Mostrar 6142 resultados

1967 Beklädnadsarbetareförbundet avd 012 Stockholm sektion Örbyhus |

Se bilaga! | Uppsala Skrädderiarbetarefackförening konstituerades 1882 i en lokal i Uppsala Rådhus. Den kallade sig i sitt stadgeförslag Skräddare-Gesell föreningen i Uppsala // och var stadens första fackförening. // // Föreningen hade länge mycket dåligt besökta möten, så dåliga att inga protokoll fördes mellan den 12 november 1882 och den 14 maj 1883. // // Föreningen upplöstes 1889 och verksamheten återupptogs först 1892. // (Källa: Sv Beklädnadsarbetareförbundets historik 1889-1939, Ture Nerman) // // 1889 bildas Sv Skrädderiarbetareförbundet och avdelningen får nr 13, Uppsala // // 1927 namnändring till Svenska Beklädnadsarbetareförbundet avd 13, Uppsala // // 1935 upphör avd 13 och samgår med Svenska Beklädnadsarbetareförbundets avd 66 // och bildar där Skrädderisektionen // // 1965 upphör Skrädderisektionen

Skrädderisektionen var en sammanslagning av Beklädnads arbetareförbundet avd 66, Uppsala (Sömmerskor) och Beklädnads avd 13, Uppsala (Skräddarna). // 1965 ingår den i Beklädnads avd 12 Stockholm, Uppsalasektionen |

1932-1967 Beklädnadsarbetareförbundet avd 132 Örbyhus |

Enligt protokoll från Sv Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 av den 19/5 1958 § 5 rapporteras om att verkstadsklubb bildats vid Grutes Verkstäder i Alunda. |

Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66 Uppsala hos Berglövs. // Namnändring och ombildning? 1949 till Berglövs Verkstadsklubb och Pälssektion Uppsala. |

Se bilaga! |

Bildades troligen som en sektion av Beklädnadsarbetareförbundet avd 66. Förmodligen ombildning till en verkstadsklubb omkring 1945-1946. // Klubbens verksamhet upphör 24/5 1970. |

Bildades troligen som Söderbergs sektion av Svenska Beklädnads- // arbetareförbundets avd 66. // 1946 ombildades sektionen till en verkstadsklubb . // 1960 upplöstes klubben p g a Hjalmar Söderbergs nedläggning. |

Bildades 14/12 1931 som avd 19 av Sv Hatt- och Pälsindustriarbetare- // förbundet. Fr o m 1/1 1933 ingick medlemmarna i avd 77 av Sv Bekläd- // nadsarbetareförbundet och Sv Hatt- och Päls lades ner. Fr o m 1/1 1966 ombildades avdelningen till att bli en sektion i avd 12 som hade styrelsesäte i Stockholm. // Fr o m 1/1 1984 slogs avd 10 och 12 ihop och fick säte i Kumla. |

Var en Sjuk- och begravningskassa från början, Gimo Bruks arbetares Sjuk- och begravningskassa. // Enbart begravningskassa senare, ev. från 1993. |

1894 Uppsala brevbärares sjukhjälpsförening // 1938 Uppsala brevbärares sjuk- och begravningskassa // 1943 Uppsala brevbärares begravningskassa |

Föreningen trädde i likvidation 1960. |

1922 anslöt man sig till Sv Kommunaltjänstemannaförbundet. Namnet ändrades till Sv Kommunaltjänstemannaförbunder avd 11 Uppsala. |

Föreningen lades ned 2012 och fortsatte därefter som sektion i Långsands samfällighetsförening. |

Bildades 1966 under namnet Norra Roslagens Båtförbund. Namnbyte till Roslagens Båtförbund 1970. Förbundet är bildat av klubbar inom Tierp, Östhammar och Norrtälje kommun och består av 35 klubbar från Karlholm i norr till Bergshamra i söder. // |

Bildad efter en seminarieserie i Kursverksamhetens vid Uppsala universitet regi. Syftade till att förhindra passivisering och underlätta återkomsten till samhället av patienter med lång vårdtid. // Upphörde då medlemmarna p g a tidsbrist bara kunde uppfylla besöksverksamheten. |

Se bilaga. | Barntelefonens upphovsman var Gunilla Oltner som genom sitt arbete kände att det fanns ett behov utav någon form av telefonverksamhet för barn. Dit skulle barn kunna ringa och prata med en vuxen som hade tid och intresse av att lyssna. // Under hösten 1984 påbörjades planeringen, projektmedel söktes hos Rädda Barnen och verksamheten startade i mars 1985. // Den första december 1987 namnändring till Jourtelefonen för barn och ungdom. // I april 1988 inrättade Uppsala kommun en Barnombudstjänst, BO, denna verksamhet blev den första i sitt slag i Sverige. // I mag 1995 namnbyte till Föreningen Barnombudsmannen i Uppsala.

