Vid årsmötet 1983 beslutades att lägga ned klubbens verksamhet. Klubbens tillgångar tillfördes kvinnodistriktet. |
Se bilaga! | Övergrans socialdemokratiska kvinnoklubb bildades 1933. // Handlingar, förutom kassaböcker, saknas från de första åren. // // Klubben var mycket aktiv med bl a möten varje månad, studiecirklar och en syförening som genom auktioner inbringade pengar till klubben. Därigenom kunde klubben bedriva en del hjälpverksamhet. // // Enligt mötesprotokoll 1960-04-25 beslutas klubbens upphörande, 10 oktober samma år hölls sista mötet. Då beslöts att fördela de medel som fanns kvar (valfonden 100 kr, stödfonden 25 kr, Övergrans medborgarhus 200 kr, Övergrans idrottsförening 200 kr) samt att en skrivelse skulle sändas till förbundet om klubbens upphörande. // // Revisorernas halvårsberättelse godkändes. // // En medlem begärde överflyttning till Bålsta kvinnoklubb, en till Enköpings kvinnoklubb. Övriga medlemmar begärde utträde ur klubben. // // Klubben hade även en fana som inte är inlämnad till Folkrörelsearkivet.
En socialdemokratisk kvinnoklubb bildades i Öregrund redan 1934, // men verksamheten lades ner efter några år. // 1954 startades verksamheten upp igen. |
Den 16/12 1951 beslutar tio kvinnor att bilda klubben. // Verksamheten upphör den 9/2 1971 då ingen vill åta sig styrelseuppdrag. |
Den 11/2 1923 beslutar sig 11 kvinnor för att bilda kvinnoklubben. // Klubbens nedläggande diskuteras under 1970 och man beslutar att lägga ner verksamheten från årsmötet 1971, då det är meningslöst att fortsätta eftersom man inte ens kan få ihop en styrelse. |
Den 14/2 1979 beslutas att upphöra med verksamheten då intresset sinat, klubben upphör den 31/3 och medlemmarna ingår i Funbo social- // demokratiska förening. |
Klubben bildas den 21/11 1951 av några fruar under ledning av Martha Johansson, Västerås. // // Den 11/2 1953 beslutas att dela klubben, en östra och västra del. Härnevi och Torstuna bildar östra och Frösthult, Simtuna och Altuna bildar västra. // // Vid årsskiftet 1971/1972 upphörde klubben orsak var kommunsamman- // slagningen och minskat intresse. |
Föreningen är vilande sedan 2007. |
Den 15/3 1925 bildar 12 kvinnor, under ledning av Agnes Söderqvist Västerås, kvinnoklubb Ekolsund. // // Den 12/4 1972 håller klubben sitt sista möte, orsaken till klubbens avveckling var flykten från landsbygden och kommunsammanslagningen. |
Namnbyte 1959 från Vaksala socialdemokratiska Kvinnoklubb. |
Klubben bildades 1 april 1938 av Anna Wallentheim. // Klubben nedlades 8 november 1977 och medlemmarna gick in i socialdemokratiska föreningen. |
Klubben bildades den 22 oktober 1933 vid ett agitationsmöte lett av Hulda Flood och Olga Hedén. // Den 17 oktober 1978 beslutades att lägga ner klubben, då det inte gick att få fram en styrelse. |
Hette från början Vaksala Socialdemokratiska Förening och bildades 1972 genom en omorganisation av Vaksala Arbetarekommun. |
Bildades 13/5 1917 som Rasbo socialdemokratiska arbetarekommun. // Ombildades 1/1 1975 till Rasbo socialdemokratiska förening. |
Bildad för att agitera för EU-anslutning inför folkomröstningen 1994. |
Distriktet bildades i Gävle. Tidigare hade broderskapsgrupperna i Uppsala län tillhört Gävledistriktet. Namnbyte till Socialdemokrater för tro och solidaritet 2011. |
Namnbyte till Socialdemokrater för tro och solidaritet i Uppsala 2011. |
