S:t Göranskommittén i Uppsala är ett samarbetsorgan för de inom staden verksamma scoutförbunden. |
S:t Ilians socialdemokratiska förening uppgick i den 1999/2000 bildade Enköpings Stads socialdemokratiska förening. |
Sammanslutning av f d pojkscouter som är uppbyggd kring ordenstankar och ritualer. |
"S:t Sigfrids Gille har till ändamål att väcka och befordra ett angenämt umgängeslif mellan familjer och enskilda, tillhörande företrädesvis Upsala stads borgerskap." // // (§ 1, föreningens stadgar 1891) |
Se bilaga! |
Avdelningen omfattade flygflottiljen F2 som lades ner ungefär 1971-1972. Därefter var avdelningen kvar vid Hägernäs, med teleservicebas, fram till 1974, då verksamheten flyttade till Sundbyberg. // // Organisationsförändringar har lett till att verksamheten levt vidare under andra organisationer. Däribland flygflottilj F16 i Uppsala, där den levde kvar till 1981, då den lades ned. |
1995 SEKO Civil avd 704 Uppsala |
Bildad som Fångvårdsmannaförbundet avd 5. Verksamhet fanns innan bildandeåret 1917, men ingen styrelse fanns innan dess. // Organiserade anställda vid fängelset på nuvarande Dag Hammarskjölds väg. Senare även personal vid rättspsykiatriska kliniken, anstalterna vid Åby och Bärby samt Studiegården. |
Organiserade anställda vid fängelset på Dag Hammarskjölds väg. |
Avdelningen bildades som nummer 65 Bärby Yrkesskola av Svenska Fångvårdsmannaförbundet. Namnändring 1965 till avdelning nummer 65 av Svenska Vårdpersonalförbundet. 1970 uppgick avdelningen i Statstjänstemannaförbundet med avdelningsnummer 2365. 1976 slogs avdelningen samman med avdelning 2305 i Uppsala. // Avdelningen organiserade personal vid Bärby Yrkesskola samt från 1960 även personal vid Morängens Yrkesskola i Almunge och från 1961 personal vid Åby Lanthem, Bärby. |
Namnändringar: // 1896 Sv Postvaktbetjenteföreningen Uppsalakretsen // 1908 Sv Postmannaförbundet Uppsalakretsen // 1945 Sv Postmannaförbundet avd 15 // 1962 Sv Postförbundet avd 15 // 1970 Statsanställdas Förbund avd 3015 Post // 1995 SEKO Post Mälardalen avd 706 (Klubb Uppland) |
Se bilaga! | Bildas under namnet Väg- och Vattenbyggnadsarbetareförbundet avd 27 Älvkarleö. Namnbyte år ? till Älvkarleby. // // 1944 ingår vägarbetarna boende i Skärplinge i avdelningen. De hade tidigare tillhört Tierpsavdelningen. // // 1949 ändras förbundets namn till Vägarbetareförbundet avd 27 Älvkarleby. // // 1966 Storavdelning bildas i Uppsala län och Västmanland. Det nya namnet blir Vägarbetareförbundet avd 4 CU sektion 7. Mötena sker växelvis i Älvkarleby och Skärplinge. // // 1970 Vägarbetareförbundet ombildas till Statsanställdas förbund. Nytt namn - Statsanställdas förbund avd 5104 klubb 7 Skärplinge - trots att medlemmar finns i Älvkarleby.