1933 tillsattes en Barnens Dagskommitté i Uppsala. // 1934 överlät man sina medel till den nybildade Barnens Dagsföreningen. Föreningens ändamål var att bistå behövande barn, vilket skedde i form av insamlingar, ordnande av Barnens Dag, stöd till organisationer med barnverksamhet, skollovskolonier m m. // 1986 upplöstes föreningen och istället bildades en stiftelse benämnd Stiftelsen Barnens Dag i Uppsala. Förvaltningen av stiftelsens angelägenheter handhas av Uppsala kommun. |

Se bilaga! | 1944-02-28 beslutades bildandet av Enköpings Barnens Dag Förening. Vid samma tillfälle började man planera barnensdagfester med olika arrangemang, bl a "Vi som vill fram" och utlysa en tävling för flickor och korandet av en banensdagprinsessa. // // 1944-09-14 beslutades bildandet av en ekonomisk förening till förmån för koloniverksamhet. Försök skulle göras på en tomt på Bryggholmen, där man önskade att redan 1945 kunna uppföra en mindre byggnad för mottagande av ett antal barn. Ansökan om bidrag skulle göras till Kungliga Allmänna Arvsfonden. // // Barnensdagfester anordnades nästan varje år och blev mer och mer avancerade, bl a tivoli, Furuvikscirkus och så småningom blev också en barnensdagprins korad. // // 1945 beslutades att tills vidare hyra ett hus för koloni för att så småningom bygga. // 1945-04-24 skrivs hyreskontrakt på fem år i Dalarna. 1946 tillsattes arbetsutskott att helt hantera koloniverksamheten. 1947-01-20 kom möjligheten i ett hus i Lindesberg och 6 mars samma år inköptes ett hus med mark i Lindesberg, kontraktet upprättades. Man avstod köpet i Dalarna. Samma år tillsattes en styrelse att helt handha koloniverksamheten. // // 1948 bedrevs koloni i Sommarängen, Lindesberg samt i Sommarbo, Bredsand. // 1952 anordnades badresor. 1964-12-15 diskuterades nedläggning av verksamheten och 1965 kom den slutgiltiga upplösningen.

Bildades (?) under namnet SMU Knivsta. Namnbyte 1984 till Knivsta frikyrkoungdom i samband med sammanslagningen av Knivsta Mission- och Baptistföramlingar. 1995 namnbyte till nuvarande namn. |

Föreningen var en sammanslutning av predikande bröder inom Sv Baptistsamfundets Stockholmsdistrikt. |

Bildades under namnet Uppsala distriktets Missionsförening. Sällskapet bildades i syfte att sprida mission på landsbygden. I sällskapet ingick de församlingar som låg närmast Uppsala stad. |

Fr o m 1938 övertog Uppsala baptistförsamling hela den baptistiska verksamheten i Knivsta genom den 1919 bildade Knivstagruppen. |

Kvinnorådet ansvarade bl a för baptiskvinnornas bönedag. Fr o m 1969 övertog syföreningarna detta arbete. // 1970 sammanslås Kvällssyföreningen, Dagsyföreningen och Kvinnorådet till en förening, Baptiskyrkans kvinnor. |

Bildades 1970 genom en sammanslagning av Kvälls- och Dagsyföreningarna samt Kvinnorådet. // Upphörde 1987 p g a att kvinnorna då hade en helt annan ställning i församlingen. En särskild kvinnoförening ansågs inte längre behövas. |

Vid församlingens bildande år 1934 antogs namnet Betania. Omedelbart efter bildandet sökte församlingen kontakt och samarbete med Örebro Missionsförening, bl.a. var ÖMU - Örebromissionens Ungdom verksam inom Korskyrkan i Uppsala. Församlingen benämns "Korskyrkan" fr.o.m. 1966, efter den nya lokalen vid S:t Persgatan 26 i Uppsala. 1995 antogs nya stadgar och en ny församlingsordning. I samband med detta fick församlingen ett nytt namn "Baptistförsamlingen Korskyrkan Uppsala". I september 2006 invigdes Korskyrkans nya kyrka på Väktargatan 2 i Uppsala. |

Sällskapets uppgift var att fungera som en byggnadsförening och tillhandahålla Vidbo baptistförsamling gudstjänstlokaler. |

