Bildades genom ett sammangående mellan Dannemora SLS och Dannemora LIS. // // 1974 skedde en sammanslagning av avdelningarna i Oland, Dannemora och Östhammar till en avdelning för hela Östhammars kommun. |
Avdelningen bildades genom sammanslagning av SLS (Sv Landsbygdens Studieförbund) och LIS (Liberala Studieförbundet). // Avdelningen upphörde 1970 när storavdelningen Enabygdens avdelning av Studieförbundet Vuxenskolan bildades. // 1975 blev Håbo egen avdelning igen. |
Bildas efter kommunsammanslagningen av avdelningarna i Hållnäs, Tierp, Tierpsbygden, Vendel och Österlövsta. // // Uppgått i Uppsala-avdelningen fr o m 2002-07-01. |
Avdelningen bildades genom sammanslagning av SLS (Sv Landsbygdens Studieförbund) och LIS (Liberala Studieförbundet). // // Avdelningen upphörde 1970 när storavdelningen Enabygdens avdelning av Studieförbundet Vuxenskolan bildades. |
Elevarbeten |
Logen 215 Fridens studiecirkel bildades 1918 med medel som skänkts av den nedlagda SGU-avdelningen 44 Ljus. Studiecirkeln får också överta logen 215 Fridens bibliotek. Bibliotekets kassa sammanslås med studiecirkelns samma år. |
Studiecirkeln startade den 15 november 1930. |
2111 Kärnan betecknar studieverksamheten inom NTO lokalföreningen 31 Thor. Genom studieverksamheten lades grunden till ett omfattande bibliotek. |
Biblioteket beläget i Hökhuvuds bygdegård, Uppskedika. |
De organiserade arbetarna beslutade 6/2 1919 att bilda De Arbetslösas Förening. Syftet med föreningen var att stödja och hjälpa de arbetslösa genom att påverka myndigheterna att igångsätta nödhjälpsarbete, dels att genom frivilliga bidrag ekonomiskt hjälpa de mest nödställda. Enligt protokoll 5/4 1946 beslutades att nedlägga verksamheten då FCO beslutat att verksamheten skulle upprätthållas endast t o m april månad. |
Se bilaga! | Uppsala Skrädderiarbetarefackförening konstituerades 1882 i en lokal i Uppsala Rådhus. Den kallade sig i sitt stadgeförslag Skräddare-Gesell föreningen i Uppsala // och var stadens första fackförening. // // Föreningen hade länge mycket dåligt besökta möten, så dåliga att inga protokoll fördes mellan den 12 november 1882 och den 14 maj 1883. // // Föreningen upplöstes 1889 och verksamheten återupptogs först 1892. // (Källa: Sv Beklädnadsarbetareförbundets historik 1889-1939, Ture Nerman) // // 1889 bildas Sv Skrädderiarbetareförbundet och avdelningen får nr 13, Uppsala // // 1927 namnändring till Svenska Beklädnadsarbetareförbundet avd 13, Uppsala // // 1935 upphör avd 13 och samgår med Svenska Beklädnadsarbetareförbundets avd 66 // och bildar där Skrädderisektionen // // 1965 upphör Skrädderisektionen
Upphörde vid bildandet av storavd ABF Nordöstra Uppland, en sammanslagning av ABF-avd i Dannemora-Österby, Oland, Östhammar, Öregrund och Harg.ABF Nordöstra Uppland ändrade namn till ABF Östhammar. |
Går samman med ABF-avdelningarna i Lagunda, Norra Trögd, Södra Trögd och Åsunda och bildar ABF Enköpingsorten. |
