Visar 2982 resultat

Bildad som lokalförening till riksorganisationen Stoppa Rasismen. Från föreningen framväxte nätverket SOS Asyl 1989. Vidare samarbetade man med föreningen PAOS (Pan African Organisation of Sweden), bildad 1990, och dansgruppen Akina Mama (verksam 1989-2009). |

CNS-fonden tillkom genom en insamling 1964-1965 av Rädda Barnens lokalförening i Uppsala. // Fondmedlen ska utgöra en stödfond för CNS-handikappade barn och i första hand disponeras för CNS-skadade barn. |

Föreningen hette t o m 1962 Föreningen Rädda Barnen i Uppsala län. // 1962 ändrades namnet till Rädda Barnens lokalförening i Uppsala för att undvika förväxling med nybildade länsförbundets namn. |

Bildades 1964 under namnet Typografernas veteranklubb. // 1973 beslöts att även medlemmarnas damer kunde vinna inträde i klubben samt om en kollektiv anslutning till PRO. // 1974 inbjöd man bokbindare och litografer till en gemensam pensionärs- // förening, som fr o m 1975 fick namnet Grafisk pensionärsförening. |

Avdelningen organiserade arbetarna vid fabriken som t o m år 1900 var medlemmar i Sågverksindustriarbetareförbundet avd 2, Skutskär. // 1900 bildar de en egen avdelning, Sågverksindustriarbetareförbundet avd 60, Skutskär. // 1920 övergår man till det nybildade Pappersindustriarbetareförbundet. // För information om fabriksarbetarna före år 1900, se Träindustriarbetare- // förbundet avd 27, sektion Skutskär. |

Bildas under namnet Skutskärs Cellulosafabrikers Mekaniska Verkstadsklubb. Organiserar reparationsarbetarna på sulfit- och sulfatverkstaden. |

Oxelösunds Finska Förening grundades 1961. Oxelösundin Suomi-Seura perustettiin 1961.

Fackförenings- och ombudsmannen Otto Ottanders efterlämnade handlingar som berör det arbete som Ottander lade ner på bildandet av bl a fackliga organisationer i Uppsala med omnejd. |

Upphörd på 1980-talet. |

Upphörd på 1980-talet. |

Förbundet bildades den 11 december 1949. Orientering Ingick 1938 -1949 som sektion inom Upplands Idrottsförbund. |

Klubben bildades 1916 efter en utbrytning ur IFK Uppsala. Samma år // blev klubben medlem i Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbund. Fotboll var den dominerande sporten de första åren men intresset avtog och 1924 sökte klubben utträde ur Svenska Fotboll- // förbundet. // Skidor, friidrott, terränglöpning och orientering har varit klubbens huvudsporter. |

Anna Öberg föddes 28/6 1893, avled 11/2 1979. Hon anställdes som ombudsman för Sv Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 i Uppsala, den första kvinnliga ombudsmannen i Uppsala. |

Se bilaga! | 8 november 1955 bildades en ekonomisk förening vid Nymans verkstäder, samtidigt antogs stadgar. // // Föreningens ändamål var att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att inköpa och till medlemmarna försälja arbetskläder och andra liknande varor. Den 26 mars 1958 beslöt man även att sälja specerier till sina medlemmar. // // På hösten 1958 meddelades att föreningens affärslokal skulle göras om till kontor, varvid företaget ställde en ny lokal till föreningens förfogande i fastigheten Järnbrogatan 50, 2 tr. På grund av ökad konkurrens och affärens ogynnsamma läge och därmed nedgång i försäljningen, behandlades frågan om en slutförsäljning och eventuellt en nedläggning. // // Den 28 november 1962 beslutade affärsstyrelsen i samråd med klubbstyrelsen att förelägga klubbmötet ett förslag om att nedlägga affärsrörelsen vid årets slut. Eventuell vinst från affären överfördes enligt stadgarna till klubben.

Tensta Nykterhetsvänners samarbetskommitté bildades 1939 med representanter från missionsföreningarna i Skyttorp och Råstaberg, NTO- och Blåbandsförenignarna i Skyttorp samt IOGT-logen 3268 Hemmets Lycka i Råsta. // Föreningens ändamål var att verka för nykterhetens befrämjande inom Tensta socken samt att utgöra en förbindelselänk mellan ovan nämnda föreningar. |

Söderö Nykterhetsvänners Samarbetskommitté bildades den 4 november 1928 med representanter från IOGT-logen 2391 Engelbrekt, Söderö Blåbandsförening, Söderö Baptistförsamling, Tuskö Missionsförsamling och Raggarö Blåbandsförening. Samarbetskommitténs uppgift var att befrämja samarbetet mellan de förbudsvänliga sammanslutningarna på orten. |

