Organiserar medlemmar vid bl a K G Markströms Guldsmeds AB och Hellstens. |
Se bilaga! | År 1903 har kommit att stå för bildandet av Nymans Verkstadsklubb. I jubileumsskrift 1903-1978 utgiven av Volvo Verkstadsklubb i Uppsala står att läsa: // ... "75 eller 77 år... // Nymans verkstadsklubb bildades 1903. Så är emellertid inte fallet. Trots att klubbens egna handlingar saknas för åren före 1915, så kan man genom avdelning 50:s protokoll och brev till förbundet fastställa bildandet till två år tidigare." ... // // Klubben har emellertid genom åren jubilerat efter år 1903 som bildandeår. // // Trots den alltid låga timpenningen så har klubbens medlemmar (och arbetarna på fabriken) genom insamlingar kunna bedriva ekonomisk hjälp till behövande. Några exempel är "Spanien-", "Finlands-", "Norge-" och "Hollandshjälpen". // 1936 bildades en understödsfond. // // 1974 namnbyte till Volvo verkstadsklubb. // // Hösten 1979 överlät Volvo Uppsalafabriken till Hjalmarson & Söner. Styrelserna för Volvo och Hjalmarsons verkstadsklubbar beslutade att sammanslå klubbarna till en med namnet Hjalmarsons verkstadsklubb. // // I april 1983 namnbyte till Prometek verkstadsklubb Uppsala. // // 20 mars 2007 namnbyte till GI Support verkstadsklubb Uppsala. // // 29 september 2008 blev hela personalen uppsagd. Det är därför troligt att klubbens verksamhet upphörde under år 2009.
Klubben bildades på Eks smidesverkstad 1929 och skulle omfatta samtliga smidesverkstäder i Uppsala. |
Klubben verkade i Tullgarns Gjuteri och Mekaniska Verkstad AB som bland annat tillverkade kylanläggningar. |
1907 bildades Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet avd 179 Söderfors. // 1913 Jern- och Metallarbetareförbundet ändrar namn till Svenska Metallindustriarbetareförbundet. // 1966 bildades storavd storavd 179 Söderfors, där övriga avdelningar nu blev sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. // |
1966 bildades storavdelning 179 (Söderfors) och avdelningarna ombildades till sektioner. |
Föreningen bildades 1976 som SACO/SR-föreningen vid Uppsala kommuns bibliotek. Ombildades vid årsmötet i mars 1977 till SACO/SR- föreningen vid Uppsala kommuns bibliotek tillika DIK-föreningen i Uppsala kommun. Vid årsmötet 1983 beslöt man sig för en uppdelning i två föreningar: 1. DIK-föreningen vid Uppsala kommun 2. SACO/SR-föreningen vid Uppsala kommuns stadsbibliotek. Föreningarna fortsatte dock att ha gemensamma årsmöten (1984-1988). |
Distriktet omfattade avdelningarna 31 Sala, 39 Norrtälje och 78 Uppsala. Distriktet upphörde 11/12 1975 och verksamheten skedde härefter i avdelningar och klubbar. |
1946 ingår föreningen i Uppsala Kommunaltjänstemannaförening UKTF |
Upphör 1990 när SFL och SL bildar ett gemensamt förbund, Sv. Lärarförbund. |
1976 bildades SHSTF:s länsavdelning för Uppsala län. Men redan 1969 hade en samarbetskommitté bildats, vid namn Uppsala-regionens lokala samarbetskommitté inom SHSTF. 1998 namnbyte till Vårdförbundet Uppsala län. |
Föreslagen organisationsförändring 1975, att föreningen blir ett adjungerat utskott till kretsstyrelsen, troligen genomförd 1976. |
Bildades i samband med sammanslagningen av Sv Facklärarförbundet (SFL) och Sv Lärarförbundet (SL). |
Upphör 1990 när SFL och SL bildar ett gemensamt förbund, Sv. Lärarförbund. |
Var anslutet till Svenska Facklärarförbundet. 1979: Bildar Riksföreningen Musik- och Danslärare. |
Bildas under namnet SAVF (Sv Allmänna Verkmästareförbund). Uppgick i avd 100 Uppland 1997. |
1924-1926: Sveriges Mekaniska Verkmästareförbund avd 064 Gimo 1926: SALF avd 205 Gimo Namnbyte till Gimo-Österby då avd 201 Österby går upp i avd 205 den 31/12 1994. 1994 Namnbyte till Ledarna avd 205 Gimo-Österby. |
Ingår i Uppsala SALF distrikt 1966. Uppgick i SALF avd 50 Uppsala u å. |
Verksamheten vilande sedan 1986. |
När Uppsala läns Folk- och Försvarskommitté bildades framkommer ej av handlingarna. Centralförbundet bildades dock 1940. Första protokollet 1962-05-22 är fört vid reorganisationsmöte och § 6 berättar att ingen verksamhet förekommit sedan 1957. |
Upphör tillsammans med Uppsala ortsförbund varefter länsförbundet övertar verksamheten. // Verkar parallellt med länsförbundet 1943-1951. |
Upphör tillsammans med Enköpings ortsförbund varefter länsförbundet övertar verksamheten. // Verkade parallellt med länsförbundet 1943-1951. |
Bildades 1965 när LRF:s avd i Film och Dannemora slogs samman. // 1971 sker en ny sammanslagning med avdelningen i Morkarla. Det nya namnet blev Dannamora LRF avdelning. |
T o m 1971 Nysätra lokalavdelning av RLF, därefter LRF. // 1973 sammanslagning av Biskopskulla-Fröslunda och Långtora LRF-avdelningar till Västra Lagunda LRF-avdelning. |
Bildar Håbo LRF avd 1977. |
Maj 1997 namnbyte till Norra Åsunda LRF avd. |
1967 ingår Danmark och Funbo RLF-avd i Vaksala RLF-avd. |
Klubben bildades på initiativ av Älvkarleby LS. |
Är från början verksam som sektion 1 Bergsbrunna inom Uppsala LS. Sektionen bildade Bergsbrunna LS 1923. Då föreningen upphör går medlemmarna över till Grov- och Fabriksarbetareförbundet. |
Uppgår i Söderfors LS. |
Bildades en Hembiträdesförening redan 1919, men denna lades ner 1921. |
1908-1950 Uppsala Dövstumförening 1951-1960-talet Uppsala Dövas förening |
Roland och Jonas Frid, far och son, driver i eget hus på Kyrkogatan 13 stadens äldsta fotografiatlejé.
