En socialdemokratisk kvinnoklubb bildades i Öregrund redan 1934, // men verksamheten lades ner efter några år. // 1954 startades verksamheten upp igen. |
Se bilaga! | Övergrans socialdemokratiska kvinnoklubb bildades 1933. // Handlingar, förutom kassaböcker, saknas från de första åren. // // Klubben var mycket aktiv med bl a möten varje månad, studiecirklar och en syförening som genom auktioner inbringade pengar till klubben. Därigenom kunde klubben bedriva en del hjälpverksamhet. // // Enligt mötesprotokoll 1960-04-25 beslutas klubbens upphörande, 10 oktober samma år hölls sista mötet. Då beslöts att fördela de medel som fanns kvar (valfonden 100 kr, stödfonden 25 kr, Övergrans medborgarhus 200 kr, Övergrans idrottsförening 200 kr) samt att en skrivelse skulle sändas till förbundet om klubbens upphörande. // // Revisorernas halvårsberättelse godkändes. // // En medlem begärde överflyttning till Bålsta kvinnoklubb, en till Enköpings kvinnoklubb. Övriga medlemmar begärde utträde ur klubben. // // Klubben hade även en fana som inte är inlämnad till Folkrörelsearkivet.
Vid årsmötet 1983 beslutades att lägga ned klubbens verksamhet. Klubbens tillgångar tillfördes kvinnodistriktet. |
Vid årsmötet 1983 beslutades att lägga ned klubbens verksamhet. Klubbens tillgångar tillfördes kvinnodistriktet. |
Den 7/4 1959 beslutade 13 damer att bilda klubben. // Sista mötet hölls den 29/2 1972. |
Den 7/4 1959 beslutade 13 damer att bilda klubben. // Sista mötet hölls den 29/2 1972. |
Tidigare hade två socialdemokratiska kvinnoklubbar varit verksamma i Skutskär. Från den först bildade finns inga uppgifter. Den andra var verksam mellan 1925-1928. Den idag verksamma klubben räkar dock sitt bildandeår från 1933. |
Tidigare hade två socialdemokratiska kvinnoklubbar varit verksamma i Skutskär. Från den först bildade finns inga uppgifter. Den andra var verksam mellan 1925-1928. Den idag verksamma klubben räkar dock sitt bildandeår från 1933. |
Den första socialdemokratiska kvinnoklubben bildades 1907, men efter några år svalnade intresset och klubben lades ner. |
Den första socialdemokratiska kvinnoklubben bildades 1907, men efter några år svalnade intresset och klubben lades ner. |
Den 13/2 1949 samlades kvinnorna till ett möte, där Olga Hedén var mötesledare och bildade klubben. // Den 12/3 1969 beslutades att lägga ner verksamheten, då flera av medlemmarna flyttat till Tierp och det blev allt svårare att bedriva ett meningsfullt arbete. |
Den 13/2 1949 samlades kvinnorna till ett möte, där Olga Hedén var mötesledare och bildade klubben. // Den 12/3 1969 beslutades att lägga ner verksamheten, då flera av medlemmarna flyttat till Tierp och det blev allt svårare att bedriva ett meningsfullt arbete. |
Den 15/2 1923 bildades klubben efter ett föredrag av Hulda Flood. // Den 2/3 1936 diskuteras nedläggandet av klubben. Klubben läggs ner och medlemmarna som hade intresse övergick till klubben i Söderfors. |
Den 15/2 1923 bildades klubben efter ett föredrag av Hulda Flood. // Den 2/3 1936 diskuteras nedläggandet av klubben. Klubben läggs ner och medlemmarna som hade intresse övergick till klubben i Söderfors. |
1928-1936: Sunnersta socialdemokratiska kvinnoklubb // 1937-1946: Bondkyrko socialdemokratiska kvinnoklubb // 1947-1971: Uppsala södra socialdemokratiska kvinnoklubb |