Betongarbetarnas yrkesklubb bildades 1/1 1966 i samband med att Sv Byggnadsarbetareförbundets avd 193 upphörde. |
30/12 1948 bildar medlemmar från Byggnadsträarbetareförbundet, Byggnadsgrovarbetareförbundet och Rörarbetarna avdelning 83 i Enköping. // 20/10 1965 upphör avdelningen och bildar sektion 4 inom Byggnadsarbetareförbundets avd 25 i Uppsala. // Namnbyte 1969 till sektion 2. |
Klubben bildades 23/6 1964 inom Sv Byggnadsarbetareförbundets avd 146 Uppsala. Orsak till bildandet var dels att man på ett bättre sätt skulle nå träarbetarna med facklig information. Dels att inför bildandet av storavdel- // ning inom Byggnadsarbetareförbundet, skulle träarbetarna på ett så tidigt stadium som möjligt får vara med i organiserandet av storavdelning. Dessutom kunde man i ett tidigt stadium utse representanter till storavdel- // ningen. |
1966 ingick avd i storavdelningen 25 Uppsala som en sektion, // Sv Byggnadsarbetareförbund avd 25 Uppsala sektion 5 Hallstavik. // 1969 nytt sektionsnummer, sektion 03. |
1937: Byggnadsträarbetareförbundet avd 324 Östhammar // 1949: Byggnadsarbetareförbundet avd 471 Östhammar // 1966-1968: Byggnadsarbetareförbundet avd 025 sektion 15 Östhammar // 1968: Ändring av sektionsnummer från 15 till 7 // // // Se bilaga! |
Den 11/12 1938 bildades Träarbetarefackförening avd 390 i Trögd. // 1941 namnbyte till Byggnadsträarbetareförbundet avd 390 Grillby. // 1/2 1949 upphör denna avd och avd 525 bildades. // Den 22/5 1958 håller denna avd sitt sista möte och medlemmarna övergår till Enköping. // // Se även bilaga! | Historik // // Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 525 som från början hette Trögds Träarbetarefackförening avdelning 390 bildades den 11 december 1938. Då samlades // 9 personer till ett sammanträde för att dryfta frågan och beslutade sig för att bilda fackförening. Thure Andersson från Enköping hälsade välkommen och till ordförande för mötet utsågs A Bergqvist. // // På möte den 6 januari 1939 valdes en styrelse med följande utseende. Ordförande blev // A Bergqvist, Sigvard Karlson v ordf, Einar Karlson sekreterare, Emil Stolt v sekreterare och Thure Stolt kassör. // // 1941 ändrades avdelningens namn till Sv Byggnadsträarbetareförbundets avd nr 390 Grillby. // // I februari 1949 upphör Byggnadsträarbetareförbundets avdelning 390 och med- // lemmarna bildar i stället Svenska Byggnadsarbetareförbundet avdelning 525 i Grillby. // // I mars 1958 fick VU i uppdrag att kontakta förbundet och Enköpings avdelning av Byggnadsarbetareförbundet för att utreda frågan om Grillbyavdelningens upphörande. När avdelningen upphör framgår inte av protokollen, det sista protokollförda sammanträdet är daterat 22 maj 1958 och därmed upphörde avdelningen att fungera som egen och medlemmarna överfördes till Enköpingsavdelningen. // // Uppsala i september 1981 // // Ullrick Andersson
1949: Byggnadsarbetareförbundet avd 471 Östhammar |
