Bildad som Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 138 Tierp // (1929-1949). |
Bildades 1932 som Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 507 Knutby. Namnändringar://1956 Skogs- och Flottningsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1962 Skogsarbetareförbundet avd 050 sektion 04 Knutby//1966 Skogsarbetareförbundet avd 025 sektion 04 Knutby//1977 Skogsarbetareförbundet avd 25 sektion 34 Knutby//Kvarvarande medlemmar ingår i Skogsarbetareförbundet avd 025 Länna 1990.//// |
Se bilaga!
Bildades 28/8 1921 som Skyttorps socialdemokratiska arbetarekommun. // Ombildades 1971 till socialdemokratisk förening.
1923 Tolfta sockenförening av Bondeförbundet // 1947 sker en rekonstruktion efter att verksamheten hade legat nere // några år // 1960 Tierps Köping och Tolfta avd av Centerpartiet // 1964 Tierps Köpings avd av Centerpartiet // 1970 Tierps Kommuns avd av Centerpartiet // 1974 Tierps Centeravdelning
Gick upp i avd 020 Norra Mälardalen inom Svenska Lantarbetareförbundet. |
Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 016 Löt. // Namnändring till avd 016 Gillbyorten under 1937. // 1963 sammanslagning mellan avd 16 Grillbyorten och avd 23 Veckholm. // Den nya avd får namnet 23 Trögd. |
Organiserar renhållningsarbetare. 1993 sekt 11 i Uppsala län. |
Organiserade personal anställd inom Björklinge-Bälinge och Svartbäckens kommundelar. // Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 027 sektion 16 Björklinge-Bälinge-Svartbäcken. // Namnbyte 1993. |
Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A sektion 4. // Namnbyte till avd 27 sektion 4 från 1970. // Namnbyte till avd Uppsala län sektion 21 från 1993. // Organiserade kommunalt anställd städpersonal. // Uppgick i sektion 11 1995. |
1993 bildade Kommunal avd 27 och avd 34 Kommunalarbetareförbundet avd Uppsala län. // 2012 sammanslagning med Kommunal Gävleborg, namnbyte till Kommunal Mitt. |
Bildades som Kommunalarbetareförbundet avd 496. // År 1966 bildades en gemensam avd inom Landstingets verksamhet och avd 496 blev sektion 3 inom Kommunalarbetareförbundet avd 34. // År 1993 gick avd 34 ihop med avd 27 (den primärkommunala avd) och bildade Kommunal i Uppsala län. // Sektion 3 ingår då som sektion 10 i avdelning 27. |
Storavdelning, vilken bildades under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 A den 1/9 1967. // // 1/5 1969 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 27. // // 1/1 1993 bildar Kommunal avd 27 och avd 34 länsavdelning, benämnd Sv Kommunalarbetareförbundets avd i Uppsala län. | Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A. // Sammanslagning av avdelningarna 57, 68, 88, 150, 242, 301, 622 samt Uppsala kommunavdelnings Samorganisation. Avdelningen hade inledningsvis 11 sektioner. // Namnbyte 1/5 1969 till avd 27. // // 1973 delas sektion 7 i tre sektioner: sektion 7, 14 och 15. // Sektion 10 delas upp i två nyasektioner: sektion 10 Enköping och sektion 13 Upplands Bro. // // 1975 hade avdelningen 16 sektioner. // 1977 tillkom sektion 17 Håbo // 1984 tillkom sektion 18 i Knivsta kommundelsnämnd // 1987 bildas KDN sektioner // 1993 bildar kommunalarbetareförbundet avd 27 och avd 34 // 1996 tillkommer sektioner från landstinget // Kommunalarbetareförbundet Uppsala län //
Klubben ingick i sektion 06 Uppsala. Före 1969 ingick klubben i sektion 11. |
