska Träindustriarbetareförbundet avdelning 31 Länna // 1965 Upphörd // // 1966 Sv Träindustriarbetareförbundet avdelning 26 Lännasektionen, Uppsala

Den 29/10 1928 samlades medlemmarna i verkstadsklubben som sorterade under Sv Metallarbetareförbundet för att bilda en egen fackförening. // Den 6/10 1965 beslutades att avdelningen skulle upphöra och gå in i den nybildade storavdelningen i Uppsala, avdelningen ombildades till sektion. // Den 25/6 1970 beslutades att sektionen skulle ingå i Tierpsektionen och därmed upphörde även sektionen i Örbyhus. |

Ingick 1929 som sektion under avdelning 70. // Bildade Träindustriarbetareförbundet avd 247 Storvreta 1930. // Uppgick i avdelning 26 Uppsala som sektion 1965. // Sektionen uppgick i avdelning 26 Uppsala 1980. // Föreningen var verksam vid Blomkvists, sedermera Wallfälts Snickerifabrik samt Petterson och Söners Möbelfabrik, Storvreta. |

Bildades 23/4 1938 i Kil (Värmland) vid Kils Skidfabrik. Senare samma år flyttade arbetarna till Tobo där de arbetade på Tobo Skidfabrik. Avd hette då Sv Träindustriarbetareförbundet avd 316 Tobo. // // 1965 bildas en storavd inom Uppland; avd 26 Uppsala. Avdelningen i Tobo blir då en sektion i avd 26. |

16 avdelningar bildar den 1/11 1965 storavdelning inom Uppland, de tidigare avdelningarna ombildas till sektioner. // Uppgick 1985 i avdelning 24. |

Arbetarna vid Tunelius Borstfabrik beslutade den 29/3 1926 att bilda fackförening. // Den 11/11 1965 upphörde avdelningen som egen avdelning och ingick i den nybildade storavdelningen för Uppsala län, Sv Träindustriarbetareförbundet avd 26 Uppsala. |