Sammanslutning av ett antal fackliga föreningar i Uppsala vars syfte var att stärka samarbetet mellan fackföreningarna. Bl a inrättades bibliotek, diskussionsklubb och en särskild lokalstyrelse som samordnade fackföreningarnas lokalförhyrning. Jämför kretsstyrelsen för Uppsala fackföreningar. |
1946 finns Samarbetskommittén för Säkerhetstjänstens folk i Uppsala. // // Namnbyten: // 1948 - Säkerhetstjänstens Samarbetskommittè i Uppsala // 1954 - Uppsala Arbetarskydds- och Samaritförening // 1973 - Föreningen för Arbetsmiljö och Samaritutbildning i Uppsala. |
1963/1964 går man samman med Sv Metallindustriarbetareförbundet // avd 180 Tierp. |
Upphörde 1949 och ingick i Sv Byggnadsarbetareförbundets avd Tierp. |
Bildades ur avd 22 Uppsala då den upphörde och uppgick i den nya storavdelningen nr 17. Klubben organiserade försäkringsombud verksamma i försäkringsbolaget Folksam i Uppsala län. // Namnbyte i november 1990 då klubben upptogs i avd 4 som klubb 4 Uppsala. // Jämför Försäkringsanställdas förbund avd 22 Uppsala. |
1962 uppgår som sektion i Handelsanaställdas förbund avd 36 Uppsala. // 1968 ombildas till ortsklubb. // Därefter se även Handelsanställdas förbund avd 36 klubb allmän Öregrund-Östhammar |
Klampare var förmän vid brädgårdar med uppgift att sortera virket. Föreningen organiserade även Klampare i Harnäs t o m 1907 under namnet Skutskär-Harnäs Klampareförening. Fr o m 1927 tillkom även brädgårdens mätare i föreningen. |
Storavdelning, vilken bildades under namnet Sv Kommunalarbetareförbundet avd 57 A den 1/9 1967. // // 1/5 1969 ändrades namnet till Sv Kommunalarbetareförbundet avd 27. // // 1/1 1993 bildar Kommunal avd 27 och avd 34 länsavdelning, benämnd Sv Kommunalarbetareförbundets avd i Uppsala län. | Bildad som Kommunalarbetareförbundet avd 57A. // Sammanslagning av avdelningarna 57, 68, 88, 150, 242, 301, 622 samt Uppsala kommunavdelnings Samorganisation. Avdelningen hade inledningsvis 11 sektioner. // Namnbyte 1/5 1969 till avd 27. // // 1973 delas sektion 7 i tre sektioner: sektion 7, 14 och 15. // Sektion 10 delas upp i två nyasektioner: sektion 10 Enköping och sektion 13 Upplands Bro. // // 1975 hade avdelningen 16 sektioner. // 1977 tillkom sektion 17 Håbo // 1984 tillkom sektion 18 i Knivsta kommundelsnämnd // 1987 bildas KDN sektioner // 1993 bildar kommunalarbetareförbundet avd 27 och avd 34 // 1996 tillkommer sektioner från landstinget // Kommunalarbetareförbundet Uppsala län //
Se bilaga! | 1928 bildas en facklig organisation för anställda på Akademiska sjukhuset som ansluter sig som sektion till Sv Sjukhuspersonalförbundet. // 1945 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432. // 1966 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 432 S. // 1968 ingår de som sektion i Sv Kommunalarbetareförbundet avd 34. // Sektionen organiserar medlemmar från Akademiska sjukhuset, Folke Bernadotte- // hemmet, Uppsala sjuksköterskeskola, Kronåsen, Banérhemmet, Tiundahemmet, Kåbohemmet. // // 1993 bildar kommunal avd 34 och avd 27 Kommunalarbetareförbundet Uppsala län.
