Mostrar 6134 resultados

Föreningen bildades 23 juni 1960. 11 medlemmar noterades. Man enades om namnet Ettans Andelsfrys Ekonomiska förening Bålsta. Det upplästa stadgeförslaget antogs. Sista protokollförda möte är daterat 21 mars 1969. |

Bildad som Hjälstaholms biodlarförening. // Namnbyte 1903 till Uppsala läns södra biodlarförening. // 2002-03-01 gick föreningen samman med Enköpingsortens Biodlarförening och bildade Enabygdens Biodlarförening. Denna förening bytte 2009 namn till Enköpings Biodlarförening. |

Byggnadsföreningen bildades 1896 av medlemmar i IOGT logen 1268 Bofast och TO templet 412 Bodarnas Framtid. // 1897 uppfördes ett ordenshus för de båda nykterhetsföreningarna. |

Föreningen bildades 1910 för att inköpa tomt och där uppföra en ordens- // husbyggnad åt logen 3268 Hemmets Lycka. // 1912 uppfördes ett ordenshus i Råstaberg, Råsta 1:5, i Tensta socken. // Vid ett extra föreningsmöte den 17 december 1962 beslutades att fastig- // heten och ordenshuset med tillhörande inventarier skulle överlämnas som gåva till logen 3268 Hemmets Lycka. // 1963 skedde överlämnandet. 1970 försäljs fastigheten till en privatperson. |

Föreningens ändamål var att inköpa en tomt och bygga ett ordenshus för logen 2618 Viksta Framtid. |

Byggnadsföreningen bildades för att inköpa en tomt och där uppföra en samlingslokal åt TO templet 1446 Oscar. Stadgar antogs den 31 januari 1904 och den 5 mars samma år blev föreningen registrerad. // // Vid sammanträden den 8 och 22 april 1910 beslöt man att föreningen skulle upplösas. |

Har som syfte att arrendera en tomt på Hovstallängen av Uppsala stad samt att där uppföra ett kanothus. Föreningen bildades av Kanotsällskapet Ägir på initiativ av Uppsala stad som ett krav för att staden skulle bevilja ett lån till Kanotsällskapet. // // I 1934 års stadgar benämns föreningen Ägir Byggnadsförening u p a Uppsala. |

Föreningen bildades 1914 då logen 1969 Söderborg inköpt mark för uppförandet av ett ordenshus. Föreningen kallade sig till en början för byggnadsförening, men ändrade sedan namn till ekonomiförening. |

Föreningens ändamål var att anlägga och underhålla gatubelysning samt att verka för en ändamålsenlig organisation av renhållning, vattenförsörjning och avlopp. // Föreningen har inte bedrivit någon verksamhet sedan 1970. |

Upphörde p g a att hästminskningen inom jordbruket ledde fram till att föreningen inte längre hade någon meningsfull uppgift. |

1884 beslöt Tierps Norra Hästförsäkringsförening att utvidga sitt upptagningsområde och bildade då Tierp och Tolfta socknars Hästförsäkringsförening. |

Under 1800-talets slut bildades jordbrukarföreningar av två slag: // 1) politiska föreningar som senare anslöt sig till Bondeförbundet eller Jordbrukarnas Riksförbund eller 2) icke-politiska föreningar som var primärföreningar till SLR, Svenska Lantmännens Riksförbund. // // Västra Tierps Jordbrukareförening var troligen en primärförening till SLR. Föreningen avvecklades p.g.a. dålig anslutning 1916 och man anslöt sig istället till Bondeförbundet. |

Se bilaga! | Vid ett gemensamt möte med templen 31 Thor, 1575 Svea och 1100 Wasaborg den 24 oktober 1914 beslöt man att starta en kaférörelse. Det första kaféet låg på Svartbäcksgatan 9 i Uppsala och hette Café Temperance. // // 1920 lades templet 1100 Wasaborg ned och kaférörelsen sköttes fortsättningsvis av 31 Thor och 1575 Svea. // // 1934 utvidgades kaférörelsen på två håll i staden. Dels öppnade konditoriet på Bangårdsgatan 13 och dels inköptes Rosenlund i Kronparken. Café Temperance avvecklades 1950 och konditoriet på Bangårdsgatan 1968. // // 1976 avvecklades kaférörelsen helt.

