Visar 6134 resultat

"Arvo Ylärakkola (23. syyskuuta 1917 Viipuri – 28. tammikuuta 1983 Tukholma, Ruotsi) oli ruotsinsuomalainen historiantutkija.

Viipurissa syntynyt kirjailija Ylärakkola osallistui sotien jälkeiseen Karjalan siirtoväen asutustoimintaan. Hän muutti vuonna 1956 pysyvästi Ruotsiin ja oli sen jälkeen näkyvä hahmo ruotsinsuomalaisessa järjestötoiminnassa. Hän oli vuosina 1976 – 1978 Suomen Siirtolaisuusinstituutin valtuuskunnassa Ruotsin Suomalaisseurojen Keskusliiton edustajana. Ylärakkolalle myönnettiin vuonna 1977 Suomessa asessorin arvonimi.

Ylärakkolan tunnetuin teos oli vuonna 1976 julkaistu elämäkerrallinen tutkimus Neuvostoliittoon asettuneesta suomalaisesta sosialistijohtaja Edvard Gyllingistä. Hän kirjoitti myös ruotsinsuomalaisten järjestöjen ja Ruotsin suomenkielisen lehdistön historiasta. Hän johti 1970-luvulla työryhmää, joka keräsi muistitietoa ruotsinsuomalaisten historiasta. Tukholman Suomi-talossa vuonna 1977 toimintansa aloittanut Ruotsinsuomalaisten arkisto oli osittain Ylärakkolan ideoima". https://fi.wikipedia.org/wiki/Arvo_Ylärakkola [20250312]

Årstakyrkan byggdes 1974 efter ritningar av arkitekt Samuel Fränne och ägdes från början av Uppsala Missionsförsamling. En kyrka för människor i Årsta oavsett samfundsintresse. För verksamheten svarade den ekumeniska gemenskapen. // 1992 såldes Årstakyrkan till Uppsala Kyrkliga Samfällighet. // |

Den 14 oktober 1954 samlades några medlemmar i Uppsala social- // demokratiska kvinnoklubb som var intresserade att sjunga. "Meningen var att i första hand öva in sånger ur klubbens sångbok, för att sången på mötena skulle bli litet uppryckt" (ur protokollsbok). Övningarna fortsatte varje vecka och medlemmarna gick hem till varandra, eftersom lokalfrågan var ett problem. // 1974 fick kören namnet Aroskören. |

Ärna flygklubb bildades 1991 av piloter knutna till flygflottiljen F16 och hade sin hemvist på Ärna flygplats. Klubben ägde tre skolflygplan: två SK 50 B och en SK 50 C. Klubben avvecklades efter beslut i mars 2016. |

En förening för arkivarbetare i Uppsala stad och dess omgivningar, som hänvisats till yrket genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Syftar till en omvandling av arkivarbetssystemet till förmån för statligt avlönade tjänster. Målet skall nås genom samarbete med LO, TCO och Riksförbundet Svenska Arkivmän och påverkan på Arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadens organisationer. |

Arkivet för folkets historia var en förening, bildad 1970 i Stockholm, för historisk forskning. I Uppsala fanns under ett antal år en lokalförening. Föreningen betraktade folket som den drivande kraften i historien och såg som sin uppgift att undersöka produktionen, folkets levnadsförhållanden och kampen mot förtryckare. |

Argus var ett kårparti vid Uppsala studentkår under slutet av 1970- och början av 1980-talet. Föreningen bildades i slutet av 1970-talet av en grupp studenter som blivit uteslutna ur Clarté. |

De organiserade arbetarna beslutade 6/2 1919 att bilda De Arbetslösas Förening. Syftet med föreningen var att stödja och hjälpa de arbetslösa genom att påverka myndigheterna att igångsätta nödhjälpsarbete, dels att genom frivilliga bidrag ekonomiskt hjälpa de mest nödställda. Enligt protokoll 5/4 1946 beslutades att nedlägga verksamheten då FCO beslutat att verksamheten skulle upprätthållas endast t o m april månad. |

Bildades under namnet Uppsala Arbetsledares Fruförening. // 1959 ändrades namnet till Uppsala Arbetsledares Damklubb. |