1939-1949: Byggnadsträarbetareförbundet avd 222 Alunda // 1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 531 Alunda |
År 1924 delades Sv Träarbetareförbundet avd 126, Enköping, i två avdel- // ningar som tillhörde var sitt nybildat förbund. Dessa nya avd var avd 58 av Byggnadsträarbetareförbundet och avd 100 av Träindustriarbetare- // förbundet. // År 1949 gick Byggnadsträarbetareförbundet upp i Byggnadsarbetare- // förbundet och avd 58 blev en klubb inom den nya avd 83 av Byggnads- // arbetareförbundet. |
Organiserar medlemmar vid bl a K G Markströms Guldsmeds AB och Hellstens. |
1926-1966: Metallindustriarbetareförbundet avd 141 Örbyhus // Sektionen bestod av verkstadsklubbarna vid Sängfabriken, Hambergs // och f d Oljemarks (tidigare Lantbruksmaskiner) |
Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 153, Karlholm // (verksam 1906-1910). |
När storavd 179 Söderfors bildades 1966 blev övriga avdelningar sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. |
1932-1967 Beklädnadsarbetareförbundet avd 132 Örbyhus |
Bildades som krets av Upplands Lantarbetareförbund. |
Upplands Lantarbetareförbund bildades på initiativ av Bro Lantarbetare- // fackförening (bildad 1918). Inom Bro ville man utöka organisationen till att gälla hela Uppland. Detta kunde genomföras tack vare den stora medlemstillströmningen. Vid medlemsvärvning 1919 ökades antalet medlemmar från 305 i januari till 2 136 i maj. Upplands Lantarbetare- // förbund uppgick 1930 i Sv Lantarbetareförbundet och ombildades till Upplands distrikt inom Sv Lantarbetareförbundet. |
Den 2/10 1963 hölls det senaste mötet med Sv Gjutareförbundet avd 050. Samma dag övergick avd 050 till att bli en klubb under Metalls avd 053. |
Från och med 1960 sorterade avd 28:s medlemmar under avd 91 Uppsala. |
Avdelningen bildades som avd 40 av Sv Bageri- och Konditoriarbetare- // förbundet. Fr o m protokoll daterat den 12/2 1911 kallas avd för avd 35. Bageri- och Konditoriarbetareförbundet slogs ihop med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och bildade Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m protokoll daterat den 19/3 1922 kallas föreningen för avd 35 av Livsmedelsindustriarbetareförbundet. Den 1/1 1964 blev avd en sektion av avd 7 i Västerås. |
Ingår i Uppsaladistriktet fr o m 2006-01-01. |
Ingår i Byggnadsarbetareförbundet avd ?, 1962. |
Klubben bildades 2006 genom sammanslagning av de tidigare golv- och murarklubbarna inom avd 25 sektion 6. |
1974-1975 Grafiska fackförbundet Es-AW-gruppen // Organiserade tryckeripersonal på Almqvist & Wiksells tryckeri i Uppsala samt Norstedts tryckerier, Herzogs tryckerier och Rotogravyr i Stockholm. // // Bildad för att tillvarata tryckeripersonalens intressen vid omstrukturering av Esselte-koncernen. |
Organiserade ålderdomshemspersonal i Uppsala kommun och från och med sammanslagningen med sektion 14 den 1/1 1986, även vårdbiträden i öppenvård. Sektionen hade även före sammanslagningen med sektion 14 ett nära samarbete med denna. // // Uppgick 1987 i den nya sektion 7 som omfattade Luthagens, Hagunda och Eriksbergs kommundelar. |
Bildades 1974 av 232 utbrytare ur sektion 7. // Organiserade barnomsorgspersonal i Uppsala kommun. // Upphörde i samband med kommundelsreformen och indelningen i kommundelsvisa sektioner fr o m 1 januari 1988. |