1928-1936: Sunnersta socialdemokratiska kvinnoklubb // 1937-1946: Bondkyrko socialdemokratiska kvinnoklubb // 1947-1971: Uppsala södra socialdemokratiska kvinnoklubb |
De aktiva i föreningen bodde i Danmark på 1950-talet. Föreningen upphörde troligen på grund av detta och en ny kvinnoklubb startade 1959 med namnet Danmarks socialdemokratiska kvinnoklubb. |
De aktiva i föreningen bodde i Danmark på 1950-talet. Föreningen upphörde troligen på grund av detta och en ny kvinnoklubb startade 1959 med namnet Danmarks socialdemokratiska kvinnoklubb. |
Klubben bildades den 27/10 1945 i samband med att Sv Lantarbetare- // förbundet anordnat en fest. // Den 11/3 1964 förklaras klubben för vilande och därmed upphör verksamheten. |
Den 15/8 1956 bildades klubben efter Wivor Wallins föredrag "Den sociala välfärdspolitiken". // Den 5/2 1962 beslutades att klubben skulle läggas ner den 1 april. Vid nedläggandet fanns det bara sex medlemmar kvar i klubben. |
Den 15/8 1956 bildades klubben efter Wivor Wallins föredrag "Den sociala välfärdspolitiken". // Den 5/2 1962 beslutades att klubben skulle läggas ner den 1 april. Vid nedläggandet fanns det bara sex medlemmar kvar i klubben. |
Klubben bildades 8/12 1918 av vänstersocialistiska ungdomar pga det stora medlemsantalet och vissa stridigheter som förekommit inom Uppsala Socialdemokratiska Ungdomsklubb. // Verksamheten upphörde efter den 19/8 1919 och man uppgick i Uppsala SDUK. Protokollsboken överlämnades till Uppsala Vänstersocialistiska Kvinnoklubb. |
Klubben var en nybildning av den år 1904 bildade Bodarnas social-demokratiska ungdomsklubb. // Upplandsbodarnas socialdemokratiska ungdomsklubb tillhörde dock vänsterfalangen, d v s Socialdemokratiska Vänsterpartiet. |
Skutskärs socialdemokratiska vänsterkommun var en utbrytning ur Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun. // // 1923 återgick vänserkommunen till Skutskärs socialdemokratiska arbetarekommun. |
Socialdemokratiska EU-kritiker i Uppsala hade sitt ursprung i Socialdemokraterna mot EU som ledde den socialdemokratiska nejkampanjen till EU-medlemskapet 1994. // Efter 1994 års folkomröstning bytte föreningen namn och antog en ny plattform, som innebar att de respekterade folkomröstningens beslut men kritiserade utvecklingen mot överstatlighet. |
Se bilaga! | 1926 beslutade socialdemokratiska partidistriktet att indela distriktet i kretsar omfattande landstingsvalkretsarna. Detta för att inom varje område få fram styrelser som ordnade med agitation vid valen och arbetade för bildandet av nya organisationer. // // Den 24 juli 1927 samlades representanter från arbetarekommunerna i Vaksala, Rasbo, Gamla Uppsala, Funbo, Järlåsa, Åland, Gryta, Hagby och Skogstibble till ett sammanträde i Folkets Hus, där Jim Lambert Dahlkvist från arbetarekommunens styrelse inledde frågan. Resultatet blev att en kretsorganisation för den mellersta valkretsen bildades och en styrelse på fem personer valdes. Trots svårigheter att organisera landsbygdens folk och motgångar växte organisationen till en kraft i partidistriktet. // // 1950 ingick Oland-Norunda kretsen i mellersta kretsen. // // 1971 bildades Nordöstblockets partikrets inom Olands, Dannemora och Östhammars kommuner. // // 1974 ombildning till Östhammars Arbetarekommun.
