Showing 20 results

KFUM Sundsvall bildades 1892 och var verksam till 1951 då föreningarna både inom KFUM & KFUK bestämde säg för att bilda en stiftelse/distrikt.
Ansvar för arkivhandlingarna idag: stiftelsen/distriktet KFUM Sundsvall med omnejd.

Bror Bodingh föddes den 4 juli 1859 i Stigsjö i Ångermanland men familjen flyttade senare till Forsed och Ytterlännäs.. Bror utbildade sig till urmakare men längtade ut i världen och han har själv skrivit att urmakaryrket tog 13 av hans bästa ungdomsår. Han gav sig i stället ut på en gesällvandring och träffade då sin blivande hustru Vilhelmina Vestling i Svartvik och de gifte sig och bosatte sig i Nolby. Bror började rita porträtt och fick bland annat ställa ut i Stockholm, men slogs sedan av idén med vykortstecknande och han blev en form av gårdstecknare som åkte runt och tecknade bilder på offentliga byggnader, kyrkor, stationer, fabriker och gårdar och mycket annat. Han tecknade med speciella pennor och tryckte därefter korten i en så kallad hektograferingsapparat som maximalt kunde kopiera upp emot hundratalet vykort.

Förutom tecknande i Norrland tog sig Bror via cykel ned till Mälardalen och tecknade många motiv från Uppland, Västmanland och Närke. Man frågar sig onekligen hur detta kunde vara ett lönsamt yrke för det kan knappast varit så många motiv som såldes av varje kort. Enligt beräkningar lär det finnas 4 000 olika kort och den beräknade totala upplagan är 100 000 vykort, vilket skulle göra ett snitt på 25 kort per motiv och det låter väl rimligt att en gårdsägare beställer 25 kort som han kan skicka till vänner och bekanta. För att få lönsamhet var det säkert så att Bror utnyttjade möjligheten att sova över på de gårdar han besökte. Speciellt många motiv per dag kan han ju inte ha hunnit med.

Efter 15 års vykortstecknande övergick Bror så småningom till annan konstnärlig verksamhet och han fick flera erkännanden vid olika utställningar. Bror och Vilhelmina fick med tiden åtta barn och han avled vid 79 års ålder den 12 december 1938.

Den 18 december 1913 samlades ett antal kvinnor i Härnösand på initiativ av jägmästare W Smith för att försöka få till stånd en lokalförening av röda korsets kvinnoförening.

Föreningen konstituerades den 30 december med landshövdingskan Agnes Ström som ordförande. 1915 ändrades namnet till Hänösands röda korskrets. Kretsen utvidgade sin verksamhet till att omfatta området från Härnösand t o m Nyland och Björkåbruk, från 1930 enbart Härnösand.

Man blev snabbt mycket aktiv i samband med första världskriget och fortsatte senare med insamlingar till olika ändamål, t ex barnkolonier i Hälletorp och Smitingen, barnhem i Tyskland, vilohemmet Mors vila i Hässjö m m.

Bildades den 4 november 1916.
Nedlagd: okänt

Vid ett möte den 19 oktober 1883 samlades ett antal lärare och lärarinnor för att diskutera
möjligheten att bilda en lärarförening i Sundsvall. Man beslutade att bilda en förening som vid
starten fick namnet Sundsvalls skollärarförening.

I stadgarna kan man läsa:
"Föreningens ändamål är att genom utbyte af tankar och erfarenheter rörande skolan, uppmuntra
och vidmakthålla medlemmarnas intresse för den samma. Detta mål hoppas föreningen uppnå
genom samtal öfver uppställda frågor, genom afhörande af lärares och lärarinnors undervisning
samt genom föredrag öfver ämnen, som röra undervisningen
och skolan."

Föreningen ändrar 1887 sitt namn till Sundsvalls lärarförening.
Redan under sitt första verksamhetsår började föreningen att diskutera möjligheten att bilda ett
skolbibliotek förverkligades 1897. 1892 ingick Sundsvalls lärarförening som krets av Sveriges
allmänna folkskollärareförening. År 1899 upptog föreningen frågan om bildandet av en
skollovskoloniförening som bildades i maj 1900 som Sundsvalls skollovskoloniförening.

1903 begärde en del medlemmar utträde ur lärarföreningen och bildade en ny förening,
Sundsvalls lärarsällskap. De gick åter samman 1922. Vid ett sammanträde den 12 oktober 1922
diskuterades frågan om bildandet av en för folk- och småskolans lärarkår gemensam
sammanslutning. Man beslutade att bilda Sundsvallskretsen av Sveriges allmänna
folkskollärareförening SAF och därefter upplösa de andra två föreningarna. Den 10
november 1922 hölls Sundsvalls lärarförenings sista möte.