Bildades ? som Upplands Lantarbetareförbund avd 64 Rasbo. // Fr o m 1 januari 1966 nytt avdelningsnummer = 58 Rasbo. Vid samma tidpunkt uppgick Lantarbetareförbundet avd 629 Upplands-Tuna i föreningen. // Vid sammanträde den 26/2 1979 diskuterades en övergång till Uppsala och de 8 närvarande röstade ja till övergång. |
Bildades under namnet Lena Baptistförsamling. // 1899 antas namnet Storvreta Baptistförsamling, eftersom det första kapellet byggdes i Storvreta 1894. // Går samman med Storvreta Missionsförsamling och bildar Storvreta Frikyrkoförsamling 1980. |
Församlingen ingick i Uppsala Baptistförsamling 1972, som en särskild församlingsgrupp "Östunagruppen". Man överlämnade Täbykapellet till Uppsala Baptistförsamling som f r o m nu skulle ansvara för förvaltningen av detta. // Först 1974 beslöt man att även överlåta förvaltningen av gruppens ekonomi till Uppsala Baptistförsamling. |
Bildades under namnet "Ungdomsföreningen Senapskornet". // 1961 ändrades namnet till Storvreta SBU Senioravdelning. |
Se bilaga 1! // Särförtecknade underföreningar - se bilaga 2! | 1869 bryter sig en grupp ur baptistförsamlingen p g a olika syn på synd - frihetsläran. // Fr o m 1869 och ett år framåt finns det m a o två baptistförsamlingar i Uppsala. Den kvarvarande ursprungliga församlingsgruppen sluter sig efterhand till den nya försam- // lingsbildningen. Därav skälet till att Sv Baptistsamfundet t o m 1885 räknar församlingen som bildad 1869. // // 1872 invigs församlingens första kapell vid Dragarbrunnsgatan, vilken var den första frikyrkobyggnaden i Uppsala. // 1885 rivs kapellet och året därefter invigs Immanuelskyrkan. // // Fullständig historik över Uppsala Baptistförsamling, se serie F5. // // Följande grupperingar har valts att redovisas under huvudförsamlingen; // // Sällskapet Upplysningens Vänner // Bildades 1873, som ett sällskap som vill verka för upplysning i sedlig riktning. Stadgarna utformades med ledning av "Sällskapet Upplysning och sedlighet" inom Stockholms 1:a baptistförsamlings stadgar. // Sällskapet fungerade även som en byggnadsförening, som stod som ägare till kapellet. Detta eftersom församlingen som sådan inte godkändes som juridisk organisation. // 1946 upphör Upplysningens Vänner, eftersom en stadgeändring tillät församlingen att själv stå som juridisk ägare till församlingens fastigheter. // // Söndagsskole- och Scoutverksamhet // Den första söndagsskolan startades troligen 1869. // Förutom i Immanuelskyrkan och i utposterna har församlingen haft söndagsskolor på ett flertal ställen. Bl a vid Lilla Djurgården i Danmarks socken 1912, på Salagatan 1937 och i Eriksberg 1940. 1940 hade församlingen sex verksamma söndagsskolor. // // Uppsala Baptistförsamlings verksamhet i Valsätra // Under 1930-talet inledde Uppsala Baptistförsamling ungdomsverksamhet i Valsätra. // 1939 inköptes en tomt i Valsätra på initiativ av Uppsala Baptistförsamlings Ynglinga- // förening "Kämpen". // Ungdomsgården Fyren uppförs och en scoutverksamhet inleds. Mellan 1965-1975 drivs Fyren som en öppen ungdomsgård med stöd av Uppsala kommun. 1975 försäljs ungdomsgården Fyren. // // 1976 invigs Valsätrakyrkan. Trots att Valsätragruppen i stort fungerar som en församling är den fortfarande en del av Uppsala Baptistförsamling. // 1982 blir Valsätrakyrkan en självständig församling och söker medlemskap i fem olika frikyrkosamfund; Sv Alliansmissionen, Sv Baptistsamfundet, Fribaptistsamfundet Helgelseförbundet och Sv Missionsförbundet. Församlingen antar namnet Valsätrakyrkan.
