Visar 6162 resultat

Föreningen var åren 1949-1969 delad i två lokalavdelningar, men hade gemensam medlemsmatrikel och gemensamma årsmöten. // Föreningen slogs 1991 ihop med Storvreta och bildade Storvreta-Vattholma lokalavdelning. // Den 24/2 1998 sammangick man med Rasbo, Rasbokil, Tuna och Stavby lokalavdelning och bildade Vattholma-Rasbo FP-förening. |

Bildad 1934 som Folkpartiets Valkrets i Tiunda Tingslag. |

Klubben var "allierad" med Tierps Köpings lokalavdelning av Folkpartiet. |

Faringe och Bladåkers avd ingår i Knutby Folkpartiavdelning 1959. // 1971 går Knutby samman med Almunge avd och tar namnet Almunge-Knutby Folkpartiavdelning. |

Bildad 1948 som Hållnäs avdelning. Namnbyte 1998 i samband med att avdelningen i Österlövsta uppgick i föreningen. |

Hette fram till 1952 Folkpartiet Vänge. |

Håbo folkpartiavdelning bildas genom sammanslagning av Övergrans och Bålsta folkpartiavdelningar. |

Avdelningen bildades genom sammanslagning av avdelningarna Fjärdhundra östra och Fjärdhundra västra. |

1968 28/2 uppgick Danmark-Funbo folkpartiavdelning, tillsammans med Vaksala folkpartiavdelning, i Uppsala folkpartiavdelning. // // OBS! Föreliggande arkiv omfattar inte handlingar rörande Funbo folkpartiavdelning från tiden före sammangåendet med Danmarks folkpartiavdelning. |

Bildades vid delningen av Folkpartiet Gottsunda/Sävja 1986. // Uppgick i Folkpartiet Fyris 1996. |

1957 5/3 gick avdelningen samman med Funbo folkpartiavdelning. // Namnet ändrades till Danmark-Funbo folkpartiavdelning. |

Bildar Håbo folkpartiavdelning tillsammans med Övergrans folkpartiavdelning. |

Sammanslagning av Almunge och Knutby Folkpartiavdelningar 1971. |

Går samman med Knutby Folkpartiavd 1971. |

Folkmusikföreningen är en utbrytning ur Musikforum. // Föreningen bildades i mars 1984 under arbetsnamnet "Folkmusik och dans i Uppsala". // Namnbyte till Uppsala Folkmusikförening 1984. |

Oenigheten för eller emot kärnkraft gjorde att en folkomröstning var oundviklig. Så bildades alternativen 1, 2 och 3. Linje 3:s planering startades hösten 1979. Debatter och kampanjer pågick i länet och hela riket. // Den 23 mars 1980 var den stora valdagen, därefter avslutades folk- // kampanjen. |

Bildas av uppländska arbetar- och nykterhetsorganisationer i syfte att anordna flyttande folkhögskolekurser. Den redan verksamma föreningen med samma syfte "Upplands Godtemplares Folkhögskolekursförening" uppgår i Upplands Folkhögskolekursförening 1920. |

Bildat i Stockholm 1906 av nationellt sinnade arbetare som reagerade mot kollektivanslutningen till SAP. Ville bl a verka för ökad frihet för person och arbete samt utjämna klassmotsättningarna. // Utgav tidningen "Folkviljan". // 1918 fanns 12 000 medlemmar. |

Se bilaga! | År 1916 tog Föreningen Folkets Hus i Uppsala initiativet till att bilda en Folkets Parkförening. Denna kunde år 1918 inköpa ett område vid Flottsund. // // Redan år 1905 hade frågan om en Folkets Park kommit på tal i Uppsala, men det var inte så lätt. En av svårigheterna var att komma över lämpligt område. 1906 inrättades ett sommarcafé i Folkets Hus trädgård, men det utgjorde endast en ringa ersättning för en parkanläggning. // // Området vid Flottsund öppnades år 1924, även om den ej drevs som en Folkets Park i egentlig mening. Då parken visade sig ha begränsade möjligheter inköptes ett område vid Graneberg som sedan länge varit samlingsplats för den helgfirande allmänheten. // // Under årsmötet 1952-05-07 diskuterades föreningens upplösande och samma år såldes föreningens fastigheter till Uppsala stad.