Bildades som Uppsala läns socialdemokratiska partidistrikt Örbyhus- // kretsen. Namnbyte ca 1952. Man organiserade arbetarekommuner inom Tierps och Älvkarleby kommuner. I Örbyhuskretsen ingick följande socknar från Tierp; Vendel, Tierp, Tierps Köping, Söderfors, Tolfta, Västland. 1971 delades partikretsen på resp. kommuner; Tierpsblockets partikrets (till 1973, då Tierps Arbetarekommun bildades) och Skutskär-Älvkerleby Arbetare-kommun. Arbetarekommunerna fungerar som sammanhållande enheter, de äldre arbetarekommunerna omvandlades till socialdemokratiska föreningar. |
Bildades i Grillby som även hade v.u. några år tills det förlades till Enköping. // Söda partikretsen lades ner 1970 i samband med kommunreformen, varefter det bildades en partikrets för Enköpings kommun. |
Bildades i samband med kommunreformen, varmed partidistriktets södra krets upphör. |
Följande arbetarekommuner var medlemmar 1955: // Almunge, Faringe, Bladåker, Knutby, Skebo-Ununge, Häverö, Edebo, Herräng, Singö, Väddö, Grisslehamn, Björkö-Arholma |
Bildades vid en utbrytning ur Knivsta FNL-grupp. // Syftet var ursprungligen att bilda opinion i vänsterpolitiska frågor. // Föreningen fick med tiden en tydligare inriktning på miljöfrågor. |
Majoriteten av medlemmarna i den kommunistiska arbetarekommunen i Uppsala tillhörde Kilboms falang, som 1929 bröt med Komintern och 1934 antog namnet socialistiska partiet. // // Se bilaga! |
Bildades 17/10 1932 under namnet Uppsala Kommunistiska Kvinnoklubb. // Namnändring 1934 till Uppsala Socialistiska Kvinnoklubb. |
Föreningen bildades 1919 och verkade på socialdemokratisk grund utan att vara ansluten till partiet för att sprida kännedom om socialismen bland studenter. // // 1925 15/5 beslutade föreningen uppgå i Laboremus Uppsala. |
De flesta av medlemmarna i det kommunistiska partidistriktet var trogna majoriteten, dvs Kihlbom,vid partiets sprängning 1929. Partidistriktet ändrade därmed sitt namn 1934 till socialistiska partidistriktet. |
Bildades i samband med kommunistiska partiets sprängning 1929. Namnet socialistiska ungdomsförbundet antogs 1934. |
1897 inleddes en mer regelbunden social verksamhet inom Uppsala Missionsförsamling i och med att den första församlingssystern anställdes. // 1916 tillsattes en för ungdomsförbundet och församlingen gemensam kommitté, som speciellt skulle ägna sig åt det sociala arbetet. Namnet bestämdes till kommittén för socialt arbete. // 1946 övertogs huvudmannaskapet av, den samma år bildade, Stiftelsen Uppsala Missionsförsamlings sociala verksamhet (se eget arkiv). |
Föreningens ändamål är att sammanföra äldre män med intellektuella intressen. |
Bildades som Söderfors Arbetarekommun, men vid kommunsamman- // slagningen i Tierp 1974 bildades Tierps Arbetarekommun och övriga // arbetarekommuner blev socialdemokratiska föreningar. // 1922 bildas en sektion vid Untraverken. |
Bildades som Söderfors Arbetarekommun, men vid kommunsamman- // slagningen i Tierp 1974 bildades Tierps Arbetarekommun och övriga // arbetarekommuner blev socialdemokratiska föreningar. // 1922 bildas en sektion vid Untraverken. |
1 maj 1912 började medlemmar ur TO templet 412 Bodarnas Framtid iordningställa ett sommarhem på en holme vid Rotskär. Föreningen Templarnas Sommarhem bildades. |
1908 tillsatte templen 1575 Svea och 31 Thor varsin sommarhemskom- // mitté. Det första sommarhemmet låg vid Hammarby och invigningen av Templarnas Sommarhem ägde rum den 28 maj 1908. 1909 ersattes // kommittéerna av Uppsala Templares Sommarhemsförening. Verksamheten vid sommarhemmet i Hammarby pågick i tio år och upphörde 1918. // Verksamheten återupptogs dock, när och var framgår ej av handlingarna. // Fotografier - se IOG-NTO 31 Thor Uppsala |
Föreningen bildades den 19 augusti 1935 och dess uppgift var att till i Uppsala boende arbetarungdom anskaffa och underhålla ett sommar- och semesterhem för vila och rekreation. Sommarhemmet finns på arrenderad mark på Grävsvinsudden i Lillinge, Funbo. |
Föreningen bildades den 3 maj 1908 för att anskaffa en lämplig egendom för ett sommarhem för Uppsalas godtemplare. Den 25 mars 1909 antogs stadgar för föreningen. // // Eftersom ingen verksamhet bedrivits under ca 30 år, beslöt man att upplösa föreningen år 1982. |
Föreningen bildas ur Hesselby Syförening, vilken bildades 1894. // 1895 startar en söndagsskola. // 1900 bildas Gröndals söndagsskoleförening. // 1902 byggs Klippans kapell varvid namnändringen till Klippans söndagskoleförening sker. // 1936 skänks Klippans kapell till S:t Johannis Metodistförsamling, Uppsala. |