Se bilaga 1 och 2! | För en fylligare historik till ABF-distriktets historia hänvisas till 30- och 50-årsberättel- serna, se serie F1 Historiker. Till distriktets många uppgifter låg att bl a verka för att vara en förmedlande länk mellan avdelningarna samt att anordna kurser. Det senare, att vara kursarrangör, var en uppgift som skiljde sig från de lokala ABF-avdelningarna, vilka stod för cirkelundervisningen. I likhet med förenings- och samhällsstrukturen i allmänhet, genomgick även de lokala ABF-avdelningarna en liknande centraliseringsprocedur, d v s att antalet lokala avdel- ningar minskade genom åren (se sammanställning bilaga 2). Av distriktets inre omorganisationer kan bl a nämnas den förändring som skedde 1973 av distriktets kommittésammansättning. - Vuxenutbildningskommittén och invandrarkommittén ombildades till ett fackligt råd. - Estetiska kommittén ändrar namn till kulturråd. - Handikapp och socialt uppsökande kommittén förs samman till ett handikapp-socialt råd. I januari 1999 bildade ABF avdelningarna i Enköping, Norduppland, Uppsala samt distriktet en ny organisation som fick namnet ABF i Uppsala län. Avdelningarna i Östhammar och Håbo valde att stå utanför. Kommentar till ABF-distriktets arkivbildning Diarieföring av såväl inkomna som utgående handlingar har skett sedan 1964. Vissa av Regionala Fackliga Studiekommitténs (RFS) handlingar har dock inte alltid diarieförts, vilket förklarar förekomsten av en serie utgående handlingar från RFS, serie B4. Beteckningarna i diariet, vilka löper mellan 1-12 är också undergrupperade 1.2, 1.3, o s v. En omfattande utgallring har skett av de inkomna diarieförda handlingar, vilka endast haft karaktären av handlingar för kännedom. Av nummerbeteckningarna 1-12 (som syftar till ett visst ämne och varit inplacerade i numrerade pärmar), har endast nummer 6 bevarats ograverad. Övriga har utgallrats eller plockgallrats. Vad beträffar kursverksamhet framgår såväl innehåll som antal deltagare av årsberättel- ser (serie B2) och studiecirkelstatistik (serie H1). Serien kursredovisningar, serie F2, d v s underlaget till dessa, saknas under perioden 1964-1976. Tillväxten av denna serie är såpass omfattande och dess informationsvärde såpass ringa, att den endast typårsbevaras vart 5:e år. Ett flertal av distriktets upphörda rapportblanketter har likaså typårsbevarats.
Uppgår 1969 i Uppsala ABF-avd. Se bilaga! | Bälinge ABF-avdelning bildades den 22/4 1951 och verkade fram till den 29/9 1969, då man gick upp i ABF-avdelningen i Uppsala. Föreningens första styrelse bestod av Olof Pettersson Bälinge, Helge Jansson Skuttunge, Erland Lindgren Jumkil, Seth Östling Åkerlänna samt Martin Hällander Börje. Bälinge ABF-avdelning har under sin verksamhetsperiod drivit många olika studiecirklar samt varit representerade vid olika kurser och konferenser som ABF-distriktet arrangerat. Det sista mötet hölls den 18 juni 1969, därefter samlades styrelsen en gång till, nämligen den 29 september hos föreningens ordförande Nancy Hedin. Beslut fattades på detta möte att man den 6/10 1969 uppgår i Uppsala ABF-avdelning. Orsaken till samgåendet med Uppsala ABF-avdelning var att de administrativa kostnaderna blivit allt för höga för de små ABF-avdelningarna och man hoppades att på detta sätt få bättre service och bättre utbud av studier. Arkivet ordnat och förtecknat i april 1978 Ullrick Andersson
Upphör vid bildandet av Olands ABF-avd, vilken var en sammanslagning av Alunda- och Gimo-avd. |
Går samman med Älvkarleby och Marma ABF och bildar Skutskär-Älvkarleby ABF-avd 1960. |