Förening för arbetslösa i Uppsala. |

Arbetarsolidaritet bildas som en fortsättning på Arbetarkonferens 1971, 1972 och fungerade som en administrativ ledning för arbetaraktioner i landet. // Initiativ togs ursprungligen av Verdandi (dvs en samverkan mellan studenter och arbetare, arbetarsolidaritet uttryckte och sammanställde skriftligen aktioner och åtgårder). Kontaktperson, Tor Larsson, verksam inom Arbetarsolidaritet, vilken var en opolitisk grupp. // // Material i arkivet, som tillhör andra grupper i Europa, har inkommit för kännedom. Enligt Tor Larsson hade man ej större kontakter med dessa. |

Föreningen sände närradio i Uppsala under namnet Radio-A. |

Bildad under namnet Uppsala arbetarekommuns historiegrupp. Namnbyte till nuvarande namn 1995. |

Se bilaga! | De fackliga, kulturella och politiska arbetarrörelsernas centrala organ beslutar att // starta verksamheten i Uppsala 1943. Syftet var att tillvarata arbetarrörelsens i Uppsala handlingar. // // Verksamheten styrdes av arkivnämnden, bestående av Uppsala Fackliga Central- organisation (U.F.C.O.), Uppsala ABF-avdelning och Uppsala Arbetarekommun. 1960-1971 hålls inga protokollförda möten. Arbetet drivs då i regi av ABF. // // Verksamheten upphörde och övertogs 1986 av Folkrörelsearkivet för Uppsala län.

Arkivets tillkomst är ett resultat av samarbetet mellan Enköpings Fackliga Centralorganisation, Enköpings Arbetarekommun och ABF. |

Bestod av representanter från Uppsala FCO, Uppsala Arbetarekommun, ABF, Socialdemokratiska Kvinnoklubben, SSU-klubbarna i Uppsala och Laboremus. // // Kommittén skulle verka för samarbete inom arbetarrörelsens fackliga, politiska och kulturella organisationer i Uppsala. |

Syftade till att sprida vetenskaplig allmänbildning till arbetarna genom kostnadsfria föreläsningar. Verksamheten breddades så småningom att omfatta även allmänt kulturella föredrag och uppträdanden. // // Verksamheten är vilande sedan slutet av 1980-talet. |

Föreningen lades ned 1885 för att återbildas igen 1890. |

Kören bildades 1917 under namnet Arbetarekommunens sångkör. 1925 bröt sig kören ut ur arbetarekommunen och tog namnet Arbetaresångkören. Kören gjorde flera resor till de nordiska länderna och Tyskland. Kören fick Uppsala arbetarekommuns kulturstipendium 1975. |

Uppsalakretsen delas i två kretsar 1951, Upplandskretsen och Mälardalskretsen. |

Bildas i samband med upphörandet av Uppsalakretsen. |

Bildas i samband med upphörandet av Uppsalakretsen. |

Historik: Deponerat till Sverigefinlandarnas arkiv via Eskilstuna stadsbibliotek ar 2013. Antti Makara, fodd 1922, aterfinns pa fotografier och i dokument och ar sannolikt tidigare ägare till materialet. Makara har också utgivit en självbiografisk bok som finns upptagen i KB Libris: Rajat eivät pidätä ISBN 9519549080 (finska)

Samlingen av Anita Sällberg
I samlingen ingår material om Föreningen Sverigefinska Skribenter, Kulturtidskriften Liekki (1975-). Tidningen Liekki började utges 1975. Esa Wirkkala var dess förste chefredaktör/ansvarig utgivare och sedan följts av Kalervo Kujala, Sigurd Klockare, Arja Uusitalo, Anita Sällberg (1985-1994) och Anneli Tikkanen-Rozsa(1995

Bedrev uthyrning av frysfack i lokal på Skomakargatan i Uppsala. // Fr o m 1975 fördes enbart räkenskaper. |

Föreningen bildades 23 juni 1960. 11 medlemmar noterades. Man enades om namnet Ettans Andelsfrys Ekonomiska förening Bålsta. Det upplästa stadgeförslaget antogs. Sista protokollförda möte är daterat 21 mars 1969. |

Föreningen köpte en f d banvaktarstuga i Söderby, 3 km söder om Bergsbrunna, att användas som vilohem. |

