Byggnadsföreningen bildades 1896 av medlemmar i IOGT logen 1268 Bofast och TO templet 412 Bodarnas Framtid. // 1897 uppfördes ett ordenshus för de båda nykterhetsföreningarna. |
Underförening till Almunge Baptistförsamling. Upphörde sedan kravet på byggnadsföreningen upphört. Husets förvaltning sköttes därefter genom församlingens försorg. |
97-262/06 |
Föreningen lät anlägga en nöjespark för allmänheten. En tomt med byggnader inköptes i västra Öregrund och en dansbana uppfördes. Av ekonomiska skäl såldes anläggningen 1925. Året därpå inköptes en slåtterhage vid Kavaröbrovägen. // 1931-1937 hade föreningen ingen verksamhet. // Anläggningarna såldes 1937 till Öregrunds idrottsklubb. |
Föreningen bildades 1910 för att inköpa tomt och där uppföra en ordens- // husbyggnad åt logen 3268 Hemmets Lycka. // 1912 uppfördes ett ordenshus i Råstaberg, Råsta 1:5, i Tensta socken. // Vid ett extra föreningsmöte den 17 december 1962 beslutades att fastig- // heten och ordenshuset med tillhörande inventarier skulle överlämnas som gåva till logen 3268 Hemmets Lycka. // 1963 skedde överlämnandet. 1970 försäljs fastigheten till en privatperson. |
Byggnadsföreningen bildades för att tillhandahålla samlings-, biblioteks- och andra lokaler för godtemplare i Östhammars stad. |
Se bilaga! | Föreningen bildades 1908 för att uppföra och underhålla en samlingslokal för IOGT logen 3451 Runeberg. En tomt skänktes av kyrkvärden Knut Smedberg 1909 och samma år, den 31 oktober, kunde ordenshuset invigas. // // Basarer och fester var den största inkomstkällan. Då järnvägen Faringe- Gimo byggdes 1915-1921, blev logen skuldfri på ordenshuset. Järnvägsarbetarna, som hade goda förtjänster, lämnade betydande summa till logens festkassor. // // Ordenshuset genomgick två större ombyggnader 1923 och 1932-1933. // // Lokalens uthyrning till bygdens föreningar var en viktig uppgift. Det förekom även enstaka filmföreställningar genom resande biografägare i ordenshuset. Först 1923 blev det regelbundna biografföreställningar. // // I maj 1934 köpte byggnadsföreningen Abrahamstorp. // 1962 såldes ordenshuset och tomten till föreningen Alunda Medborgarhus.
Föreningens ändamål var att förvärva en fastighet och uppföra en lokal för logen 3342 Segerklippan. |
1905 tillsattes en byggnadskommitté inom IOGT logen 3278 Sunds Väl för att lösa logens lokalfråga. Samma år inköptes en tomt som i januari 1906 rapporterades vara i det närmaste betald. 1907 ansågs tomten dock vara olämplig för ändamålet och tomten såldes. // 1909 erhöll logen en tomt som gåva av en patron Holmström, där man uppförde ett ordenshus. Huset invigdes den 19 mars 1910. Ansvaret för ordenshuset har under åren delats mellan logens ekonomistyrelse och logens byggnadsförening. |
Föreningens ändamål var att inköpa en tomt och bygga ett ordenshus för logen 2618 Viksta Framtid. |
1998 skänktes fastighet och tomt till IOGT-NTO 2372 Brofästet Örsundsbro. |
Föreningen bildades den 20 mars 1916. // Ändamålet var att anskaffa en lämplig egendom i stadsdelen Petterslund för templare inom stadsdelen. // Vid bildandet överlämnades medel från den byggnadsfond som fanns inom templet 1575 Svea. Samma år inköptes fastigheten nr 5 Salnecke. I november 1917 sker invigningen av den nya möteslokalen. |
Se bilaga! | 1917 köpte templet 31 Thor en fastighet på Bangårdsgatan 13 i Uppsala. För att finansiera köpet bildades Uppsala Templares Byggnadsförening u p a den 19 maj 1917 och andelar tecknades. // En genomgripande ombyggnad av fastigheten genomfördes 1924. // // 1962 bildade Uppsala Templares Byggnadsförening Godtemplarnas Fastighetsförening och Ansvar, A-huset i Uppsala AB för inköp av fastigheten i hörnet Bangårdsgatan/ // Kungsgatan. // // 1963/64 moderniserades och ändrades stadgarna från år 1917. I och med detta ändrades föreningens namn till Uppsala Nationaltemplares Byggnadsförening, Ekonomisk förening.
