Bildas 1963, då Uppsala länsavdelning av Sv Folkskollärarförbund delas i två kretsar, den södra och den norra. 1967 sammanslogs kretsarna och bildade Uppsala läns krets av Sv Lärarförbund. |
Avslutades 1990 för att 1991 gå samman med Sv Lärarförbundet och bilda Lärarförbundet. |
Kommittén var ett kontaktorgan med länsskolnämnden och var sammansatt av lärarombud från olika organisationer. |
Bildas genom en sammanslagning av Riksförbundet Sveriges Musikpedagoger och Svenska Danspedagogförbundet. |
Avdelningen ingår i SAVF (Sv Allmänna Verkmästareförbundet) avd 50 Uppsala. |
Fram t o m 1980 fanns tre lokalavdelningar i länet; Uppsala, Enköping och Tierp. I samband med att dessa upphör 1980, får länskretsen funktion av lokalavdelning för hela länet. Kretsen upphör i samband med den stora omorganisationen på riksplanet 1991-01-01, vilken innebär att SFL (Svenska Facklärarförbundet) och SL (Svenska Lärarförbundet) tillsammans bildar Lärarförbundet. |
Svenska Blå Stjärnan är en del av totalförsvarets frivilligverksamhet. Man är inriktade på djurskötsel syftande till att säkra djurhållningen i krigstid. Verksamheten utgörs huvudsakligen av kurser i djurskötsel. Uppsalaförbundet organiserar i dag verksamheten i Uppsala län för med- lemmar från 16 års ålder. (Enköpings ungdomsdistrikt undantaget, där medlemmarna är upp till 25 år gamla). |
1942 lämnade Uppsala Lottaförbund Uppsala Landstormsförbund och konstituerade sig som Uppsala Lottaförbund. 1941 års handlingar = Landstormsförbundets Lottaråd. På riksstämman, nov 2006, beslutades det att Lottaförbunden skall läggas ned. |
1919-1930 Upplands Lantarbetareförbund avd 21 Österbybruk. |
1930 Biskopskulla-Fröjeslunda lokalavd av RLF. // 1939-1941 ingick i Örsundsbroortens LRF-avd. // 1971 Biskopskulla-Fröslunda lokalavd av RLF. // 1973 Sammanslås avd med Nysätra och Långtora lokalavd av RLF och // bildar Västra Lagunda lokalavd av RLF. |
Ingår i Vaksala RLF-avd 1967. |
Bildades 1 januari 1967 genom en sammanslagning mellan Hjälsta, Giresta och Kulla-Fittja-Holm RLF-avdelningar. |
Den 3 november 1932 bildades Morkarla lokalavd av Riksförbundet Lands-bygdens Folk. Några jordbrukare från trakten samlades i kyrkskolan för att lyssna till ombudsmannen Vissén som uppmanade lyssnarna att teckna sina namn i och för bildandet av lokalavd inom Morkarla socken. Nio personer tecknade sina namn. // Vid årsmötet 9 mars 1970 beslöts enhälligt i enlighet med styrelsens förslag om samgående mellan Morkarla och Dannemora-Films RLF-avd att träda i kraft på årsmötet 17 mars 1971. |
1930 Tensta RLF-avd // 1935 sammanslogs Tensta avd med Skyttorp; Tensta-Skyttorp RLF-avd // 1968 bildar Tensta-Skyttorp tillsammans med Lena och Ärentuna RLF-avd // Vattholma RLF-avd. |
1930 RLF, 1971 byte till LRF. // Namnbyte till LRF Västland, u å. |
Bildas som Knutby LS. // Namnändring 1934 till Almunge LS. |
Avdelning 181 Älvkarleö bildades 1907, men 1966 bildades storavd 179 (Söderfors) och avdelningar blev då sektioner. |
Gick 1980 samman med Skutskär LS och bildade Skutskär-Älvkarleby LS. |
Bildas i samband med upphörandet av Uppsalakretsen. |
Se bilaga! | Före 1923 var skogsarbetarna anslutna i Lantarbetareförbundet. // 1923 anslöt man sig till Sågverksindustriarbetareförbundet. // 1924 bildades en samorganisation av skogsarbetare under Gimobolaget (dvs avdelningarna i Gimo, Österby, Lövsta och Rånäs) under namnet Gimo-Österby Skogsarbetares Samorganisation. // 1927 ändrades namnet till Upplands Skogsarbetares Samorganisation. // 1934 anslöt man sig till Skogs- och flottningsarbetareförbundet. // 1935 antogs namnet Upplands distrikt av Sv Skogs- och flottningsarbetareförbundet. 1956 bildades två storavdelningar under distriktet, avdelning 50 Östra Uppland och avdelning 21 Norra Uppland. De tidigare avdelningarna blev sektioner under storavdelningarna. // 1961 upphörde Sv Skogs- och flottningsarbetareförbundet och hette fr o m 1962 Sv Skogsarbetareförbundet. // 1964 upphörde distriktet. Avdelning 21 Norra Uppland upphörde och dess sektioner ingick i Dalälvens distrikt.