Organiserar sjukhuspersonal vid bl a Epidemisjukhuset Tunåsens sjukhem, Rickomberga och Håga vårdanstalter, Barnhemmet vid Stabby allé och Gillbergska barnhemmet. // // Ingår i kommunalarbetareförbundet storavd 432 S, 1966. |
Bildades 26/1 1947 av Kommunalarbetareförbundets avd 432 och 498 i Uppsala samt 496 i Enköping. Under år 1948 anslöts avd 311 i Tobo. // // Upphörde 30/6 1966, 1/7 1966 trädde en storavdelning 432 S i verksamhet. |
1947 övergick medlemmarna till Grov- och Fabriksarbetareförbundet. Då bildades ett nytt UKF som organiserade timanställd serveringspersonal. // Fr o m 1 okt 1952 överfördes medlemmar till Hotell- och Restaurang- // anställdas förbund avd 9 Uppsala Festvåningssektion. |
Ingår 1/1 1957 i Kommunalarbetareförbundet avd 622 // " 1968 " avd 57A sektion 11 // " 1969 " avd 27 sektion 11 // " 1993 " avd Uppsala län sektion 11 |
Kretsen organiserade lantarbetare i Tierps och Älvkarleby kommuner. |
Bildas inom Upplands lantarbetareförbund som avdelning 8. Medlemmarna övergår till avd 3 Bro när avdelningen upphör 1961. |
31/8 1919 sammanträdde 54 personer under ledning av KA Borg från Skutskär och beslutade att bilda Upplands Lantarbetareförbund avd 62 Harg. // 1/1 1930 upphör Upplands Lantarbetareförbund och uppgår därefter i Sv Lantarbetareförbundet. Avd i Harg övergick också, man fick avd nr 174. // 1/7 1978 övergår avdelningens medlemmar till avd 179 i Tierp. // |
Sv Lantarbetareförbundet avd 291 bildades den 25 mars 1934 av 8 lant-arbetare vid Ekeborgs gård i Frösthults socken. Distriktsstyrelsens vice ordf E. Gustafsson medverkade med anförande. Första ordf blev Georg Gustafs-son, Ekeborg. Verksamheten var tämligen livlig och kom att omfatta hela Frösthult. Medlemsantalet uppgick tidvis till närmare 45. Avdelningen har inte varit inblandad i några egentliga tvister. Våren 1957 uppgick Torstunaavd nr 749 i avd nr 291 och 1960 uppgick denna avdelning i Simtuna i avd nr 485. |
Bildad som Sv Lantarbetareförbundet avd 669 Västeråker-Dalby. // Namnändring 1951 till Södra Hagunda. // Avdelningen uppgår 1960 i Sv Lantarbetareförbundet avd 47, Uppsala. |
Uppsala FCO-distrikt bildades den 13 maj 1956 vid en konferens i Skutskär. // Under åren 1972-1974 användes namnet Upplands FCO-distrikt. // Under åren 1975-1976 användes namnet Uppsala läns FCO-distrikt. // Fr o m 1977 ändras namnet till LO-distriktet i Uppsala län. // 1997-01-01 ändras namnet till LO-Facken i Uppsala län? // Upphörde i januari 2008, då LO-distriktet i Mellansverige bildades som omfattar Östergötland, Sörmland och Uppsala län. |
Bildas under namnet Järn- och Metallarbetareförbundet avd 50 Uppsala. // 1914 antas nuvarande namnet. | Underföreningar: // // Fackliga: // Uppsala Bilarbetareklubb // Guldsmedsklubben // Josef Erikssons Verkstadsklubb // Uppsala Mekaniska Verkstads Verkstadsklubb // Modins Traktorverkstadsklubb // Nymans Verkstadsklubb // Osmunds Verkstadsklubb // Uppsala Separators Verkstadsklubb // Smedernas Verkstadsklubb // Stål och Maskins Verkstadsklubb // Sörlings Verkstadsklubb // Tullgarns Verkstadsklubb // Rörarbetarklubb Uppsala // // // Politiska: // Metalls Socialdemokratiska Fackklubb
Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 153, Karlholm // (verksam 1906-1910). |
Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerar den // gamla Östhammarsavdelningen under några år som sektion, sektion Östhammar (se eget registerblad). // // Avdelningen upplöstes 1/8 1926, men reorganiserades 1/3 1937. |
Verksam vid Vattholma bruk, senare ABA-bolagen i Vattholma. Bildades på initiativ av Uppsala Socialdemokratiska partidistrikt, av bland andra Tycho Hedén och John Lundberg, som den första fackföreningen på bruket. Bildandet möjliggjordes av att friherrinnan von Essen ställde en lokal till förfogande för arbetarnas möten. Uppgick 1/1 1967 som verkstadsklubb i Metall avd 050 Uppsala. |