Ändrar namn till Enköping-Håbo broderskapsgrupp 2008 när gruppen får medlemmar från Håbo. |
Upplands Kristliga Ungdomsförbund sammanslogs 1912 med Upplands Ansgariiförening, vilken samtidigt ändrade namn till Upplands Ansgarii-förbund. Ungdomsförbundet bedrev emellertid viss egen verksamhet åtminstone fram t o m 1917. // // Arkivet omfattar även handlingar rörande ungdomskonferenser i Örbyhus 1903-1906. |
Bildar tillsammans med Enköpings juniorledarförbund Upplands Ansgariiförbund Enköpings krets 1950. |
Bildar tillsammans med Trögd och Sydvästra Upplands ungdomskrets Upplands Ansgariiförbunds Enköpings krets. |
Se bilaga! | Den första icke sanktionerade demonstrationen i Moskva genomfördes 1965. Parollerna som frmfördes var bl a "Frihet åt pressen" och "Frige de fängslade". Arrangörerna var en organisation som kallade sig SMOG, vilket var en sammansättning av initialerna för de ryska orden; Djärvhet, Tanke, Bild och Djup. // // 1965 bad de opositionella i Sovjet västvärlden att stödja deras kamp för frihet. Den första SMOG-kommittén som bildades i väst var i Malmö 1966. // 1967 bildades, förutom i Uppsala, även SMOG-kommittéer i Norge och Danmark. Kommittéerna arbetade genom olika aktioner för att skapa opinion och kunskap om den demokratiska rörelsen i Sovjet.
En sammanslutning mellan yrkesidkare i smides- och/eller mekaniska verkstadsbranschen samt i hovslageribranschen. |
Bildad som Upplands mellersta kretsförening. // Namnbyte 1952 till Upplands Ansgariiförbund Uppsala krets. // 1970 ändrades namnet till Uppsala krets av Stockholms SMF-distrikt. // Namnbyte 1975, då SMU-rådet uppgick i organisationen, till Uppsalaregionen av SMF-SMU:s Stockholmsdistrikt. |
Bildades genom sammanslagning av Örbyhus- och Tierpskretsen. |
Föregångaren, Örbyhuskretsen, upphörde 1974 och då bildade Vendels, Tegelsmora och Dannemora missionsförsamlingar och SMU Uddnäskretsen av SMF/SMU. Uddnäskretsen skall ansvara för Uddnäs Ungdomsgård, dess ekonomi och verksamhet. // // Uddnäs Ungdomsgård - se även Tegelsmora mfs Ungdomsförening/SMU arkiv och SMF Örbyhus kretsförenings arkiv. |
Bildas 1939 av Altuna, Torstuna, Vittinge och Österunda missions- // församlingar i syfte att anställa en gemensam predikant. // // 1959 bildar Östra Västmanlands missionskrets och Simtuna missions- // församling ett gemensamt pastorat för församlingarna i Simtuna, Altuna, Torstuna, Vittinge och Österunda under namnet Fjärdhundra missions- // krets. |
1965 ingick följande församlingar i kretsen: // Rasbo, Rasbokils och Uppsala-Näs missionsförsamlingar |
Bildades av Torstuna, Nysätra och Österunda missionsförsamlingar. Distriktet som omfattade 13 kyrksocknar ansågs för stort för en predikant. Församlingarna beslöt sig för att gå samman med en gemensam predikant. // 1910 anslöts också Frösthults och Fridhems församlingar. // 1915 anslöt sig Örsundsbro församling, men 1916 begärde de utträde för att ansluta sig till Enköpings Brödraförsamling. // 1918 anslöt sig Fridhems församling till Sydvästra Upplands Missionsförening. |
Sydvästra Upplands missionsförening var ett samarbetsorgan för Fridhems, Härnevi, Orresta-Breds, Sparrsätra och Vårfru missionsförsamlingar. // I slutet av 1960-talet fördes samtal angående ett fullständigt samgående till en församling, vilket även ägde rum 1971, under namnet Sydvästra Upplands missionsförsamling. // 2000 gick man samman med Grillby och Enköpings missionsförsamlingar samt Enköpings baptistförsamling och bildade Tomas församlingen. Den nya församlingen höll sitt första årsmöte 2001. |