Namnändringar Amnesty International Uppsala: // 1976 Amnesty International, Uppsala region // 1978 Amnesty International, Uppsala läns distrikt // // Se bilaga 1 och 2. | Enligt årsmötesprotokoll 1966-02-21 beslöts att Uppsalagrupperna av Amnesty International skulle bilda en förening, Amnesty International Uppsala. Gruppernas antal var vid samma tidpunkt fyra, grupp nr: 2, 3, 39, 92. // // Enlig årsmötesprotokoll 1976-03-30 beslöts att stadgekommitténs förslag skulle antas. Detta förslag innebar i korthet, att istället för representantskapet kommer Uppsalagrupperna att samarbeta i en region med en fast styrelse. Nuvarande lydelse är: "Regionen står öppen för de arbetsgrupper i svenska sektionen av Amnesty International vilka verkar inom distriktet. Medlemskap vinnes genom skriftlig anmälan till regionen." // // Gruppernas antal vid denna tid var elva, nr: 2, 3, 20, 39, 92, 124, 125, 183, 205, 210 samt 215. // // Årsmötesprotokoll 1978-03-16. Redigering av stadgarna. "Regionsmöte" ändras konsekvent till "distriktsmöte". // // I april 1978 var gruppernas antal 16 st + DDR-grupp. Nr: 2, 3, 20, 39, 67, 92, 106, 124, 125, 177, 183, 187, 205, 210, 213, 215 samt DDR.

Gruppen samordnade Amnestygrupper i hela Norden, i hanteringen av fall i DDR och i förekommande fall även i Förbundsrepubliken Tyskland. Upphörde i samband med murens fall. |

Amamtörklubben bildades 1905 på initiativ och med sponsring av // Hildur Ottelin. Man anordnade föreställningar i gymnastik med inhyrda musikanter i det egenbyggda åttkantiga huset med sluttande tak. Detta hus stod vid Tiundagatan mitt emot S:t Eriks fabrik. |

Bildas som Älvkarleby socialdemokratiska arbetarekommun. // Går samman med Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun och bildar Skutskär-Älvkarby socialdemokratiska arbetarekommun, 1971. Älvkarleby socialdemokratiska arbetarekommun ombildas därefter till Älvkarleby socialdemokratiska förening. // OBS! Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun benämns Älvkarleby socialdemokratiska arbetarekommun 1906-1912. |

Alunda socialdemokratiska förening bildades 1913 som Alunda arbetarekommun. Arbetarekommunen nedlades efter någon tid men nybildades 1924. // Fr o m 1/1 1975 ombildas arbetarekommunen till socialdemokratisk förening och sorterar som sådan under Östhammars arbetarekommun. |

Alumnix är en förening för utexaminerade från civilingenjörsprogrammet i molykulär bioteknik vid Uppsala Tekniska Högskola. |