1965: bildar sektion under Metallindustriaretareförbundet avd 25 Gimo. |
Fristående organisation som fösöker skaffa värdfamiljer till utländska studenter i Uppsala. Föreningen arbetar för ökade internationella kontakter och för ökad förståelse för kulturella olikheter. |
Lokalgrupper 1973: // Västerås, Enköping, Uppsala, Sala, Knivsta, Arboga, Eskilstuna, Köping, Surahammar, Östhammar, Hallstavik, Fagersta, Norrtälje (Norberg, Tierp) // // Regionens syfte var att dela erfarenheter mellan olika grupper och att föra ut förbundsledningens linje. |
Bildad som Lagga första majblommekommitté. Slogs samman med Östuna förstamajblommekommitté fr o m 1964. |
Uppsala Julfemma distribuerade medel till diverse humanitära organisationer, bl a Röda Korset, Uppsala Samhjälp m fl. // Då organisationen lades ned 1977 övergick insamlingen i kyrkans regi. Insamlingens namn ändrades då till "Diakoniinsamlingen Uppsala Julfemma". |
Förbundets uppgift var att verka för goda förbindelser mellan den kristna kyrkan och övrigt samhälls- och kulturliv. // Verksamheten utövas bl a genom utgivning av böcker och tidningar (Kristet Samhällsliv), konferenser och insamlingar för katastofoffer mm. // Går samman 1972 med Förbundet för Kristen Humanism och bildar Förbundet för Kristen Humanism och Samhällssyn. |
Bildades av kristet orienterade socialarbetare, vilkas mål var att verka för en kristen grundsyn i socialvården. |
Organisationen är en systerförening till Minority Rights Group i London. // Man strävar efter rättvisa för minoritetsgrupper, vill motverka kränkningar av mänskliga rättigheter och främja förståelsen för orsakerna till etniska konflikter. |
CNS-fonden tillkom genom en insamling 1964-1965 av Rädda Barnens lokalförening i Uppsala. // Fondmedlen ska utgöra en stödfond för CNS-handikappade barn och i första hand disponeras för CNS-skadade barn. |
Bildad som Vassunda-Haga Röda Korskrets. // Namnändring 1957 till Vassunda-Haga-Alsike krets, då Alsikekretsen uppgick i Vassunda-Haga. // Namnändring 1971 till Vassunda-Alsike Röda Korskrets då Haga uppgick i Sigtunakretsen. // 2006 upplöstes kretsen och dess medlemmar överfördes till Knivsta Röda Kors krets. |
Se bilaga! | Den första icke sanktionerade demonstrationen i Moskva genomfördes 1965. Parollerna som frmfördes var bl a "Frihet åt pressen" och "Frige de fängslade". Arrangörerna var en organisation som kallade sig SMOG, vilket var en sammansättning av initialerna för de ryska orden; Djärvhet, Tanke, Bild och Djup. // // 1965 bad de opositionella i Sovjet västvärlden att stödja deras kamp för frihet. Den första SMOG-kommittén som bildades i väst var i Malmö 1966. // 1967 bildades, förutom i Uppsala, även SMOG-kommittéer i Norge och Danmark. Kommittéerna arbetade genom olika aktioner för att skapa opinion och kunskap om den demokratiska rörelsen i Sovjet.
1897 inleddes en mer regelbunden social verksamhet inom Uppsala Missionsförsamling i och med att den första församlingssystern anställdes. // 1916 tillsattes en för ungdomsförbundet och församlingen gemensam kommitté, som speciellt skulle ägna sig åt det sociala arbetet. Namnet bestämdes till kommittén för socialt arbete. // 1946 övertogs huvudmannaskapet av, den samma år bildade, Stiftelsen Uppsala Missionsförsamlings sociala verksamhet (se eget arkiv). |
Kommittén bildades på initiativ av Tierps FCO 1937 och syftade till att "på bästa möjliga sätt organisera hjälpverksamheten inom Tierpsorten för det mot upprorsmän och främmande makters inkräktare kämpande spanska folket". |
Bildad av Skutskärs samlingslokals barnavårdsnämnd. |