Bildades som Sv Vägarbetareförbundet avd 26 sektion 14. // Namnbyte 1971. |
Namnändringar: // Bildades under namnet Älvkarleby Kraftverks Maskinistförening // 1927 Vattenfallsverkens Tjänstemannaförbund // 1948 Vattenfallsverkens Personalförbund avd 6 Älvkarleby // 1963 Kraftverkens Personalförbund avd 6 Älvkarleby // 1970 Statsanställdas Förbund avd 5206 Älvkarleby // 1980 Statsanställdas Förbund avd 5207 Älvkarleby |
Kommittén konstituerades vid ett sammanträde den 20/10 1970, då Statsanställdas samorganisation i Uppsala omorganiserade sin verksamhet. |
Avdelningen bildades omkring 1930 och upphörde med verksamheten 21/5 1970. |
Var under några år innan bildandet en personalklubb vid AF i Uppsala, ansluten till Stockholmskretsen. |
Bildades 1963 då Försäkringsfunktionärernas förbund avd 106, där man tidigare ingått som sektion, delades upp i två avdelningar. // 1969 namnändring till Försäkringsanställdas förbund avd 75 Uppsala // Januari 2002 uppgick man i Statstjänstemannaförbundet och FF avd 75 upphörde och blev istället ST-FK sektion 102-03 Uppsala. // Vid årsmötet 14 mars 2011 fastslogs att Uppsala som egen sektion nu är avslutad, då man bildat ny sektion med Gävleborg och Dalarna under namnet ST-FK sektion 28 Gävleborg - Uppsala - Dalarna. |
Sammanslogs 1964 med Upplands-Tuna Arbetarekommun till Tuna-Stavby Arbetarekommun. |
Stefan Lundhem var under åren 1970-72 ordförande för Uppsala FNL-grupp. Arkivet innehåller ordförandens handlingar samt handlingar från ytterligare föreningar, bl.a. Clarté. |
Stefanushjälpen är en ideell förening med säte i Uppsala som vill hjälpa människor som lider nöd, främst hemlösa EU-migranter, med målsättningen att de ska bli självförsörjande. |
Ändamål: // Att sammansluta alla sten- och grovarbetare i Uppsala i en förening som ska söka förbättra deras ställning i intellektuellt, ekonomiskt och socialt hänseende. |
Avdelningen bildades första gången troligen i april 1904 (enl kassabok), upphörde dock. // // Den 31/7 1916 nybildades avdelningen och var verksam till 1/7 1970 då den upphörde och övergick i Sv Fabriksarbetareförbundet. |
1954-1966 Stenskärs Båtsällskap |
Stiftelse tillägnad minnet av konstnären Anna Lisa Thomson (1905-1952), // bl.a. formgivare vid Ekeby bruk. Stiftelsen har bl.a. till ändamål att stödja konstnärer med stipendier. // Stiftelsen upplöses 1989, men ombildas samma år och med samma namn med Uplands konstförening som huvudman. |
Stiftelsen bildades genom donation från LO-kommittén i Enköping och Sparbanken i Enköping. // Stiftelsens ändamål var att verka för att utveckla ett kultur- och naturområde på Bryggholmen i samförstånd med Enköpings kommun och motsvarande organ. |
Stiftelsens Global Kunskaps målsättning var att arbeta till stöd för FN:s målsättningar, för internationell solidaritet, social rättvisa, fred och allmän nedrustning samt främja ökad utrikespolitisk information och ökad förståelse för internationellt samarbete. // Stiftelsens huvuduppgift var att utge publikationer och studiematerial samt att genom besök, föreläsningar och kurser, informera skolor och organisationer om materialet och hur det kunde användas i undervisningen/studier. |
Var nära knuten till Håbo Hembygdsförening och hade samma styrelse från 1992. Räkenskaperna hölls dock separata t.o.m. 2003. // År 2004 byter museet namn till Fridegårdsmuseet - Statare och Hembygd. |
Föreningen Norden inrättade 1951 stiftelsen Föreningen Nordens institut och genom ett riksdagsbeslut 1956 ställdes egendomen Biskops-Arnö till stiftelsens förfogande. Stiftelsen inrättade 1958 en särskild folkhögsskola. // // 1992 ändrades namnet till stiftelsen Nordens Biskops-Arnö. | Ritningar // // Elevbostad- och vaktmästarbostad 1962 (3) // Elevbostad- och vaktmästarbostad nr 14-15 1962, 1964 (4) // Elevbostäder, vaktmästarbostad, hus 15 1962 (1) // Elevbostäder 1962 (3) // Elevbostäder, sektion gavelfasad 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13,14, 15, grundplaner u å (1) // Elevbostäder, hus 13 1962, 1964 (3) // Elevbostäder, nr 13, planer och fasader 1962 (1) // Elevbostäder, hus 13-14 1962 (1) // Elevbostäder, beslagsförteckning, dörrar, fönsterdetaljer 1964 (1) // Elevbostäder, detaljer till springventil och fönsterbänkar, 1964 (1) // Elevbostäder, inredning i dagrum/kokskåp 1964 (1) // Elevbostäder, inredning i elevrum 1964 (1) // Elevbostäder, detaljer till yttertrappor 1964 (1) // Elevhem, yttre ledning, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, yttre ledning, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, rördragning ingående i elentreprenaden 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13, positionsbet. för väggar 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, hus 13, elinstallation i väggar 1964 (2) // Elevbostäder, hus 13-14, elinstallation i väggar 1964 (1) // Elevbostäder, hus 14-15, positionsbet. för väggar 1964 (1) // Elevbostäder, hus 14-15, elektrisk anläggning 1964 (1) // Elevbostäder, hus 14-15, elinstallation i väggar 1964 (1) // Elevbostäder, nr 14-15, rördragning ingående i elentreprenaden 1964 (1) // // Huvudbyggnad, omdisponering 1962 (1) // // Norra flygeln 1962 (1) // Norra flygeln, uppmätning 1961 (2) // Norra flygeln, hus 3, vvs 1963 (1) // // Rektorsbostad 1962 (1) // Rektorsbostad, hus 16 1962-1963 (6) // // Ridhuset, uppmätning 1961 (1) // Ridhuset, omdisponering 1962 (2) // // Norra flygeln 1962 (1) // Norra flygeln, uppmätning 1961 (2) // Norra flygeln, hus 3, vvs 1963 (1) // // Rektorsbostad 1962 (1) // Rektorsbostad, hus 16 1962-1963 (6) // // Ridhuset, uppmätning 1961 (1) // Ridhuset, omdisponering 1962 (2) // Ridhuset, hus 5, vvs 1963 (1) // // - Situationsplan 1962 (8) // - Situationsplan, vvs 1964 (1) // // - Skolbyggnad, källarplan 1962 (1) // - Skolbyggnad, fasader och fasadsektioner 1962 (3) // - Skolbyggnad, hus 10, fasader 1962 (8) // - Skolbyggnad, hus 10, fasader, sektioner 1962 (3) // - Skolbyggnad, hus 10, bottenplan 1962 (1 ) // // Stallet, hus 7, uppmätning 1963 (1) // Stallet, ombyggnad elektrisk anläggning 1964 (2) // //
Se bilaga | Stig Dagermansällskapet // I maj 1987 bildades Stig Dagermansällskapet på Sörgärdets bibliotek, några stenkast från Dagermans barndomshem på Norrgärdet. Sällskapet bildades för att uppmärksamma och sprida kunskap om ett viktigt författarskap. // 1992 öppnades Dagermansrummet på Laxön, som möblerades med flera av Stig Dagermans möbler samt en av hans skrivmaskiner. Ett rum som hade flera tusen besökare varje år. // // Dagermanpriset, ”en dag om året”, som delades ut för första gången 1996 i samarbete med Älvkarleby kommun. Det delades ut till den person som på något sätt ”i Stig Dagermans anda har verkat för att värna om det fria ordets betydelse och tillgänglighet”. Bland pristagarna genom åren kan nämnas John Hron (1996), Elsie Johansson (2001), Elfiede Jelinek (2004) och Anders Kompass (2017). // // 2019 lade sällskapet ned sin verksamhet. Administrationen av Dagermanpriset tas dock över av Älvkarleby kommun. Prisjuryn ska dock vara fristående och ha i uppgift att varje år ompröva om priset ska vara kvar. // // Stig Dagerman // Stig Dagerman (1923-1954) växte upp i Älvkarleby hos sina farföräldrar men flyttade senare till Stockholm. // // Han började tidigt arbeta som journalist och från 1942 blev han en av redaktörerna för Storm (organ för Syndikalisternas ungdomsförbund) och även dess ansvarige utgivare. // // 1943 anställdes han på tidningen Arbetaren, där han efter två år blev kulturredaktör. När han hade slagit igenom som författare avslutade han sin fasta anställning men fortsatte att ibland medverka som dagsverksskribent i tidningen. // // Han debuterade som romanförfattare med ”Ormen” år 1945. Några år senare debuterade han också som pjäsförfattare med ”Den dödsdömde” som hade urpremiär på Dramaten 1947. Dessa och följande år var produktiva och han skrev flera romaner, reportage, pjäser, dikter och s k dagsedlar i Arbetaren. Därefter, i slutet av 1940-talet, sinande kreativiteten och han drabbades av skrivkramp. // // 1954 begick han självmord genom kolmonoxidförgiftning. Idag är Stig Dagerman begravd vid Älvkarlebys kyrka. //