Ingår i storavd ABF Norduppland. |
Ingår i Vendels ABF-avd 1962. |
Bildas av Tobo och Örbyhus ABF-avd. // Uppgår i Nordupplands ABF-avd 1971. |
Upphör vid bildandet av storavd ABF Nordöstra Uppland, en sammanslagning av ABF-avd i Dannemora-Österby, Oland, // Östhammar, Öregrund och Harg. |
Upphör vid bildandet av storavd ABF Nordöstra Uppland, en samman- // slagning av ABF-avd i Dannemora-Österby, Oland, Östhammar, Öregrund och Harg. |
Upphör 1971 vid bildandet av storavd ABF Nordöstra Uppland, en sammanslagning av ABF-avd i Dannemora-Österby, Oland, Öregrund, Östhammar och Harg. |
Den 8:e september 1972 hade studieförbundet sitt sista årsmöte. Man hade beslutat ingå i Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV, som bildades 1971 av IOGT-NTO. |
Bildades av ABF och FCO i syfte att diskutera fackliga frågor. Medlemskap i organisationen var öppet för alla som tillhörde fackförening som var ansluten till FCO/LO. |
Omfattar Enköpings, Håbo, Uppsala kommuner samt Oland. |
Föreningen bildades den 7/2 1946 och ordnade omedelbart föreläsningar och mottagning på Akademiska Sjukhuset. |
Bildades 3 mars 1935. Upphör 20 maj 1967, då beslut fattats att man tillsammans med Liberala Studieförbundet bildar Uppsala läns distrikt av Studieförbundet Vuxenskolan. |
Bildades som en sockenförening. Ombildades senare till en avdelning för Dannemora kommun (Dannemora, Film, Morkarla). // Avdelningen upphörde 1967 i samband med sammanslagningen av Dannemora SLS och Dannemora LIS till Studieförbundet Vuxenskolan Dannemora. // |
Upphörde 1967 i samband med bildandet av Håbo avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |
1967 Lagunda avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |
1967: Vuxenskolan avd Oland |
Uppgick i storavdelning som täckte hela den då sammanslagna Uppsala kommun. |
Bildade tillsammans med Studieförbundens samarbetskommitté i Östhammar Samstud Norduppland 1999. |
Bildades under namnet Studieförbundens Samarbetskommitté Uppsala. // Namnbyte 2003 i samband med att Knivsta blev en egen kommun. // // Kommittén har till syfte att vara ett kontaktorgan mellan Studieförbundens lokalavdelningar i Uppsala samt mellan dessa och Uppsala stad. |
Paraplyorganisation för all ideell folkbildningsverksamhet inom Alunda/Oland. Bl a skedde alla anslagsäskanden för det frivilliga folkbildningsarbetet i bygden genom nämnden. // Alunda föreläsningsförening förefaller ha varit särskilt nära knuten till studienämnden. |
På grund av rationaliseringsvinster beslutade TBV att slå samman distrikten i Kopparbergs-, Gävleborgs- och Uppsala län till en region, Uppsalaregionen. I samband därmed lades alla avdelningar ned förutom en i resp. län. Avdelningarna görs om till lokalkontor och fungerar i stort som tidigare med skillnad att en avdelningschef saknas. // I Uppsala län är Uppsalaavdelningen den enda kvarstående avdelningen som även övertar distriktets roll sedan regionen läggs ned 1990. |
Ingick i Studieförbundet Sensus 2005. | Utgallrade handlingar // // Studiecirkelrapporter 1977-1984 // Lönekort 1977-1981 // Tidrapporter 1977-1984 // Budgetunderlag 1979-1982 // Deltagarlistor 1979-1984 // Redovisningslistor 1983-1984 // Artistarvode 1983-1984 // Reseersättning 1983-1984 // Verifikationer -1983 // Lönespecifikationer -1983 //
Avdelningen bildades genom sammanslagning av SLS (Sv Landsbygdens Studieförbund) och LIS (Liberala Studieförbundet). // // Avdelningen upphörde 1970 när storavdelningen Enabygdens avd av Studieförbundet Vuxenskolan bildades. |