Namnändringar: // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Forsmark (1972-1977) // Skogsarbetareförbundet avd 25 Uppland sektion 3 Snesslinge (1966-1972) // Skogsarbetareförbundet avd 50 Uppland sektion 3 Snesslinge (1963-1966) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 50 Östra Uppland sektion 3 Snesslinge (1957-1963) // Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 307 Snesslinge (1934-1957) |
Bildades 7/1 1895 som Uppsala Skomakeriarbetarefackförening. Namnbyte till Svenska Skoarbetareförbundet 1908. // Namnbyte till Svenska Sko- och Läderindustriarbetareförbundet avd 018 1915. |
Bildas under namnet Skutskärs Cellulosafabrikers Mekaniska Verkstadsklubb. Organiserar reparationsarbetarna på sulfit- och sulfatverkstaden. |
Avd 368 Herräng upphör i och med att storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo bildas. |
Tierps och Örbyhus målare bildade redan 1930 en sektion under avd 19 i Uppsala, men 1937 bildade avd 188 i Tierp. 1970 uppgick man åter i avd 19 i Uppsala, men då som sektion 4. |
Föreningens uppgift var att i samarbete med den centrala Hjälpkommittén för Finlands barn bedriva hjälpverksamhet för finska barn. |
Se bilaga! | Fungerade som en paraplyorganisation för olika medlemsorganisationer. // // ISAK i Uppsala har existerat i två omgångar, en första gång 1978. Afrikagruppen i Uppsala var en av de drivande föreningarna. På riksnivå bildades ISAK 1979. Man genomförde kampanjveckor, där man arbetade med att få detaljister och konsumenter att bojkotta Sydafrikanska varor. // // I början på 1980-talet somnade organisationen i Uppsala in, men återuppväcktes 1985. Har ingen verksamhet idag (1993). // // Se även Afrikagrupp Uppsala. // // ISAKs handlingar var från början införda i fyra pärmar. I Uppsala Afrikagrupps pärmar från 1979-1989 fanns även flikar med ISAKs handlingar. Handlingarna från UAGs och ISAKs pärmar plockades ur vid förtecknandet och sorterades in i serier.
Bildades 1885 under namnet Vaktmästareföreningens sjuk- och begravningskassa Uppsala. // Ombildades 1941 till kamratförening men bedrev även i fortsättningen hjälpverksamhet bland medlemmarna. |
Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn (KHS) bildades 1971 genom ett samgående mellan Förbundet för Kristet samhällsliv (bildat 1918) och Förbundet för Kristen humanism (bildat 1937). År 2011 ändrades förbundets namn till Förbundet Kristen humanism. |
Föreningen hette t o m 1962 Föreningen Rädda Barnen i Uppsala län. // 1962 ändrades namnet till Rädda Barnens lokalförening i Uppsala för att undvika förväxling med nybildade länsförbundets namn. |
Bildades genom sammanslagning av Skutskärs Röda Kors kår och Älvkarleby Röda Kors krets. |
Bildades som Röda Korsets kvinnoförenings lokalförening i Uppsala. Namnbyte 1916 till Svenska Röda Korsets Uppsalakrets i samband // med att kvinnoföreningen uppgick i Svenska Röda Korset. |
Bildade Skutskär-Älvkarleby Röda Kors krets tillsammans med Skutskär Röda Kors kår. |
Kretsen var vilande sedan 2004 och verksamheten bedrevs i samarbete med Trögdskretsen. Föreningen lades formellt ned 2009. |
Bildas 1903 som en lokalavdelning av "Drottning Sophias Förening // till understödjande av härens och flottans sjukvård". // Övergår ca 1916-1917 till Sv Röda Korset, i samband med sammangående mellan Sv Röda Korset och Drottning Sophias // Förening. // Föregångare till Uppsala Röda Kors Kår. |
Uppsala läns socialdemokratiska Spanienkommitté bildades på initiativ av Uppsala läns SSU-distrikt och föreningen Laboremus i november 1964. Bland medlemsorganisationerna märktes Arbetarekommuner, Kvinno- // klubbar, SSU-klubbar, Fackföreningar samt ABF-distrikt och Laboremus. // // Spanienkommitténs uppgift var att ekonomiskt och opionsmässigt stödja de socialdemokratiska krafterna i Spanien. |
Bildad efter en sammanslagning av Alunda Bollklubb och Morkarla Idrottsförening. |