Se bilaga! | Soroptimismens idé föddes nästan samtidigt i Förenta Staterna och i Storbritannien. Många kvinnor i västvärlden hade utfört männens arbete under första världskriget. Kriget tog slut men kvinnorna fortsatte att hålla nyckelbefattningar, viktiga och intressanta poster i yrkeslivet och i affärsvärlden. Framstående kvinnor, medvetna om sin styrka, ville skapa en förening liksom våra föregångares serviceklubbar; Rotary, Lions, Kiwanis eller Altrusta, zonta mfl, för att diskutera sina metoder och framtidsutsikter, för att dela erfarenhet och för att handla och hjälpa. // Den första Soroptimistklubben bildades i Oakland i Amerika den 3 oktober 1921. Ordet soroptimist är en sammanslagning av det latinska ordet för syster - SOROR - och för den bästa - OPTIMA. Till Europa kom soroptismen 1923 med en första klubb i London. Under de följande åren spred sig soroptismen från land till land. I diktaturstaterna förbjöds den på 30-talet och efter andra världskrigets utbrott existerade den huvudsakligen under jorden i de ockuperade länderna. Med fredsslutet levde den upp på nytt, gamla klubbar återuppstod och nya klubbar bildades. // Sverige fick sin första klubb 1948 och klubben i Uppsala bildades 1949. // // FÖRENINGENS SYFTEN: // 1) Att upprätthålla en hög etisk standard i liv och yrke. // 2) Att verka för mänskliga rättigheter för alla människor, i synnerhet för kvinnans ställning. // 3) Att verka för stärkande av vänskap och samhörighet mellan soroptimister i alla länder. // 4) Att väcka och vidmakthålla en levande anda av hjälpsamhet och medmänsklig förståelse. // 5) Att bidraga till internationellt samförstånd och vänskap över gränserna. // // Soroptimist International är en sammanslutning av alla soroptimister i världen. Den är uppdelad i fyra federationer och har sitt huvudkontor i England. // Vart fjärde år avhåller federationerna gemensamt en världskongress, som i tur och ordning förläggs till en av federationerna. // Den europeiska federationen är organiserad på följande sätt: Federationen leds av en styrelse, bestående av två representanter för varje land, guvernörer. Styrelsen sammanträder varje år (guvernörsmöte). Federationen inbjuder vart fjärde år de europeiska soroptimisterna till en kongress, vilken förläggs till det land, som då innehar presidentskapet. // // Klubbarna inom varje land är sammanslutna till en Union, vars beslutande organ består av två representanter för varje klubb, kallat Unionens Representantskap. Sverigeunionen bildades 1950. // Sverige är idag uppdelat i fyra regioner; Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmöregionerna. Unionsstyrelsen cirkulerar med tvåårsintervall mellan dessa regioner i ovan nämnd ordning. // Vartannat år (udda år) har varje region ett regionmöte som någon av klubbarna inom regionen arrangerar. // // Soroptimismen är helt opolitisk, alla kan - oavsett ras, religion och politisk inställning - mötas i en soroptimistklubb för att diskutera rent mänskliga problem. Det ligger i klubbarnas program att främja sin verksamhet mer genom enskilda medlemmars personliga insats än genom samlade aktioner. // // Klubben har till uppgift att välja medlemmar från så många olika yrken som möjligt. Varje yrke får representeras av endast en medlem, dock får efter 10 (15) år en ”duplettmedlem” inväljas. Varje klubb får en systerklubb inom var och en av de fyra federationerna, med vilka kontakt förväntas. // Mötesplikten är det som kommer i första hand för den enskilda medlemmen. Endast genom ständig kontakt kan den gemensamhetskänsla utvecklas, som är hjärtpunkten i sammanslutningen. // I Sverige bedrivs inte någon organiserad social hjälpverksamhet, vilket är fallet bl a i England och USA. Hjälpverksamhet i Sverige är internationellt inriktad. Ex hjälp till utbildning i form av stipendier till kvinnor i u-länder, hjälp till åldriga flyktingar osv. //