Se bilaga! | Hans Olof Alsén föddes den 16 augusti 1926 i Enköping, men flyttade tidigt till Uppsala. Han utbildade sig till handsättare på Almqvist & Wicksells Boktryckeri AB och arbetade där fram till 1949, för att sedan ta anställning som annonssättare vid Upsala Nya Tidning. // // 1957 lämnade han typografiyrket och arbetade under två år som ungdomsassistent vid det då nyinrättade kansliet för Uppsala stads ungdomsnämnd. // // Han var 1959-1960 verksam som ombudsman inom Hotell- och Restauranganställdas förbund och efterträdde 1961 John Lundberg som ombudsman hos Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt, där han var kvar fram till 1966. // // Från 1966 t o m 1973 var han, med avbrott 1969-1970 för arbete som statssekreterare vid statsrådsberedningen, verksam som kommunalråd i Uppsala stad och kommun, med ansvar för kultur, fritid (idrott) och skola. // // 1973-1982 representerade han socialdemokraterna i Uppsala län i riksdagen, där han var ledamot av kulturutskottet. // // Hans Alsén engagerade sig tidigt inom den demokratiska arbetarrörelsen. Han var med och bildade den socialdemokratiska ungdomsklubben Typografia, 1943, som samlade ungdomar inom de grafiska facken i Uppsala. Under några år var han klubbens ordförande och 1949 valdes han till ordförande för Uppsala läns socialdemokratiska ungdomsdistrikt, detta uppdrag varade i drygt två år fram till 1952. // // Vid kommunalvalet 1950 invaldes han i Uppsala stadsfullmäktige, där han rätt snart blev sekreterare i stadsfullmäktigegruppen. Det kommunala engagemanget har omfattat ledamotskap i ett flertal kommunala styrelser och nämnder. Han har bl a varit ordförande i ungdoms-, idrotts- och biblioteksstyrelsen, centrala byggnadskommittén och kulturnämnden samt lett ett flertal utredningskommittéer. Under åren som kommunalråd på kulturroteln var han vice ordförande i drätselkammaren respektive kommunstyrelsen. // // Från år 1968 tillhörde Hans Alsén socialdemokratiska partistyrelsen och var under tiden 1970-1986 ordförande i Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt, där han efterträdde Einar Eriksson. // // Jämsides med de fackligt-politiska engagemangen har Hans Alsén varit verksam inom konsumentkooperationen. 1954 invaldes han i konsumentföreningen Uppsalas förvaltningsråd och blev ledamot av föreningens styrelse 1958. Ordförande i styrelsen blev han 1970, då han efterträdde John Lundberg. // // 1969 invaldes han i Kooperativa Förbundets styrelse och var sedan mellan åren 1972-1987 dess ordförande. Han företrädde KF i styrelserna för OK och Folksam. // // Han kom in i Sveriges Radios styrelse och var en av de tre som drog igång Statens Kulturråd, där han blev vice ordförande i styrelsen. // // Han var kommunens representant i Uppsala HSB-föreningens styrelse sedan 1959 och fr o m 1972 var han statlig representant i Uplandsbankens styrelse. // // Hans Alsén, som har ett omfattande intresse för miljö- och kulturpolitiska frågor, har också ägnat idrottsrörelsen sitt intresse. Han har varit ordförande i Upsala simsällskap samt styrelseledamot i idrottsföreningen Vesta. Dessutom var han ordförande i UNT:s och kommunens korpklubbar. Han var under åren 1973-1989 ordförande i Svenska Korporationsidrottsförbundet och representerade fr o m 1976 detta förbund i Riksidrottsstyrelsen. // // Under perioden 1986-1992 var han landshövding i Uppsala län. Därmed blev han ordförande för Länsstyrelsens styrelse, där han tidigare varit ledamot som representant för socialdemokraterna. Som landshövding blev Hans Alsén även ordförande i ett antal statliga nämnder, Skogsvårdsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Länsbostadsnämnden. // // Hans Alsén har även överlämnat handlingar till Uppsala Landsarkiv i mars och november 2009 (SE/ULA/12966), dessa omfattar huvudsakligen perioden 1986-1992. Arkivet innehåller en stor mängd handlingar från landshövdingens verksamhet men är trots detta att betrakta som ett personarkiv då det till stor del består av handlingar från annan verksamhet samt handlingar av privat karaktär. Arkivet innehåller även handlingar tillhörande Hans Alséns hustru Karin Alsén Rejmer. // // Det kan noteras att personarkivet vid Landsarkivet överlappar personarkivet vid Folkrörelsearkivet med cirka 4 år. // // Hans Alsén avled 1 februari 2023.

Almunge arbetarekommun bildades 1923 och ingick då i Stockholms läns partidistrikt. 1971 anslöts man till Uppsala arbetarekommun och organisationens namn ändrades till Almunge socialdemokratiska förening. |

Föreningens syfte och målsättning är att via olika insamlingar, främst via hemsidan Almtunaspelaren.se, kunna bidra ekonomiskt till Almtuna IS. |

Grundare: Jerry Hellgren, Bertil Hammarberg, Sven Lindeborg, Edgar Löwå, Sven Raab. // // Under en kort period förekom även s k "borg" i Göteborg. Annars enbart i Uppsala. Allvarsbrödernas sammanslutningar kallas "borgar". |

Verksamheten överfördes till den erkända sjukkassan. |

Sammanslutning av frikyrkoförsamlingar i Enköping med syfte att samordna religiösa möten och social verksamhet. |

Fram till 2007 fanns två bingoallianser i Uppsala, Alliansen Idrottsbingo och Uppsala Bingoallians. Då var Alliansen Uppsalabingo endast en paraplyorganisation för de båda. År 2007 blir den dock en egen förening när de båda allianserna slås ihop. |

Alliansen för arbete var en rikstäckande organisation som värnade de arbetslösas intressen och som arbetade för full sysselsättning. |