Uppgick i Upplands Ansgariiförening 1898. |
Bildades under namnet Norra Upplands kretsförening. // Namnbyte 1953 till Tierpskretsen. // Upphörde 1974 vid bildandet av SMF-SMU Norduppland, vilken var en sammanslagning av Örbyhus- och Tierpskretsen. |
Bildades som Nordöstra Upplands distriktsförening. // Namnbyten: // 1922 - Nordöstra Upplands kretsförening // 1952 - Upplands Ansgariiförbund Östhammarskretsen // 1972 - Östhammars region av Stockholms distrikt |
Simtunakretsen av Västmanlands Ansgariiförening bildades 1925 för att // ordna predikant för missionsföreningarna i Torstuna, Altuna, Forsby, Bärby, // Fridhem och Österunda. Kretsen var ansvarig för avlöning av predikanten, // men varje församling lämnade bidrag till lönen. // 1939 1/1 upphörde Simtunakretsen att ansvara för kretsens predikant och kassabehållningen överlämnades till Östra Västmanlands missionskrets bestående av missionsförsamlingar i Alunda, Torstuna, Österunda och Vittinge. |
Bildades 1914 under namnet Upplands Predikantförbund. // Namnändring i april 1961 till Upplands Pastorsförbund av SMF. |
Samordnade predikantverksamheten för församlingarna i Östhammar, Norrby, Gimo, Valö, Hargshamn och Öregrund. |
Bildades 1956 efter sammanslagning av Öregrunds och Valö predikantkretsar. |
Bestod av Vendels, Tegelsmora, Österbybruk, Films Västra, Films Norra, Dannemora Gruvor, Dannemora Södra och Viksta missionsförsamlingar. // 1947 inköptes Uddnäs, en f d skola vid Vendelsjön. // 1974 upphörde Örbyhuskretsen och istället bildades Uddnäskretsen av SMF/SMU. |
Samarbetsorgan för missionsförsamlingarnas samordning av predikoverksamheten. Arkivbildarens verksamhet omfattar 1960- och 1970-talen, men samarbetet har försiggått tidigare i andra konstellationer. |
Se bilaga! | Hagunda missionsförening var en sammanslutning mellan missionsförsamlingar i Hagunda-Lagundområdet. Föreningens främsta uppgift var att samordna kolportör-/predikantverksamheten i bygden. // // Vid föreningens bildande 1871 anslöt sig "af Evangeliska Lutherska Missionsvänner anordnade arbetsföreningar" inom Västeråker-Dalby, Balingsta, Gryta, Hagby, Tibble och Ålands församlingar (senare ombildade till missionsförsamlingar). I senare sammanhang anslöt sig också Ramsta, Järlåsa, Giresta, Hjälsta och Fittja. // // Från 1911 har föreningen bestått av missionsförsamlingarna i Västeråker-Dalby, Balingsta, Ramsta, Hagby och Örsundsbro. (1962 gick Ramsta missionsförsamling upp i Balingsta missionsförsamling, medan Hagby missionsförsamling gick upp i Örsundsbro missionsförsamling.) // // 1877 beslöts om uppförande av bostadshus till kolportören. Detta stod färdigt 1880, i Balingsta by. // // 1962 påbörjades utgivningen av programbladet "Hagunda Nytt". // // Hagunda missionsförening upplöstes 1970, i samband med den omorganisation som ledde till att Ramsta-Balingsta och Västeråker-Dalby uppgick i Uppsala missionsförsamling och att Örsundsbro orienterade sig mot Enköping. Norra och Södra Hagunda samt Börje bildade tillsammans ett stadsdelsområde i Uppsalaförsamlingen. Det fick namnet Hagunda, med ett stadsdelsråd som planerade och samrådde om verksamheten (se Uppsala missionsförsamlings arkiv, serie A8).