De troende baptisterna i Vidbo anslöt sig först till Husby-Långhundra baptistförsamling vid dess bildande 1882. Verksamheten i Vidbo fungerade som en utpost till Husby-Långhundra baptistförsamling, tills en egen församling bildades 1886. // 1960 ingick församlingen i Uppsala baptistförsamling. |

Var antagligen vilande ett par år eftersom den återbildades 1922. |

Utbrytare från Östhammars baptistförsamling. |

Avdelningen bildades när Storvreta baptistförsamling begärde predikohjälp från Uppsala baptistförsamling. Predikantverksamheten bedrevs i Lena, Viksta och Tensta. |

Bildades under namnet Kvinnornas i Uppsala Birmamission. |

Bildades under namnet Baptistsystraföreningen i Uppsala. Denna uppdela- // dess i två grenar, dels Mödraföreningen, dels Jungfruföreningen, sedermera Arbetsmyran. Mödraföreningen bytte namn 1906 till Uppsala baptist- // församlings Syförening och kallades dels för Stora syföreningen och fr o m 1964 Kvällssyföreningen. Föreningen uppgick tillsammans med Dag- // syföreningen och Kvinnorådet 1970 till en förening, Baptiskyrkans kvinnor. |

Bildas under namnet Sällskapet Sanningens Vänner. // Antar namnet Knivstagruppen 1947 i och med att de // övertog kapellet i Knivsta. // Fr o m 1984 går Knivstagruppen samman med Knivsta // Missionsförsamling och bildar Knivsta Frikyrkoförsamling. // |

Föreningen vände sig till barn som hade slutat söndagsskolan och var mellan 13-18 år. |

Verksamhet för 9-12-åringar. // Vid 12 års ålder inbjöds GK-arna att gå över till juniorföreningen Framtidshoppet i Baptistkyrkan. // // 1970 beslöts att GK skulle ingå som en gren av Scoutkåren. |

Utpost till Uppsala baptistförsamling. // 1954 överlämnades kassabehållningen till Uppsala baptistförsamling. |

Syförening som bildades i syfte att sy kläder åt behövande söndagsskolebarn. // // 1963 är ett troligt upphörandeår för föreningen. Då överfördes kassabehållningen till församlingskassan. |

Bildades under namnet Luthagens syförening. Benämndes därefter som Lilla syföreningen och fr o m 1964 som Dagsyföreningen. Sammanslogs med Kvällssyföreningen och Kvinnorådet år 1970. Tillsammans bildade de föreningen Baptiskyrkans Kvinnor. |

Namnändringar: // 1904 bildas Uppsala Baptistförsamlings Ungdomsförbund // 1910 Uppsala Baptistförsamlings Ungdomsförening // 1920 Immanuelskyrkans Ungdomsförening // 1953 Baptistkyrkans Ungdom // // 1940 införs öppet medlemskap, d v s även icke troende får bli medlemmar. |

Bildades under namnet Vänskapsförening vilken bestod av ogifta systrar inom församlingen.1889 antogs namnet Jungfruföreningen Arbetsmyran. |

Baptistisk missionsverksamhet bedrevs till en början av ungdomsföreningen Framtidshoppet. 1925 övertogs denna av Uppsala baptistförsamlings Åkerbygrupp, varefter föreningen huvudsakligen bedrev ungdomsarbete. |

Baptistiskt ungdomsverksamhet bedrevs fr o m 1909 i Åkerby av ungdomsföreningen Framtidshoppet. Genom tillkomsten av Åkerbygruppen övertogs även denna verksamhet 1925. Åkerbygruppen var inte en självständig församling utan var en utpost till Uppsala baptistförsamling. Gruppen byggde ett eget kapell i Åkerby 1927. // // 1986 överfördes Åkerbygruppens kassabehållning till Uppsala baptist- // församlings kassa. |