Föreningen upplöstes 2013 men då hade man inte haft någon aktivitet sedan 2003. |
Bildades inom samma grupp av människor som grundade Storvreta Återbruk och Storvreta Fredsförening. // Syftet var att tillhandahålla miljövänligt framställda livsmedel. |
År 1909 utbröt den s.k. storstrejken. En långvarig lågkonjunktur hade lett till lönesänkningar och lokala konflikter och när SAF sommaren 1909 proklamerade allmän lockout inom sitt område svarade LO, den 4 augusti, med storstrejk. Strejken riktade sig mot alla arbetsgivare i landet och syftet var att stoppa hela samhällsmaskineriet, endast sjukvård och andra vitala funktioner undantogs. Som mest var ca 300 000 arbetare indragna i konflikten. |
Bildad som Ärentuna socialdemokratiska arbetarekommun. // Namnbyte 1971. |
Kårparti vid Uppsala universitet med en marxist-leninistisk åskådning. |
Föreningen avser att utgöra ett föreningsband mellan studenter vid Uppsala Universitet, vilka omfatta tanke- och yttrandefrihetens grundsatser samt hysa intresse för allmänt mänskliga och samhälleliga frågor. // // Under senare tid (1951) har föreningen ändrat karaktär och blivit en akademisk diskussionsförening. Främsta insatsen gjordes inom folkbildningsområdet. |
Föreningen verkade för att främja studentidrotten vid Uppsala Universitet. |
Samarbetsorganisation bildad av IOGT, ABF, SSUH och TO. |
Bildade tillsammans med Studieförbundens samarbetskommitté i Tierp-Älvkarleby Samstud Norduppland 1999. |
Bildade tillsammans med Studieförbundens samarbetskommitté i Östhammar Samstud Norduppland 1999. |
Bildades under namnet Studieförbundens Samarbetskommitté Uppsala. // Namnbyte 2003 i samband med att Knivsta blev en egen kommun. // // Kommittén har till syfte att vara ett kontaktorgan mellan Studieförbundens lokalavdelningar i Uppsala samt mellan dessa och Uppsala stad. |
1995 Bildade avdelningen tillsammans med avdelningen i Östhammar en ny förening. Den fick namnet Studiefrämjandet i Norduppland. |
Bildad som studiefrämjandet i Enköping. // 1977 tillkom Håbo som tidigare bildat avd tillsammans med Upplands-Bro. // 1988/1989 bildade man tillsammans med avd i Uppsala en ny avd med namnet Studiefrämjandet avd Uppsala-Enköping-Håbo. |
Avdelningen bildas under namnet Oland-Östhammar och bytte namn 1974, då delar av Oland införlivades i Östhammars kommun. // // Avdelningen upphör 1995-06-30 och ingår i den nybildade Nordupplandsavdelningen. |
1988/1989 skedde en sammanslagning med Studiefrämjandets avdelning i Enköping-Håbo. |
Bildades 1988/1989 genom en sammanslagning mellan studiefrämjandets avd i Uppsala och Enköping-Håbo. // Fr o m 1998 finns det endast en avd av Studiefrämjandet för Uppsala län. |
1995 skedde en sammanslagning av avd i Älvkarleby-Tierp och Östhammar. Den nya föreningen fick namnet Studiefrämjandet i Norduppland. // // 1998 slogs alla avd i Uppland samman och bildade Studiefrämjandet avd Uppsala län. |
Fr o m 1997 kalenderår |
Paraplyorganisation för all ideell folkbildningsverksamhet inom Alunda/Oland. Bl a skedde alla anslagsäskanden för det frivilliga folkbildningsarbetet i bygden genom nämnden. // Alunda föreläsningsförening förefaller ha varit särskilt nära knuten till studienämnden. |
Roland och Jonas Frid, far och son, driver i eget hus på Kyrkogatan 13 stadens äldsta fotografiatlejé.
Roland Andersson, som han hette från början, startade sin karriär som anställd hos Osvald Bindler, Polyfoto, åren 1948-1950. Teddy Aarni, som etablerade sig i Eskilstuna 1951, anställde redan samma år den unge fotografen. Han arbetade hos Aarni till 1953 då det var dags att söka äventyret i Chicago.
I Chicago studios fann A-, B- och C-fotografer och det fanns mörkrumsslavar. Roland Andersson fick börja som C-fotograf. Det arbetet gick mest ut på att bära väskor och att ladda film i kassetterna. Så småningom avancerade han till B-fotograf och fick då vara belysningstekniker. Ännu hade han inte nått fram till kameran som var A-fotografens domän. Man han skulle nå dit också, och det gjorde han hos en annan arbetsgivare, fortfarande i Chicago.