Föreningen nybildades 1917. |

Bildades av Konsum Uppsala, OK, HSB, Riksbyggen, Reso, Folksam, Fonus och BPA med syfte att gemensamt sköta reklam- och informationsfrågor. |

Föreningen upphörde i och med att Norra Upplands Konsumtionsförening uppgick i Konsum Uppsala. |

Föreningen hade sitt ursprung i den år 1910 bildade Enköpings kooperativa handelsförening. // Ingår i Konsum Uppsala 1965. |

Inledde samarbete med Konsum Uppsala 1926 och anslöt sig till Uppsala 1932. |

Föreningen bildades för att tillhandahålla färdiglagad mat, kaffe, läskedrycker med mera till anställda vid Uppsala-Ekeby AB. |

Kvinnogillet upphörde när ett konsumentgille bildades i Skutskär, som bestod av både män och kvinnor. |

Föreningen skötte uthyrningen av UIF:s klubblokal på Kungsgatan 44, d v s Scala-biografens f d lokal. // 1961 flyttade UIF in i gamla Folkets Hus lokal i Graneberg. |

Föreningens säte låg i Ytterharnäs i Gävleborgs län, men bedrev även verksamhet i Medora och Stenvreten i Älvkarleby kommun. |

Föreningens medlemmar överlämnades till Uppsala ortsförbund av RLF för skapande av "Uppsalaortens Mjölkleverantörers fond". |

Fr o m 1943 omfattade föreningen även försäkring av svin. |

Bildades av ungdomsföreningen Kämpen i syfte att köpa och förvalta fastigheten Malma 4:109. // // Föreningen gick i likvidation 1944, men detta meddelades inte till länsstyrelsen förrän i början av 1950-talet. Därför blev föreningen inte registrerad som upphörd förrän i oktober 1953. |

Stenvretens Fortsättningssjukkassa är en fortsättning på Stenvretens Sjuk- och Begravningskassa. |

Kassan bildades i mars 1886, men upphörde 23 april 1891. // Verksamheten återupptogs 22 maj 1908 och upphörde 31 december 1971 i samband med att fackföreningen upphörde. |

Namnändringar: // Bildades som Östanå och Västanå 100-mannaförenings sjuk- och begravningskassa // 1911 Östanå och Västanå sjuk- och begravningskassa // 1935 Älvkarleby sjuk- och begravningskassa |

Bildad som Österby Änke- och Pupillkassa. // Namnändring ca 1926 till Österby Bruksarbetares Understödsförening. |