Bildades 1919 som underförening till Konsumtionsföreningen Morgongåva. |
Föreningens syfte var att köpa en tomt för att där bygga en samlingslokal. Skutskär Folkets husförening övertar denna 1906. // Beslut att upplösa förening togs 1907/08. Upplöstes formellt 1908 // (K: Länsstyrelsens fören.reg) |
Föreningens ändamål är att genom förhyrning, köp eller byggande av hus tillhandahålla föreningens medlemmar bostäder, lämpliga lokaler samlingsplatser samt utövande av därmed sammanhängande verksamhet. |
Byggnadsföreningen bildades för att inköpa en tomt och där uppföra en samlingslokal åt TO templet 1446 Oscar. Stadgar antogs den 31 januari 1904 och den 5 mars samma år blev föreningen registrerad. // // Vid sammanträden den 8 och 22 april 1910 beslöt man att föreningen skulle upplösas. |
Går samman med Byggnadsträarbetarnas socialdemokratiska fackklubb 1945 |
Går samman med Byggnadsträarbetarnas socialdemokratiska fackklubb 1945 |
Kommitén bildades 1950 genom Byggfackens Samorganisation och Uppsala Byggmästarförening. Kommitténs namn blev Uppsala Byggnadsindustriers Lokala Skyddskommitté. // // Den 1/6 1963 ändrades namnet till Byggnadsindustrins Skyddskommitté, Uppsala. |
Se bilaga! | Kommittén hade till uppgift att sköta Uppsalalogernas lokalhyrning och dessutom arbeta för befrämjandet av logernas gemensamma ekonomi. Kommittén hade även ansvaret för godtemplarnas bibliotek. De medel som kommittén förvaltade inlöstes i andelar i Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a samt användes till inköp av inventarier. // // Innan fastighetsföreningen bildades 1902 hade det funnits flera gemensamma byggnadskommittéer, -fonder och -kassor för Uppsalalogerna. Dess medel togs ofta i anspråk till andra ändamål än vad de var avsedda för, företrädesvis till lokalhyror. När fastighetsföreningen bildats och ett gemensamt ordenshus inköpts fanns bättre förutsättningar för en väl fungerande kommitté. // // 1910 övergick godtemplarbibliotekets skötsel till en särskild kommitté med ledamöter från respektive loger och studiecirkeln. (Se Uppsala Godtemplares Bibliotek.) // // 1926 beslöt man att Uppsala Godtemplares Fastighetsförening u p a skulle överta byggnadskommitténs arbete. Kommitténs andelar i fastighetsföreningen fördelades på Uppsalalogerna.