Verksamheten vilande under perioden 1943-1955. |

Centralförsamlingen skall vara ett sammanhållande band mellan organisationer som arbetar för helnykterhet. Stödja nykterhetsvänliga kandidater vid allmänna val. Allmän opinionsbildning mot alkohol, bl a anordnas "Folknykterhetens Dag". // Organisationen består av ombud för nykterhetsföreningar. |

Ärentuna Nykterhetskommtté bildades på initiativ av Sveriges Nykterhets- // sällskaps representantförsamling. Sällskapet, som bildades 1908, var en av Sveriges Nykterhetskommittéer som bl a hade till uppgift att organisera folkomröstningen om alkoholförbund. |

Kommittén organiserade de halvabsolutistiska nykterhetsföreningarna. |

Alunda Nykterhetsförening bildades den 12 november 1876. |

Almunge nykterhetsförening var ansluten till den Uppländska nykterhetsföreningen. När blåbandsföreningen bildades 1886 övertogs handlingar och kassa av den tidigare verksamma nykterhetsföreningen. |

Förbundet bildades 1890 för att utgöra en samlingspunkt för alla nykterhetsvänner och nykterhetsföreningar inom länet. // 1891 inköptes ett hus med tomt i kvarteret Idun i Uppsala, där förbundet grundade alkoholisthemmet Sans Souci. // När förbundet upplöstes 1898 överläts alkoholisthemmets fasta och lösa egendom till dess styrelse. // Förbundet nybildades 1936 och 1949. |

Föreningen bildades (?) som Tegelsmora Nykterhetsvänners Samarbetskommitté. // 1949 beslutades om en namnändring till Tegelsmora Nykterhetsförbund. // År 1976, då förbundets verksamhet varit vilande sedan 1967, samlades man till ett möte för att dryfta frågan om förbundets eventuella upplösning. Efter överläggning beslöts enhälligt att förbundet skulle upplösas fr. o. m. den 1:a oktober 1976. |

Nykterhetsförbundet bildades 1904 av samtliga nykterhetsföreningar samt religiösa församlingar inom dåvarande Älvkarleby kommun. |

Bland kommitténs medlemmar kan nämnas baptist-, metodist- och missionsförsamlingarna i Uppsala, Uppsala Blåbandsförening samt Svenska Frälsningsarmén i Uppsala. // // 1924 uppgick kommittén i Centralförsamlingen av Nykterhetsföreningar i Uppsala vad beträffar nykterhetsintressena och i Frikyrkliga Samarbets- // kommittén vad beträffar övriga intressen. |

Föreningen bildades den 8 januari 1943. |

Föreningen bildades 1907 som ett tempel inom TO. // Vid sammanslagningen av TO och NGTO 1922 bildades NTO. // På hösten 1931 uppgick templet i NTO lokalföreningen 2372 Brofästet. |

Se bilaga! | Ungdomstemplet bildades som ett barntempel inom TO den 31 mars 1912 och tillhörde då TO Templen 31 Thor och 1100 Wasaborg i Uppsala. // Till en början höll barntemplet sina möten i Templet 31 Thors lokal på Svartbäcksgatan 7. Då templet flyttade till Bangårdsgatan 13, år 1917, flyttade barntemplet med. // // 1915 inköptes barntemplets standar. // 1920 upphörde templet 1100 Wasaborg med sin verksamhet och från detta år sköter templet 31 Thor barntemplet. // 1921 startades ett bibliotek tillsammans med TO Barntemplet 77 Linnéa. // 1922 sker sammanslagningen av TO och NGTO och barntemplet blir följdaktligen ett barntempel inom NTO. // På 1930-talet tycks barntemplet byta namn till ungdomstempel. // // Verksamheten tycks ha upphört 1939. Vårsol återuppstod 1959. Verksamheten pågick i Sunnersta till år 1961.

Föregångare: Se TO Uppsala läns distrikt 3:e kretsen. | | Den 3:e kretsen, även kallad Uppsalakretsen, omfattade lokalföreningarna | 31 Thor, 1575 Svea, 1802 Vikingen, 2079 Enighet, 2273 Linné och 2321 Syskonkretsen. |

Föregångare; se TO Uppsala läns distrikt 1:a kretsen. | | Den 1:a kretsen, även kallad Enköpingskretsen, omfattade 1923 följande lokalföreningar; 26 Linnéa, 60 Hoppets Stjärna, 606 Fridstemplet, 792 Frid och 1650 Vårens Minne. |