1975 går avdelningarna i Hållnäs, Tierp, Tierpsbygden, Vendel och Österlövsta samman i en kommunavdelning. |
Avdelningen bildades genom sammanslagning av SLS (Sv Landsbygdens Studieförbund) och LIS (Liberala Studieförbundet). // // Avdelningen upphörde 1970 när storavdelningen Enabygdens avd av Studieförbundet Vuxenskolan bildades. |
Uppgår i storavd ABF Norduppland 1969. |
Se bilaga! | Den 26 maj 1906 bildades avd 182 av Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet. // 1911 beslutades att gå ur förbundet och övergå till SAC, verksamheten upphör. // // 1914 bildas ny avd, 136 av Sv Grov- och Fabriksarbetareförbundet. // // Den 13/12 1948 hålls sista mötet i avd och nu ombildas den till Sv Byggnadsarbetare- // förbundet avd 193. I maj 1960 upphör avdelningarna i Skyttorp och Örsundsbro och övergår till avd 193. // // Den 1 januari 1966 upphör avd och övergår till nybildade storavd 25 i Uppsala. // // Arkivet omfattar även avd 136 och avd 182 av Grov- och Fabriksarbetareförbundets handlingar. // // // Historik // // Den 26 maj 1906 kallades grovarbetarna i Uppsala till sammanträde av arbetare- // kommunens ordförande J A Haglund. Avsikten var att bilda fackförening och så skedde även. Man bildade avdelning 182 av Svenska Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Till avdelningens förste ordförande valdes E W Wallin och till kassör C M Carlsson. Till styrelseledamöter utsågs J G Olsson, J O Englund, A G Lindberg, K G Karlsson och J A Widlund. Vid mötet inskrevs 47 medlemmar. Avdelningen anslöt sig till förbundet 5/10 1906. Vid årsskiftet 1906 var medlemsantalet 111 st. Framgången fortsatte fram till storstrejken 1909, då en nedgångsperiod började, som varade fram till 1911, då avdelningen beslutade att gå ur förbundet och ansluta sig till SAC. Efter en tid upphör all verksamhet och initiativtagaren till övergången, Oskar W Larsson, emigrerar till USA. 1914 bildades ny avdelning och den fick nr 136 i Svenska Grov- och Fabriks- // arbetareförbundet. Sedan den tiden växte avdelningen i styrka under ledning av Axel Eriksson (Långjerker), Einar Wallén, Ernst Karlsson, Gunnar Ytterberg och Bror Fäldt. // // Eftersom protokollbok saknas mellan åren 1908-1919 kan ingen fullständig historik över dessa år skrivas. Uppgifterna är hämtade ur tidigare arkivförteckning. Från 1919 finns däremot protokoll utan avbrott fram till 1965. // // I början av 1920-talet förekom politiska stridigheter inom avdelningen. Den 13 januari ställer hela styrelsen sina platser till förfogande, men efter mycket påtryckningar tager kassören tillbaka sin avsägelse. På ett senare möte blir även ordföranden, Leander Jansson, omvald. // // Den 13 april var det åter dags för ordförande och kassör att avgå. Kassören hade i en skrivelse bett att få avgå och under den debatt som följde på mötet, avsade sig ordföranden sin plats i styrelsen och lämnade mötet. J Widlund valdes att som ordförande fortsätta leda mötet. // // Den 27 januari 1921 var det åter dags att välja ny ordförande, då sittande ordförande A Eriksson avsade sig sin ordförandepost. Till ny ordförande valdes Cyrillis Johansson. // // På möte den 12 juni 1928 rapporterade ordföranden att gatustenarbetarna begärt att få ingå i avdelningen och bilda egen sektion. Styrelsen hade med förbundets stöd redan intagit stenarbetarna som sektion inom avdelningen. Med anledning av att stenarbetarna bildade egen sektion gjorde byggnadsarbetarna detsamma. // // På möte den 27 mars 1936 beslutade avdelningen