Har som syfte att arrendera en tomt på Hovstallängen av Uppsala stad samt att där uppföra ett kanothus. Föreningen bildades av Kanotsällskapet Ägir på initiativ av Uppsala stad som ett krav för att staden skulle bevilja ett lån till Kanotsällskapet. // // I 1934 års stadgar benämns föreningen Ägir Byggnadsförening u p a Uppsala. |
År 1924 delades Sv Träarbetareförbundet avd 126, Enköping, i två avdel- // ningar som tillhörde var sitt nybildat förbund. Dessa nya avd var avd 58 av Byggnadsträarbetareförbundet och avd 100 av Träindustriarbetare- // förbundet. // År 1949 gick Byggnadsträarbetareförbundet upp i Byggnadsarbetare- // förbundet och avd 58 blev en klubb inom den nya avd 83 av Byggnads- // arbetareförbundet. |
Förslaget till stadgar för klubben är daterat 27/12 1919 (se Byggnads- // träarbetareförbundets avd 58 arkiv, serie B1). // Dessa stadgar antogs och styrelse valdes vid ett möte den 10/1 1920. |
1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 479 Öregrund // 1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 025 sektion 014 Öregrund |
1949-1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 531 Alunda // 1966: Byggnadsarbetareförbundet avd 025 sektion 01 Alunda |
Avdelningen upphörde vid årsskiftet 1948-1949 och medlemmarna övergick till nybildade Sv Byggnadsarbetareförbundet och dess avdelning 310 Märsta. |
1949: Byggnadsarbetareförbundet avd 471 Östhammar |
Uppgick i Byggnads avd i Uppsala på 1950-talet. |
Ändamål: Främja sällskapslivet i dess olika former och att efter bästa förmåga och tillgångar bistå och hjälpa behövande. // "Till Broder i Sällskapet kan antagas i Uppsala boende svensk medborgare fyllda 25 år." |
2003 nybildades föreningen då det skedde en sammanslagning med Centerkvinnornas avdelning i Vendel, man bytte även namn till Centeravdelning Vendel. |
Avdelningen bildad 9 januari 1939 under namnet Alsike-Knivsta SLKF-avdelning. 1962 ändras namnet till Alsike-Knivsta CKF-avdelning. |
2000 sammanslagning med Centerkvinnorna Enköping. |
1944 Bälinge SKLF-avd // 1962 Bälinge CKF-avd // 2008 upphörde avdelningen på grund av det låga medlemsantalet. |
Bildas under namnet Övergran-Yttergran. // 1953 ändras avdelningens namn till Bålstaorten. Medlemmarna ingår i Håbo centeravdelning 1974. |
Bildad som Forsbyortens SLKF-avd. // 1962 namnbyte till Björklinge CKF-avd. |
Bildades 1967 under namnet Centerkvinnorna Enköping. // 2000 genomfördes en sammanslagning av tre centerkvinnoavdelningar: Enköping, Norra Åsunda och Långtora. // 2014 namnbyte till Enköpingsbygdens Centerkvinnor. |
Avdelningen gick samman med Faringe och bildade Centerkvinnorna Faringe Bladåker. |
1957-1962 Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund // 1963-1964 Centerkvinnorna Frösthult |
Bildades 1971, vid sammanslagningen av Mellersta och Uppsalakretsen, under namnet Centerkvinnorna Mellersta kretsen. // Fr o m 1979 Centerns Kvinnoförbund i Uppsala kommun (mellersta krets). // 1989 Centerkvinnorna i Uppsala kommun // 2009 Organisationen uppgick i Centerkvinnorna Uppsala län |
Avdelningen bildades 1945 och överfördes till Uppsala distrikt från Stockholms distrikt i samband med kommunsammanläggningen 1971. // 1975 17/2 upphörde avdelningen. |
Namnändring: // Giresta-Hjälstaholm CKF-avd t o m 1971. |
Bildad som SLKF Långtora-Härkeberga-Biskopskulla. Namnbyte 1955. // Föreningen var vilande från 1998 och upphörde formellt 2000. |
Omfattade Tierp och Östhammar. // Upphörde 1974, då kretsen delades i en Östhammars- // och en Tierpskrets. |
Vid ett möte, anordnat av Ramsta Bondeförbund och SLU:s avd, i bygdegården den 24 mars 1947 bildades en SLKF-avd i Ramsta. |
1945-1962 Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund1963-1982 Centerkvinnorna Simtuna1983-2003 Centerkvinnorna Simtuna-Frösthult |
Sammanslagning 1995 med Centerpartiet Skäfthammar. Tillsammans kallade man sig Gimo Centeravdelning. Den föreningen upphörde 1999. |
Går in i Skuttunge Centeravdelning år 2000. |
Bildades 1945 under namnet Södra kretsen av Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund (SLKF). |
Bildades vid delningen av Uppsala läns norra krets. // Kretsen nedlades 1994 eftersom man ansåg att Centerkvinnorna var representerade i partiets kommunkrets. |