Se bilaga! | 1922 sker en sammanslagning av TO och NGTO till NTO och Uppsala läns distrikt av NTO bildas. Sammanslagningen på riksplanet medförde för distriktets del inga större förändringar från det tidigare TO-distriktet. Två loger av NGTO; 1879 Fyrisborg i Uppsala med sju medlemmar och 1909 Björks Hopp i Västeråker med fyra medlemmar tillfördes distriktet. // // Uppsala läns distrikt av NTO omfattade lokalföreningar inom dåvarande Uppsala län samt socknarna Haga, Vassunda, Östuna, Lagga, Alsike och Knivsta i dåvarande Stockholms län. // // Vid bildandet omfattade distriktet 30 st lokalföreningar: // // 26 Linnéa 792 Frid 1879 Fyrisborg // 31 Thor 938 Sions Här 1909 Björks Hopp // 60 Hoppets Stjärna 1175 Hoppet 2079 Enighet // 232 Fridshemmet 1300 Immanuel 2218 Förgät mig ej // 412 Bodarnas Framtid 1365 Mälarklippan 2220 Skogsblomman // 435 Elfkarlen 1484 Trägen Vinner 2268 Majblomman // 450 Söderfors 1575 Svea 2273 Linné // 510 Marma Fäste 1650 Vårens Minne 2304 Viking // 606 Fridstemplet 1719 Grans Framtid 2310 Strömsberg // 690 Hållnäs Trohet 1802 Vikingen 2321 Syskonkretsen // // Till det nybildade distriktet hörde fem kretsar (1923): // // 1:a kretsen: lokalföreningarna 26 Linnéa, 60 Hoppets Stjärna, 606 Frids- // (Enköpingskretsen) templet, 792 Frid, 1650 Vårens Minne // // 2:a kretsen: lokalföreningarna 1365 Mälarklippan, 1909 Björks Hopp // // 3:e kretsen: lokalföreningarna 31 Thor, 1575 Svea, 1802 Vikingen, 2079 Enig- // (Uppsalakretsen) het, 2273 Linné, 2321 Syskonkretsen // // 4:e kretsen: lokalföreningarna 232 Fridshemmet, 412 Bodarnas Framtid, // (Älvkarlebykretsen) 435 Elfkarlen, 450 Söderfors, 510 Marma Fäste, 1175 Hoppet, // 1484 Trägen Vinner, 2268 Majblomman, 2310 Strömsberg // // 5:e kretsen lokalföreningarna 690 Hållnäs Trohet, 938 Sions Här, // (Lövstakretsen) 1300 Immanuel, 2218 Förgät mig ej, 2304 Viking // // 1952 sker en ny gränsdragning i norra delen av distriktet då socknarna Älvkarleby, Lövsta, Hållnäs och Västland överflyttas till Gästriklands distrikt. Följande lokalföreningar berörs: 412 Bodarnas Framtid, 510 Marma Fäste, 690 Hållnäs Trohet, 938 Sions Här, 1175 Hoppet, 1300 Immanuel, 1484 Trägen Vinner, 2304 Viking, 2473 Klockbojen och 2916 Löfsta.

Föreningen bildades den 29 januari 1927. Möten hölls i Esarby skola. // Den 31 mars 1934 nedlades föreningen. |

Studiecirkeln startade den 15 november 1930. |

Föreningen bildades den 30 juli 1926. |

2111 Kärnan betecknar studieverksamheten inom NTO lokalföreningen 31 Thor. Genom studieverksamheten lades grunden till ett omfattande bibliotek. |

Föreningen bildades den 4 mars 1923. |

Studiecirkeln har sin föregångare i avd 74 Unga Viljor av Templarnas Studie- och Ungdomsförbund, TSU, som bildades 1918 inom templet 1575 Svea i Uppsala. Vid bildandet fick studiecirkeln överta templet Sveas bibliotek. // Efter sammanslagningen av TO och NGTO 1922 till NTO fick studiecirkeln ett nytt nummer och tillhörighet i NTO:s studieförbund. |

Bildad som Tempelordens Studie- och Ungdomsförbund? // Fr o m 1925 NTO:s Studieförbund. // 1971 bildar IOGT och NTO den gemensamma Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV. Denna kom officiellt att fungera fr o m 1 januari 1972. |

Föreningen bildades den 9 september 1922. // Beslut om nedläggning skedde vid föreningsmöte den 28 september 1931. Officiell nedläggning av föreningen skedde den 31 mars 1934. |

Föreningen bildades den 18 mars 1935. |

Föreningen bildades den 18 november 1891 som en loge inom NGTO. Redan under de första åren bildades en blåsorkester som var verksam // ända in på 1940-talet. // 1897 inköptes ett standar. // 1922 skedde en omorganisation på riksplanet då NGTO och TO gick samman och bildade NTO. 469 Morgonrodnaden blev då en lokalförening inom NTO. // 1 januari 1958 beslutades att nedlägga föreningen. |

Studiecirkeln bildades den 10 oktober 1926 inom NTO lokalföreningen 510 Marma Fäste. Till studiecirklen hörde ett bibliotek. |

Ungdomstemplet bildades som ett barntempel den 11 april 1920. |