Föreningen utgjorde en lokalavdelning av riksorganisationen De Pensio- // nerades Kamratkrets. // Medlemmarna var pensionerade tjänstemän, missionärer och pastorer tillhörande Svenska Missionsförbundet. // Verksamheten inom Uppsalaavdelningen var vilande från 1972. // Upphörde troligtvis 1980, då kassans slutsaldo gavs till missions- // församlingens pensionärsförening. |
Omfattade 1960 Björklinge, Skuttunge och Viksta missionsförsamlingar och 1970 Björklinge, Skuttunge och Simonsbo missionsförsamlingar. |
Lös sammanslutning av lekmannapredikanter inom Upplands Ansgariiförbund. Omfattade SMF:s kretsar i Uppsala, Örbyhus, // Norrtälje, Enköping, Tierp och Östhammar. |
Kretsen omfattade socknarna Börje, Vänge, Åland, Järlåsa, Hagby, Ramsta, Balingsta, Dalby, Jumkil och Skogstibble. |
Under en följd av år hade en frivillig evangelisk verksamhet bedrivits bland de värnpliktiga på deras lägerplatser. Vid lägerplatsen på Polacksbacken byggde Upplands Ansgariiförbund ett soldathem som invigdes i september 1908, där man sedan bedrev soldatmission. // 1933 inleddes ett nytt skede i soldathemmets historia, då verksamheten överlämnades till alliansföreningen ”Soldaternas vänner i Uppland”. // // Se bilaga // | Vid Upplands Ansgariiförenings årsmöte den 11 april 1903 beslöts att man skulle börja med regelbunden verksamhet bland de värnpliktiga på Polacksbacken. (På enskildas initiativ hade dock möten för militärerna varit anordnade före denna tid). Man vädjade till missionsförsamlingarna i Uppland att utan kostnad ställa sina predikanter till förfogande för någon kortare tid under sommarmånaderna. Mötena hölls i det fria, ty någon lokal gick inte att uppbringa. // År 1906 kan nog räknas som soldatmissionens på Polacksbackens första egentliga verksamhetsår. Det var då som man fick tak över huvudet i form av ett tält som lånades från Stockholm och rymde omkring 150 personer. Från fabrikör G Åhnstrand, Uppsala, lånades en orgel och så var det första ”soldathemmet” på Polacksbacken färdigt. I maj månad påbörjades regelbunden verksamhet i tältet. // Tältet fyllde dock inte behovet av lokal, dels var det för litet och dels var det oanvändbart under vintern. Nu började man på allvar att diskutera frågan om att bygga en lokal. När staden upplät tomtmark så fattade Ansgariiföreningen vid årsmötet 1907 beslutet om soldathemmets byggande. Söndagen den 13 september 1908 stod soldathemmet färdigt för invigning. // Efter första världskrigets slut drog en våg av antimilitarism över hela landet, vilket hade till följd att intresset för soldatverksamheten minskade och några soldathem tvingades till och med att lägga ned sin verksamhet. Detta öde höll även på att drabba soldathemmet på Polacksbacken men när förbundet stod inför avgörandet att avyttra lokalen och lägga ned arbetet framkastades förslaget att bilda en organiserad alliansförening av både kyrkliga och frikyrkliga. Alliansbetonad hade verksamheten varit från början men nu uppstod tanken om att man skulle organisera dessa frivilliga krafter och få dem under ett gemensamt ansvar. I Uppsala missionskyrka hölls den 4 oktober 1932 ett allmänt möte för närmare handläggning av denna fråga. Där beslöts ”enhälligt och utan diskussion att en sådan alliansförening måtte komma till stånd för bedrivande av soldatverksamheten å Polacksbacken”. Den 17 september 1933 var den nya föreningen en verklighet under namnet ”Soldaternas vänner i Uppland”. //