med 50 röster mot 1 att anställa två funktionärer. Den ena som ombudsman och mätningsman, den andra som mätningsman och kassör. På årsmötet den 27 mars valdes Axel Eriksson som ombuds- och mätningsman medan Einar Wallén valdes som kassör och mätningsman. // // Vid möte den 11 april 1939 beslutades med 20 röster mot 15 att deltaga i arbetarekommunens och FCO:s 1:a maj-demonstration. Det var första gången på många år man deltog i Socialdemokraternas 1:a maj-tåg. Avdelningen hade tidigare deltagit i Kommunisternas 1:a maj-firande. // // På möte den 11 januari 1944 beslutades att anställa ytterligare en ombudsman och tillika mätningsman. Den 8 februari beslutades att anställningen skall ske från den 15 februari. 5 personer hade sökt tjänsten. Vid företagen första omröstning erhöll ingen kvalificerad majoritet, utan ytterligare en omröstning företogs mellan de två kandidaterna, som erhöll flesta röster i första omgången, nämligen Eriksson och Sundin. I andra omröstningen erhöll Eriksson 112 röster och Sundin 69. Eriksson förklarades vald till ombuds- och mätningman. // // Med anledning av Metallstrejken 1945 företogs en extra utdebitering bland medlemmarna och anslogs 300 kr från avdelningen till hjälp åt strejkande metallarbetare Vid ett senare möte anslogs ytterligare 300 kr. På avdelningsmöte den 13 mars 1945 valdes ny ombudsman efter Axel Eriksson, som avgått med pension. Ny ombudsman blev Gunnar Ytterberg. Ytterberg anställdes fr o m den 1 december 1945. // // På möte den 8 januari 1946 beslutade avdelningen att som ett tack till Axel Eriksson för allt arbete han nedlagt inom avdelningen under alla år tillerkänna Eriksson en pension om 50 kr per månad i 5 år räknat från 1 januari 1946. // // Den 13 december 1948 höll avdelning 136 sitt sista fackföreningsmöte som egen avdelning. Fr o m 1/1 1949 bildas Byggnadsarbetareförbundet. Med anledning av detta höll Gunnar Ytterberg en krönika över Grov- och Fabriksarbetareförbundets avdelning 136. Den nya avdelningen, Svenska byggnadsarbetareförbundet avd 193 Uppsala, höll sitt första sammanträde den 14 mars 1949. // // Efterrodogörelse av ombudsman Erik Söderman i Svenska riksbyggen om denna rörelses till komst och utveckling, om planer på lokalavdelning mm, beslutade avdelningen den 12 november 1949 att teckna andelar i lokalavdelningen för 2 000 kr och i huvudavdelningen med 500 kr. // // På avdelningsmöte den 14 november 1950 anställdes efter omröstning Nils Sundin som mätningsman med 110 röster mot 24 röster för Fäldt. // // Avdelningen invigde sin nya fana den 22 november 1952. Invigningsfest hölls till vilken avdelningens medlemmar med damer inbjudits. 275 personer deltog i festen. Densamma kunde anses lyckad med undantag av vissa intermezzon, vilket renderade två medlemmar varning och två medlemmar avstängdes från avdelningens fester i två år. // // Den 26 maj 1956 firar avdelningen sitt 50-årsjubileum med en fest i Folkets Hus. Festen blev mycket lyckad i alla avseenden. Såväl film som stillbilder finns bevarade från festen. // // Den 8 mars 1960 rapporteras på mötet att Byggnads avdelning 472 i Skyttorp och avdelning 492 i Örsundsbro upphört med sin verksamhet och övergått till avdelning 193 Uppsala. På samma möte avtackades E Wallin, som efter 40 års anställning som avdelningens kassör lämnade sin tjänst. // // I december 1960 lämnades en rapport från sammanträde med andra avdelningar inom Byggnadsarbetareförbundet och Murarnas avdelning om bildande av en storavdelning. Ur rapporten framgår att det var bara