Bildad under namnet Öregrunds Boxnings- och brottningsklubb. // Namnbyte 2001-09-01 till Östhammars brottarklubb pga att man inte haft någon verksamhet i Öregrund sedan 1970. |
Föreningen bildades 1952 under namnet Skärplinge Kvinnliga Gymnastikklubb. Ombildning 1959 till Österlövsta Kvinnliga Gymnastikförening. 1962 uppgick föreningen i Skärplinge IK och fungerade där som sektion. 1964 begärde man utträde ur Skärplinge IK och bildade Skärplinge Gymnastikklubb. |
Ingick som sektion i Upplands Idrottsförbund före 1956. |
Se bilaga! | Efter det att Nordens Studenters Idrottssammanslutning bildats år 1911, såsom en enhetlig samorganisation mellan studenterna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, dröjde det ytterligare två år, innan Sverige fick en motsvarande organisation med uppgift att sammanföra studenterna inom det egna landet. // // Impulsen till bildandet av en dylik allsvensk idrottsorganisation utgick från representanter för studentidrotten i Stockholm och Uppsala. Samarbetet mellan Akademiska Idrottsföreningen, Stockholm och Upsala Studenters Idrottsförening resulterade även i konstituerandet av Sveriges Akademiska Idrottsförbund, vilket skedde den 24 maj 1913, vid sammanträde på Stadion i Stockholm. Mötesdeltagare var representanter för Upsala Studenters Idrottsförening, Akademiska Idrottsföreningen, Stockholm, Lunds Universitets Gymnastik- och Idrottsförening, Göteborgs Studenters Idrottsförening samt Medicinarnas Idrottsförening, Stockholm. Redan samma dag inleddes, under det nybildade förbundets regim, Sveriges första akademiska mästerskapstävlingar i allmän idrott. // // Förbundets ändamål är att främja idrottsverksamheten bland de studerande vid postgymnasiala utbildningar, att handha och samordna denna verksamhet samt att inom och utom landet företräda den. // // Medlem i Nordens Akademiska Idrottsförbund, NAIF.
Se bilaga! | Under de första verksamhetsåren var Vinterspelen den stora attraktionen inom Gimo IF, med tävlingar i skidor och skytte. // // Redan 1915 anordnades de första Sommarspelen. Först 1928 utvidgades dessa till att bli nationella tävlingar. Dessa sommarspel kom sedan att växa ut till något av stor- // tävlingar vad gäller svensk friidrott. Sommarspelen 1961 är resultatmässigt de bästa spelen, med nio svenska årsbästa. Idrottsbladet utnämnde dessa tävlingar till "lilla SM". // // Under senare år har fotboll och ishockey dominerat verksamheten, men även skidor och friidrott har bedrivits i stor skala. Tidigare har även t ex brottning funnits på programmet. // // Idrottsplatsen i Gimo invigdes 1918. Ombyggnad skedde 1945-1947.
Bildades 1937 som en idrottsförening inom JUF, vars namn blev Jumkils JUF:s Boll- och Idrottsförening. Föreningen låg nere i närmare 10 år (1948-1957), innan man 1957 beslutade att återuppta verksamheten. |
Bildad som Husby-Långhundra IF. Namnbyte 1938. // Verksamheten omfattar sedan 1950-talet i huvudsak orientering. Föreningen har sedan mitten av 1960-talet sin hemvist i Knivsta. |
1989 delades föreningen upp i Skutskärs IF Bandyklubb och Skutskärs IF Fotbollsklubb. |
Bildas genom sammanslagning av Wilö IS, Litslena IF och Grillby BK. |
Bildades under namnet Östanå Sportklubb. // 1929 antogs nuvarandet namnet. |
Föreningens syfte är att samla gamla klubbkamrater i Kanotsällskapet Ägir till träffar och utflykter samt att ekonomiskt stödja Kanotsällskapets verksam- // het. // // Medlemmarna skall ha fyllt 35 år och skall vara eller ha varit medlemmar i Kanotsällskapet. |
Bildas under namnet Upsala Hopp- och simklubb. 1904 ändras namnet. Bildningsåret har ibland angetts till 1899, bl a i Upsala simsällskaps tidigaste jubileumsskrifter. Den 2 juli 1909 anger även kappsimnings- klubben i protokollen att det är deras 10-åriga tillvaro. Den 22 augusti 1900 anges emellertid som det första sammanträdet. 2 september 1900 hölls den första simuppvisningen. 24 september skulle förslag till stadgar upprättas, varför 1900 är det troligaste bildningsåret. |