Se bilaga! | Soroptimismens idé föddes nästan samtidigt i Förenta Staterna och i Storbritannien. Många kvinnor i västvärlden hade utfört männens arbete under första världskriget. Kriget tog slut men kvinnorna fortsatte att hålla nyckelbefattningar, viktiga och intressanta poster i yrkeslivet och i affärsvärlden. Framstående kvinnor, medvetna om sin styrka, ville skapa en förening liksom våra föregångares serviceklubbar; Rotary, Lions, Kiwanis eller Altrusta, zonta mfl, för att diskutera sina metoder och framtidsutsikter, för att dela erfarenhet och för att handla och hjälpa. // Den första Soroptimistklubben bildades i Oakland i Amerika den 3 oktober 1921. Ordet soroptimist är en sammanslagning av det latinska ordet för syster - SOROR - och för den bästa - OPTIMA. Till Europa kom soroptismen 1923 med en första klubb i London. Under de följande åren spred sig soroptismen från land till land. I diktaturstaterna förbjöds den på 30-talet och efter andra världskrigets utbrott existerade den huvudsakligen under jorden i de ockuperade länderna. Med fredsslutet levde den upp på nytt, gamla klubbar återuppstod och nya klubbar bildades. // Sverige fick sin första klubb 1948 och klubben i Uppsala bildades 1949. // // FÖRENINGENS SYFTEN: // 1) Att upprätthålla en hög etisk standard i liv och yrke. // 2) Att verka för mänskliga rättigheter för alla människor, i synnerhet för kvinnans ställning. // 3) Att verka för stärkande av vänskap och samhörighet mellan soroptimister i alla länder. // 4) Att väcka och vidmakthålla en levande anda av hjälpsamhet och medmänsklig förståelse. // 5) Att bidraga till internationellt samförstånd och vänskap över gränserna. // // Soroptimist International är en sammanslutning av alla soroptimister i världen. Den är uppdelad i fyra federationer och har sitt huvudkontor i England. // Vart fjärde år avhåller federationerna gemensamt en världskongress, som i tur och ordning förläggs till en av federationerna. // Den europeiska federationen är organiserad på följande sätt: Federationen leds av en styrelse, bestående av två representanter för varje land, guvernörer. Styrelsen sammanträder varje år (guvernörsmöte). Federationen inbjuder vart fjärde år de europeiska soroptimisterna till en kongress, vilken förläggs till det land, som då innehar presidentskapet. // // Klubbarna inom varje land är sammanslutna till en Union, vars beslutande organ består av två representanter för varje klubb, kallat Unionens Representantskap. Sverigeunionen bildades 1950. // Sverige är idag uppdelat i fyra regioner; Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmöregionerna. Unionsstyrelsen cirkulerar med tvåårsintervall mellan dessa regioner i ovan nämnd ordning. // Vartannat år (udda år) har varje region ett regionmöte som någon av klubbarna inom regionen arrangerar. // // Soroptimismen är helt opolitisk, alla kan - oavsett ras, religion och politisk inställning - mötas i en soroptimistklubb för att diskutera rent mänskliga problem. Det ligger i klubbarnas program att främja sin verksamhet mer genom enskilda medlemmars personliga insats än genom samlade aktioner. // // Klubben har till uppgift att välja medlemmar från så många olika yrken som möjligt. Varje yrke får representeras av endast en medlem, dock får efter 10 (15) år en ”duplettmedlem” inväljas. Varje klubb får en systerklubb inom var och en av de fyra federationerna, med vilka kontakt förväntas. // Mötesplikten är det som kommer i första hand för den enskilda medlemmen. Endast genom ständig kontakt kan den gemensamhetskänsla utvecklas, som är hjärtpunkten i sammanslutningen. // I Sverige bedrivs inte någon organiserad social hjälpverksamhet, vilket är fallet bl a i England och USA. Hjälpverksamhet i Sverige är internationellt inriktad. Ex hjälp till utbildning i form av stipendier till kvinnor i u-länder, hjälp till åldriga flyktingar osv. //
Kommittén bildades på initiativ av Tierps FCO 1937 och syftade till att "på bästa möjliga sätt organisera hjälpverksamheten inom Tierpsorten för det mot upprorsmän och främmande makters inkräktare kämpande spanska folket". |
Uppsala läns socialdemokratiska Spanienkommitté bildades på initiativ av Uppsala läns SSU-distrikt och föreningen Laboremus i november 1964. Bland medlemsorganisationerna märktes Arbetarekommuner, Kvinno- // klubbar, SSU-klubbar, Fackföreningar samt ABF-distrikt och Laboremus. // // Spanienkommitténs uppgift var att ekonomiskt och opionsmässigt stödja de socialdemokratiska krafterna i Spanien. |
Folkrörelsernas Sparkampanj bildades 1947 av de fackliga, politiska, religiösa och ideella organisationerna efter en inbjudan av regeringen. Folkrörelserna skulle mobiliseras i kamp mot inflationen. |
1938 bildades logen 1969 Söderborgs sparklubb. Den var inte avsedd endast för logens medlemmar utan stod även öppen för allmänheten. |