byggnadsgrovarbetarna som var intresserade av storavdelning. Trots detta tillsattes en kommitté för utredning av frågan. För att förbereda bildandet av storavdelning inom Byggnads och för att övervaka skyddsarbetet, lärlingsfrågor mm anställdes som ombudsman fr o m 1 augusti 1963 Karl-Axel Gustafsson. // // På möte den 12 oktoer 1965 beslutade avdelningen enligt § 79 enhälligt att fr o m den 1 januari 1966 uppgå i den av Svenska Byggnadsarbetareförbundets kongress 1964 beslutade storavdelning i Uppsala-området med avdelningsnummer 25, att avdelningens tillgångar, såsom kontanta medel, apital innestående i bank, aktier och andelar i bolag och föreningar, samt fordringar och lån fr o m den 1 januari 1966 överföres till Svenska byggnadsarbetareförbundet avd 25 Uppsala. // // Den 15 februari 1966 höll avdelningen sitt sista protokollförda sammanträde som självståndig organisation. Hädanefter tillhör avdelningens medlemmar Svenska Byggnadsarbetareförbundet avd 25, Uppsala. // // Uppsala i maj 1979 // // Ullrick Andersson
Söndagen den 8/1 1937 bildades Sv Träindustriarbetareförbundets avd 314. // Den 2/1 1949 meddelas att Träarbetareförbundet, Grovarbetareförbundet, Väg och Vatten samt Rörarbetareförbunden bildat Sv Byggnadsarbetare- // förbundets avd 476 i Skyttorp. // Avd upphör från årsskiftet 1959/1960 och ingår i avd i Uppsala. // Se bilaga! | Svenska Träarbetareförbundets avdelning 314 bildades söndagen den 8 februari 1937. Vid sammanträdet var ombudsman Norrman från Uppsala med och han redogjorde för beslutet att bilda avdelning 314. 11 personer hade anmält sig som medlemmar på första mötet. En styrelse valdes och ordförande blev Axel Janson, kassör Herbert Wennberg, sekreterare Rudolf Larson, vice ordförande Filip Henningsson och vice sekreterare Sven Eriksson. // // Avdelningens verksamhetsområde beslutades till Tensta, Lena, Viksta, Björklinge och Ärentuna socknar. // // Inga konflikter eller andra händelser finns noterade i protokollen från avdelningens verksamhet som är av intresse att notera i denna korta historik förrän är 1949. Vid möte den 2 januari 1949 meddelades att Svenska Byggnadsarbetareförbundet bildats och att detta förbund består av Träarbetare-, Grovarbetare-, Väg och Vatten- och Rörarbetare- // förbunden. Mötet beslutade att bilda gemensam avdelning med här uppräknade inom avtalsområdet, därmed försvinner avdelning 314 och Svenska Byggnadsarbetare- // förbundet avdelning 476 Skyttorp bildas. // // Den 16 mars 1957 firar avdelningen sitt 20-årsjubileum i Skyttepaviljongen. Anslutningen till festen var dålig då endast ett 10-tal medlemmar med familj infunnit sig. // // Den 16 november 1959 beslutade avdelningen att sända en skrivelse till förbundet och begära att få slopa avdelningen och övergå till Uppsala samt att ta kontakt med Uppsala- // avdelningen för att diskutera frågan. // Den 7 december redogjorde ordföranden för hur styrelsen kommit överens med Uppsalaavdelningen att avdelning 476 skulle upphöra och avdelningens medlemmar överföras till Uppsala. Styrelsens överenskommelse godkändes av mötet. // Avdelningen upphörde från årsskiftet 1959/1960. // // Därmed har ytterligare en liten fackförening försvunnit, det har inte förekommit så många stora händelser under avdelningens tid, inga konflikter eller dylikt som finns noterade i protokollsböckerna, allt har gått lugnt till. // // Härmed avslutas denna korta historik över Svenska Byggnadsarbetareförbundets avdelning 476 i Skyttorp. // // Uppsala i juli 1979 // // Ullrick Andersson