Se bilaga 1! // Särförtecknade underföreningar - se bilaga 2! | 1869 bryter sig en grupp ur baptistförsamlingen p g a olika syn på synd - frihetsläran. // Fr o m 1869 och ett år framåt finns det m a o två baptistförsamlingar i Uppsala. Den kvarvarande ursprungliga församlingsgruppen sluter sig efterhand till den nya försam- // lingsbildningen. Därav skälet till att Sv Baptistsamfundet t o m 1885 räknar församlingen som bildad 1869. // // 1872 invigs församlingens första kapell vid Dragarbrunnsgatan, vilken var den första frikyrkobyggnaden i Uppsala. // 1885 rivs kapellet och året därefter invigs Immanuelskyrkan. // // Fullständig historik över Uppsala Baptistförsamling, se serie F5. // // Följande grupperingar har valts att redovisas under huvudförsamlingen; // // Sällskapet Upplysningens Vänner // Bildades 1873, som ett sällskap som vill verka för upplysning i sedlig riktning. Stadgarna utformades med ledning av "Sällskapet Upplysning och sedlighet" inom Stockholms 1:a baptistförsamlings stadgar. // Sällskapet fungerade även som en byggnadsförening, som stod som ägare till kapellet. Detta eftersom församlingen som sådan inte godkändes som juridisk organisation. // 1946 upphör Upplysningens Vänner, eftersom en stadgeändring tillät församlingen att själv stå som juridisk ägare till församlingens fastigheter. // // Söndagsskole- och Scoutverksamhet // Den första söndagsskolan startades troligen 1869. // Förutom i Immanuelskyrkan och i utposterna har församlingen haft söndagsskolor på ett flertal ställen. Bl a vid Lilla Djurgården i Danmarks socken 1912, på Salagatan 1937 och i Eriksberg 1940. 1940 hade församlingen sex verksamma söndagsskolor. // // Uppsala Baptistförsamlings verksamhet i Valsätra // Under 1930-talet inledde Uppsala Baptistförsamling ungdomsverksamhet i Valsätra. // 1939 inköptes en tomt i Valsätra på initiativ av Uppsala Baptistförsamlings Ynglinga- // förening "Kämpen". // Ungdomsgården Fyren uppförs och en scoutverksamhet inleds. Mellan 1965-1975 drivs Fyren som en öppen ungdomsgård med stöd av Uppsala kommun. 1975 försäljs ungdomsgården Fyren. // // 1976 invigs Valsätrakyrkan. Trots att Valsätragruppen i stort fungerar som en församling är den fortfarande en del av Uppsala Baptistförsamling. // 1982 blir Valsätrakyrkan en självständig församling och söker medlemskap i fem olika frikyrkosamfund; Sv Alliansmissionen, Sv Baptistsamfundet, Fribaptistsamfundet Helgelseförbundet och Sv Missionsförbundet. Församlingen antar namnet Valsätrakyrkan.

1995 bildas Alunda Frikyrkoförsamling av Ekeby Baptistförsamling, Alunda Baptistförsamling och Olands Missionsförsamling. |

Bildades under namnet "Ungdomsföreningen Senapskornet". // 1961 ändrades namnet till Storvreta SBU Senioravdelning. |

Bildades under namnet Lena Baptistförsamling. // 1899 antas namnet Storvreta Baptistförsamling, eftersom det första kapellet byggdes i Storvreta 1894. // Går samman med Storvreta Missionsförsamling och bildar Storvreta Frikyrkoförsamling 1980. |

Den 8 oktober 1885 köptes en tomt i Nolsterby. Föreningen upphörde tillsammans med församlingen (som då bestod av endast två medlemmar) när kapellet såldes. |

Upplöstes samtidigt med byggnadsföreningen när kapellet såldes. |

1887 bildades en ynglingaförening och nästan samtidigt en jungfruförening. Dessa två föreningar existerade sida vid sida under en period av 10 år, dock hade ynglingaföreningen under denna tid lagt ned verksamheten vid två tillfällen. // 1897 ombildades ynglinga- och jungfruföreningen till en ungdomsförening som fick namnet Söderfors Kristna Endeavor förening. Namnet ändrades år 1900 till Vårblomman. |

1883 bildades syföreningen "Arbetsmyran". Dess program var att stödja församlingens verksamhet. Man arbetade även för yttre missionen, särskilt i Indien där en infödd evangelist skulle underhållas. // Föreningen ombildades 1917 till en mödraförening. I februari 1933 lades denna verksamhet ned. // 1937 började syföreningen, nu under namnet "Febe", åter sin verksamhet. |

Sällskapet förvaltade församlingens egendom. Upplöstes 1923 och sällskapets egendomar överlämnades till församlingen. |

1942 ersattes juniorföreningen av en GK-förening fram till 1946. // I oktober 1948 återupptogs juniorverksamheten. |

| Underföreningar // // - Sällskapet Gudsfruktan och Sedlighet // - Ungdomsförening Vårblomman // - Juniorförening Solstrålen // - Syförening Febe // - Söndagsskola // - Sång- och musikförening Jubelklangen

Församlingen blev en grupp av Uppsala Baptistförsamling 1962. |

Östuna Femöresförening var en sångförening som även bedrev söndagsskoleverksamhet inom Östuna baptistförsamling. |