Bildas under namnet Vattholma Lyseförening. |

Bildad som Karlholms sjukhjälpsförening, namnbyte 1903. |

Se bilaga! | Hans Olof Alsén föddes den 16 augusti 1926 i Enköping, men flyttade tidigt till Uppsala. Han utbildade sig till handsättare på Almqvist & Wicksells Boktryckeri AB och arbetade där fram till 1949, för att sedan ta anställning som annonssättare vid Upsala Nya Tidning. // // 1957 lämnade han typografiyrket och arbetade under två år som ungdomsassistent vid det då nyinrättade kansliet för Uppsala stads ungdomsnämnd. // // Han var 1959-1960 verksam som ombudsman inom Hotell- och Restauranganställdas förbund och efterträdde 1961 John Lundberg som ombudsman hos Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt, där han var kvar fram till 1966. // // Från 1966 t o m 1973 var han, med avbrott 1969-1970 för arbete som statssekreterare vid statsrådsberedningen, verksam som kommunalråd i Uppsala stad och kommun, med ansvar för kultur, fritid (idrott) och skola. // // 1973-1982 representerade han socialdemokraterna i Uppsala län i riksdagen, där han var ledamot av kulturutskottet. // // Hans Alsén engagerade sig tidigt inom den demokratiska arbetarrörelsen. Han var med och bildade den socialdemokratiska ungdomsklubben Typografia, 1943, som samlade ungdomar inom de grafiska facken i Uppsala. Under några år var han klubbens ordförande och 1949 valdes han till ordförande för Uppsala läns socialdemokratiska ungdomsdistrikt, detta uppdrag varade i drygt två år fram till 1952. // // Vid kommunalvalet 1950 invaldes han i Uppsala stadsfullmäktige, där han rätt snart blev sekreterare i stadsfullmäktigegruppen. Det kommunala engagemanget har omfattat ledamotskap i ett flertal kommunala styrelser och nämnder. Han har bl a varit ordförande i ungdoms-, idrotts- och biblioteksstyrelsen, centrala byggnadskommittén och kulturnämnden samt lett ett flertal utredningskommittéer. Under åren som kommunalråd på kulturroteln var han vice ordförande i drätselkammaren respektive kommunstyrelsen. // // Från år 1968 tillhörde Hans Alsén socialdemokratiska partistyrelsen och var under tiden 1970-1986 ordförande i Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt, där han efterträdde Einar Eriksson. // // Jämsides med de fackligt-politiska engagemangen har Hans Alsén varit verksam inom konsumentkooperationen. 1954 invaldes han i konsumentföreningen Uppsalas förvaltningsråd och blev ledamot av föreningens styrelse 1958. Ordförande i styrelsen blev han 1970, då han efterträdde John Lundberg. // // 1969 invaldes han i Kooperativa Förbundets styrelse och var sedan mellan åren 1972-1987 dess ordförande. Han företrädde KF i styrelserna för OK och Folksam. // // Han kom in i Sveriges Radios styrelse och var en av de tre som drog igång Statens Kulturråd, där han blev vice ordförande i styrelsen. // // Han var kommunens representant i Uppsala HSB-föreningens styrelse sedan 1959 och fr o m 1972 var han statlig representant i Uplandsbankens styrelse. // // Hans Alsén, som har ett omfattande intresse för miljö- och kulturpolitiska frågor, har också ägnat idrottsrörelsen sitt intresse. Han har varit ordförande i Upsala simsällskap samt styrelseledamot i idrottsföreningen Vesta. Dessutom var han ordförande i UNT:s och kommunens korpklubbar. Han var under åren 1973-1989 ordförande i Svenska Korporationsidrottsförbundet och representerade fr o m 1976 detta förbund i Riksidrottsstyrelsen. // // Under perioden 1986-1992 var han landshövding i Uppsala län. Därmed blev han ordförande för Länsstyrelsens styrelse, där han tidigare varit ledamot som representant för socialdemokraterna. Som landshövding blev Hans Alsén även ordförande i ett antal statliga nämnder, Skogsvårdsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Länsbostadsnämnden. // // Hans Alsén har även överlämnat handlingar till Uppsala Landsarkiv i mars och november 2009 (SE/ULA/12966), dessa omfattar huvudsakligen perioden 1986-1992. Arkivet innehåller en stor mängd handlingar från landshövdingens verksamhet men är trots detta att betrakta som ett personarkiv då det till stor del består av handlingar från annan verksamhet samt handlingar av privat karaktär. Arkivet innehåller även handlingar tillhörande Hans Alséns hustru Karin Alsén Rejmer. // // Det kan noteras att personarkivet vid Landsarkivet överlappar personarkivet vid Folkrörelsearkivet med cirka 4 år. // // Hans Alsén avled 1 februari 2023.

Bengt Hollén föddes i Mariefred 10/12 1910. Föräldrar var skomakare- // mästare Oskar Hollén och hans hustru Anna, född Sahlström. Familjen flyttade till Uppsala 1916 och Bengt kom, efter avslutad skolgång, att arbeta hos sin far. Han kom senare att verka som gymnastik- och idrottslärare. Intresset för handikappades problem ökade med åren och då skomakeriet lades ner blev han på heltid verksam inom handikappidrotten. Bengt Hollén var ledamot i handikappidrottens förbundsstyrelse samt ansvarig utgivare för tidskriften "Handikappidrott". Avled i april 1981. |

Kantor och folkskollärare bl a i Yttergran och Bålsta. Född i Hallsberg, Örebro län, år 1899. död i augusti 1966. // // Uppdrag, se bilaga! |

Bandyspelare. Född 1909 i Harnäs, död 1982 i Sandviken. Spelade bandy 1923 för Forsbacka, 1931 IFK Uppsala, 1935 för Sandvikens Allmänna Idrottsklubb (SAIK). Spelade sin första landskamp för Sverige 1931, den sista 1952. |