Tillbaka i Sverige 1956, arbetade han en kort tid hos studiofotografen och mästaren när det gällde föremålsfotografering, Arne Wahlberg i Stockholm, innan han fick sitt första stora frilansuppdrag. Detta, som resulterade i en bok, gick ut på att resa runt i landet och fotografera transportörer och uppdragsgivaren var det tillverkande företaget.
Året därpå arbetade han som stabsfotograf för FN i Suez och Gaza.
Hösten 1957 registrerade han sig som egen företagare i Eskilstuna under namnet Fotograf Roland Andersson, men redan i januari året därpå ändrades firmanamnet till Reklamfotograf Roland. Nu var det inte A-, B- eller C-fotografen som gällde utan nu fick han ta hand om hela alfabetet själv.
Adressen var till en början Kungsvägen 6 B, där han delade lokal med Rolf Bergström, och under en tioårsperiod med början 1960 Djurgårdsvägen 1.
Från 1962 heter firman Studio Roland och efternamnet Andersson har ändrats till Frid. Sedan 1970 finns Studion på Kyrkogtan 13.
Reklamfotografering för industrin har från början varit det huvudsakliga arbetsområdet och är så fortfarande. Här har sakligheten varit ledstjärna i arbetet och möjligen är det så att den korta tiden hos Arne Wahlberg har satt sina spår. Givetvis har uppdragsgivarens krav haft betydelse. Reklambilder för industrin måste vara exakta och skarpa och i allt övrigt hålla en hög kvalitet.
År 1984 började sonen Jonas Frid som lärling i studion och i negativ registret kam man se att han fick göra sitt första fotograferingsuppdrag under våren 1985. Uppdraget gällde fotografering av köksinredningar för ett varuhus.
Jonas Frid har under de år som gått sedan dess efter hand tagit över fotograferandet mer och mer och tio år efter det första uppdraget är han dessutom studions innehavare. Detta har inneburit två viktiga saker för Studio Roland. Dels kontinuitet, Jonas har samma kvalitetskrav från beställare och sig själv som Roland har haft, dels förnyelse. Även om Roland och Jonas är far och son, är de två individer och Jonas måste sätta sin prägel på arbetsresultatet. Det gör han bland annat med nyskapande ljusbehandling, multiexponeringar och genom ett annat sätt att se förhållandet mellan bakgrund och objekt.
Roland Frids äventyrslystnad förde honom till Chicago. Jonas Frid ägnar sig åt klättring på lodräta bergväggar och dykning i djupa vatten. Att flyga intresserar honom. Tack vare detta kan Studio Roland också effektuera såväl undervattens- som flygbilder. Framförallt det sistnämnda har appellerat till industrins beställare.
Företaget upphörde år 2008.
Föreningen ägde och drev en stuga i Vårdsätra, Uppsala. |
1927 träder Stuveriföreningen i likvidation och dess fordringar i Hargshamns Folkets Hus fördelas dels på medlemmarna i Stuveriföreningen och dels på den nybildade (reorganiserade ?) Sv Transportarbetareförbundet avd 53 Hargshamn. |
Lokalhistorisk kulturförening som anordnade sociala aktiviteter. Föreningen bildades informellt den 10/3 2006 och formellt under 2007. Uppgick 2016 i Håbo kultur- och hembygdsförening. |
Bertil Sundman var politiskt och fackligt aktiv i Skutskär. Sundman var bl.a. ordförande för Träindustriarbetareförbundets avdelning i Skutskär. |
Se bilaga | Ernst Sundström 1910-1982) var skomakare, han startade tidigt skomakeri på Klockarbacken i Forkarby, Bälinge. Yrket hade han lärt av sin far. // // Under militärtjänsten var han skomakare på I8. // // 1935 lade han ner skomakeriet och tog anställning på det nybildade Sko Tjänst i Uppsala. Sko Tjänst grundades 1925 av Gösta Lundin på Timmermansgatan 18 och hette Lundins Skomakeri. 1935 öppnade Gösta Lundin skomakeri på Ymergatan 11 i källaren under sin bostad, som då fick namnet Sko Tjänst. // // 1945 startade Sko Tjänst sin verkstad och inlämningsställe på Stora Torget, där Ernst blev verkmästare. 1956 bildades Sko Tjänst AB och Gösta Lundin gjorde sina tre verkmästare till aktieägare. // // Den 21 juni 1969 dör Gösta Lundin och nu behövs en snabb lösning = Ernst och Lennart Johansson arrenderar Sko Tjänst av aktiebolaget och driver det vidare. Ernst blev kvar i företaget till 1975 då han blev pensionär. //