Se bilaga! | Något enhetligt juniorledareförbund för hela Uppland hade inte funnits förrän 1935. Mindre juniorledaresammanslutningar hade tidigare bildats inom Stockholms juniorledareförening, Enköpings Juniorledareförbund och Roslagens Juniorledareförbund. // // Under en ungdomsdag som anordnades i Uppsala Missionskyrka, den 4 november 1934, så hölls ett föredrag där tanken på bildandet av ett juniorförbund inom Uppland framfördes. Efter den diskussion som följde, så fattades ett enhetligt uttalande för bildandet av ett sådant förbund. Samtidigt tillsattes en interimsstyrelse som skulle utarbeta ett förslag till stadgar. // // I samband med Upplands Ansgariieförbunds årskonferens den 27 april 1935, så hade alla juniorledare sammankallats till ett möte. Där fattade man det formella beslutet om bildandet av ett juniorförbund för hela Uppland. // // Vid årsmötet 1957 beslöt man att upplösa juniorledareförbundet på grund av "omläggningen av ungdomsarbetet inom distriktet".
Bildas genom samgående av Enköpingsortens juniorledarförbund och Trögd och Sydvästra Upplands ungdomskrets. Ett ungdomsråd bildas inom kretsen 1959. |
Omfattade kretsarna Uppsala, Örbyhus, Norrtälje, Enköping, Tierp och Östhammar. // // Se bilaga! |
Bildas under namnet Uppsala Småskollärarinneförening. De första åren förde föreningen en tynande tillvaro och först 1928 startade en livaktig verksamhet. 1943 beslöts att lokalföreningarna skulle kallas kretser. 1967 upplöstes kretsen p g a sammanslagningen mellan Småskol- lärarinneförbundet och Folkskollärarförbundet till Sveriges Lärarförbund. |
Föreningen verkade för att samla människor med kronisk smärta samt att sprida kunskap om kronisk smärta och ge stöd till drabbade. Bilades under namnet Svenska Smärtföreningen Uppsala. Namnbyte 1997. |
En sammanslutning av i Uppsala med omnejd boende personer med anknytning till Småland och Öland, med syfte att bl a stärka kontakter med hembygden. |
SLS och LIS bildar 1967 Studieförbundet Vuxenskolan. |
Biblioteket beläget i Hökhuvuds bygdegård, Uppskedika. |
Bildades 3 mars 1935. Upphör 20 maj 1967, då beslut fattats att man tillsammans med Liberala Studieförbundet bildar Uppsala läns distrikt av Studieförbundet Vuxenskolan. |
Uppgick i storavdelning som täckte hela den då sammanslagna Uppsala kommun. |
Uppgick i SLS avd Uppsalaorten 1965. |
Uppgår i Vuxenskolan avd Vattholma 1967. |
Avdelningen upphörde i samband med sammanslagningen av SLS och LIS. // Verksamheten fortsatte under beteckningen Studieförbundet Vuxenskolan, Östhammar. |
1967: Vuxenskolan avd Oland |
1967 Lagunda avd av Studieförbundet Vuxenskolan. |
Bildas 1961. Bildade sedan tillsammans med LIS, Studieförbundet Vuxenskolan avd Knivsta 1967. |
Bildad som en avknoppning av CUF Övre Jumkils första studiecirkel som hölls i matematik. // Verksamheten var nära förknippad med CUF-avdelningens. // CUF-avdelningens bibliotek övergick i SLS-avdelningens förvaltning vid bildandet. |
Bildades 16/11 1960 genom att Balingsta, Ramsta och Uppsala-Näs gick samman. // Avdelningen upphörde 2/8 1968 genom sammanläggning av S:a Hagunda, Uppsala, Vaksala, Danmark och Funbo SLS-avdelningar till en storavdelning. |