Bror R Eriksson född 1931 var landstingsråd (C) i Uppsala åren // 1974-1996. |

Se bilaga | Ernst Sundström 1910-1982) var skomakare, han startade tidigt skomakeri på Klockarbacken i Forkarby, Bälinge. Yrket hade han lärt av sin far. // // Under militärtjänsten var han skomakare på I8. // // 1935 lade han ner skomakeriet och tog anställning på det nybildade Sko Tjänst i Uppsala. Sko Tjänst grundades 1925 av Gösta Lundin på Timmermansgatan 18 och hette Lundins Skomakeri. 1935 öppnade Gösta Lundin skomakeri på Ymergatan 11 i källaren under sin bostad, som då fick namnet Sko Tjänst. // // 1945 startade Sko Tjänst sin verkstad och inlämningsställe på Stora Torget, där Ernst blev verkmästare. 1956 bildades Sko Tjänst AB och Gösta Lundin gjorde sina tre verkmästare till aktieägare. // // Den 21 juni 1969 dör Gösta Lundin och nu behövs en snabb lösning = Ernst och Lennart Johansson arrenderar Sko Tjänst av aktiebolaget och driver det vidare. Ernst blev kvar i företaget till 1975 då han blev pensionär. //

Kicki Nordström, född 1943, var vice ordförande i Synskadades Riksförbund och den första kvinnliga presidenten i World Blind Union, WBU. |

1951 övertog föreningen de uppgifter som de båda vägföreningarna i Norby sysslat med. // // Senare: Egnahems- och fruktodlareförening Norby |

Föreningen uppgick i Konsum Uppsala 1962. |

Namnändring 1969 till Gimo Konsumentgille, då även män ges möjlighet att bli medlemmar. |

Bildas i samband med att Skyttorps fastighetsägareförening upphörde. Föreningen övertog fastighetsägareföreningens uppgifter. |

Föreningen köpte en f d banvaktarstuga i Söderby, 3 km söder om Bergsbrunna, att användas som vilohem. |

Belägg för föreningen finns 1930-1966 (Hushållningssällskapets årsböcker). |

Badstugan ligger i Klivinge, Rasbokil (finns kvar 2001). // Bildad på 1930-talet. // Upphörd antingen 1955, p g a Lafssjöns och dess badplats tillkomst eller på 1960-talet (före 1965), p g a den bastu som hembygdsföreningen iordningställde. |

Bildar konsumtionsföreningen Norra Uppland tillsammans med konsumtionsföreningen Tierp och Marma. |

Hushållningssällskapets lokala organisationer är hushållningsgillen och nämnder som genomför t ex kurser och studieresor med anknytning till jordbruk och växtodling. // // Ulleråkers Hushållningsgille omfattade Bondkyrko, Börje, Uppsala-Näs, Vänge, Läby och Uppsala stads hushållningskretsar. |

Föreningen består av samtliga medlemmar i logen 3536 Höstblomman // av IOGT och Jordbrukarnas Ungdomsförbund i Österunda. // Ändamål: Bl a att främja avsättningen av medlemmarnas alster. |

Bildades efter en utbrytning ur Skutskärs 100-mannaförening. Övergick 1915 i Stenvretens fortsättningssjukkassa |

Regementet och skytteföreningen lades ned 1957. Vissa av medlemmarna ingår i Signalregementets Skytteförening (S1), när detta förläggs vid I8:s gamla område vid Polacksbacken. |

Gick samman med Grillby Skyttegille 1941 och bildade Litslena-Grillby Skytteförening. |

Ingår i Sparrsätra-Tillinge-Bred skytteförening 1936. |

Ingår i Sparrsätra skytteförenings arkiv. |

Går samman med Gräsö skytteförening 1916 under namnet // Öregrund-Gräsö skytteförening. |

Bildat som Upplands Frisksportdistrikt. Namnbyte till Uppland-Västmanland 1950. // // Distriktet är vilande sedan 2004. |

Bildad som Uppsala Burfågelförening. |

Vid årsmötet 1994 diskuterades förslaget att slå ihop Centralorganisaionen och Regionen till en enhet. // 1997 fattade Sv. Koloniträdgårdsförbundets Nordöstra region beslutet att den ska vara kolonirörelsens i Uppsala läns huvudorganisation. Dess styrelse ska även vara Centralorganisationens styrelse. Men först 2001 upphörde Centralorganisationen och dess uppgifter övertogs av Sv. Koloniträdgårdsförbundets Nordöstra region och då överfördes även de befintliga medlen. |

Föreningen bildades under namnet Örbyhus Fruktodlareförening. // Namnbyte 1957. |