Roland Andersson, som han hette från början, startade sin karriär som anställd hos Osvald Bindler, Polyfoto, åren 1948-1950. Teddy Aarni, som etablerade sig i Eskilstuna 1951, anställde redan samma år den unge fotografen. Han arbetade hos Aarni till 1953 då det var dags att söka äventyret i Chicago.
I Chicago studios fann A-, B- och C-fotografer och det fanns mörkrumsslavar. Roland Andersson fick börja som C-fotograf. Det arbetet gick mest ut på att bära väskor och att ladda film i kassetterna. Så småningom avancerade han till B-fotograf och fick då vara belysningstekniker. Ännu hade han inte nått fram till kameran som var A-fotografens domän. Man han skulle nå dit också, och det gjorde han hos en annan arbetsgivare, fortfarande i Chicago.
Tillbaka i Sverige 1956, arbetade han en kort tid hos studiofotografen och mästaren när det gällde föremålsfotografering, Arne Wahlberg i Stockholm, innan han fick sitt första stora frilansuppdrag. Detta, som resulterade i en bok, gick ut på att resa runt i landet och fotografera transportörer och uppdragsgivaren var det tillverkande företaget.
Året därpå arbetade han som stabsfotograf för FN i Suez och Gaza.
Hösten 1957 registrerade han sig som egen företagare i Eskilstuna under namnet Fotograf Roland Andersson, men redan i januari året därpå ändrades firmanamnet till Reklamfotograf Roland. Nu var det inte A-, B- eller C-fotografen som gällde utan nu fick han ta hand om hela alfabetet själv.
Adressen var till en början Kungsvägen 6 B, där han delade lokal med Rolf Bergström, och under en tioårsperiod med början 1960 Djurgårdsvägen 1.
Från 1962 heter firman Studio Roland och efternamnet Andersson har ändrats till Frid. Sedan 1970 finns Studion på Kyrkogtan 13.
Reklamfotografering för industrin har från början varit det huvudsakliga arbetsområdet och är så fortfarande. Här har sakligheten varit ledstjärna i arbetet och möjligen är det så att den korta tiden hos Arne Wahlberg har satt sina spår. Givetvis har uppdragsgivarens krav haft betydelse. Reklambilder för industrin måste vara exakta och skarpa och i allt övrigt hålla en hög kvalitet.
År 1984 började sonen Jonas Frid som lärling i studion och i negativ registret kam man se att han fick göra sitt första fotograferingsuppdrag under våren 1985. Uppdraget gällde fotografering av köksinredningar för ett varuhus.
Jonas Frid har under de år som gått sedan dess efter hand tagit över fotograferandet mer och mer och tio år efter det första uppdraget är han dessutom studions innehavare. Detta har inneburit två viktiga saker för Studio Roland. Dels kontinuitet, Jonas har samma kvalitetskrav från beställare och sig själv som Roland har haft, dels förnyelse. Även om Roland och Jonas är far och son, är de två individer och Jonas måste sätta sin prägel på arbetsresultatet. Det gör han bland annat med nyskapande ljusbehandling, multiexponeringar och genom ett annat sätt att se förhållandet mellan bakgrund och objekt.
Roland Frids äventyrslystnad förde honom till Chicago. Jonas Frid ägnar sig åt klättring på lodräta bergväggar och dykning i djupa vatten. Att flyga intresserar honom. Tack vare detta kan Studio Roland också effektuera såväl undervattens- som flygbilder. Framförallt det sistnämnda har appellerat till industrins beställare.
Företaget upphörde år 2008.
Föreningen bildades den 25 juli 1883 som en loge inom IOGT. Till en början hade logen ingen fast möteslokal, men 1894 inköptes den s k Nyströmska gården i Öregrund för detta ändamål. 1925 byggde föreningen ett nytt ordenshus på tomten. | Två ungdomsloger har verkat inom logen under olika perioder; 26 Tryggad Framtid och 1271 Edsborg. Bibliotek och studieverksamhet startade 1914. | P g a organisationsförändringar på riksnivå 1970, då IOGT och NTO går samman och bildar IOGT-NTO, blir logen en lokalförening inom IOGT-NTO. |
Föregångare; se TO Uppsala läns distrikt 1:a kretsen. | | Den 1:a kretsen, även kallad Enköpingskretsen, omfattade 1923 följande lokalföreningar; 26 Linnéa, 60 Hoppets Stjärna, 606 Fridstemplet, 792 Frid och 1650 Vårens Minne. |