Bildad som Folkets Hus förening, men bytte namn tidigt eftersom något hus aldrig uppförts. |

Föreningen lät bygga Gränby Folkets Park som färdigställdes under 1980-talet. Verksamheten upphörde då föreningen gick i konkurs 1992. |

Folkparksstyrelsen finns formellt kvar 1997. // Parken med fastigheter och tomt har sålts till Enköpings kommun. |

1 januari 1988 uppgick skrivbyrån genom fusion i Folkets Hus. |

Verksamheten upphörde då dansbanan såldes 1958, men föreningen upphörde formellt först 1991. |

Se bilaga! | Föreningen Folkets Hus bildades år 1898 i form av en andelsförening. Fackföreningarna i Uppsala hade länge brottats med lokalproblem och med föreningens bildande hoppades man kunna finna en lösning på dessa. // // I början hyrde man nedre botten av Norrlands nation. Men då sågverken i Norrland fick bekymmer med arbetarna som ville bilda fackföreningar, fick arbetarna i Uppsala inte vara kvar i nationens lokaler. Sågverkspatronerna hotade nämligen med att dra in sina anslag om uthyrningen fortsatte. // // Efter ett par år av smärre problem så kunde ett nytt Folkets Hus invigas år 1902 med adress Kungsgatan 53. Invigningstalet hölls av Hjalmar Branting. Därmed fick Uppsalas arbetare för första gången sin egen fasta punkt i samhället. // År 1911 fick huset byggas ut för att anpassas till de allt mer trängande lokalbehoven. Trädgården runt huset gav rum åt mötesarrangemang och caféliv. // // Arbetarrörelsen växte och behoven ökade därmed och man planerade en nybyggnad. En byggnadsfond bildades år 1924 för att kunna finansiera en sådan. Medel till fonden avsattes från fackföreningsavgifterna. // // Redan 1930 anlitades arkitekten Gunnar Leche som utarbetade ett förslag, vilket låg färdigt 1934. Samtidigt förvärvade Föreningen Folkets Hus flera grannfastigheter i kvarteret Oxen. 1936 var över halva kvarteret i Folkets Hus ägo. Kriget kom emellan och försenade byggnadsarbetet. Det gamla Folkets Hus revs år 1947 och år 1950 invigdes ett nytt som inrymde expeditionslokaler, samlingslokaler, serveringar och en hotelldel. Här fanns också en efterlängtad teater som hyrs av Uppsala stad. // // Den senaste större ombyggnaden färdigställdes 1987. // // 2008 begärde föreningen sig i konkurs.

Se bilaga! | Skutskärs och Bodarnas arbetsmannaförening hade tagit upp Folkets Hus byggnation 1891. Skurskärs arbetarekommun initierade bildandet av Skutskärs, Harnäs och Bodarnas Byggnadsförening 1902, för byggande av ett Folkets Hus. // // 1906 bildades Skutskärs Folkets Hus förening, som 1913 uppförde ett Folkets Hus. 1926 tillsätts en byggnadskommitté, Folkets Hus Byggnadsförening u p a, för att bygga ett nytt Folkets Hus. Den gamla Folkets Hus föreningen går i likvidation 1942 och ersätts av den nya föreningen, Folkets Hus Byggnadsförening. // 1939 invigs den nya Folkets Hus byggnaden. //

Föreningen försattes 1983 i konkurs, men ombildades samma år under namnet Folkets Hus förening Österby-Dannemora nya. |

Föreningen bildades formellt 4 april 1907, då stadgarna inregistrerades. Redan 1903 hade initiativ tagits av logen nr 164 Ariel NOV. Efter förarbete // av en kommitté beslutades, på ett möte den 18/12 1904, att bilda en Folkets Hus förening. Den 27/10 1912 invigdes Folkets Hus i Enköping och 1994 flyttade verksamheten in i det som tidigare varit Enköpings kommuns gatukontors lokaler. År 2011 präglades av problem med ekonomin som slutade med en försäljning av Folket hus fastigheten. // Föreningen har sedan hösten 2011 varit vilande. | Serie: J1 Ritningar // // Innehåll: // Tomtkarta, 1909 // Folkets Hus i Smedjebacken, 1909 // Föreningslokal på tomt nr 2 Östra Roten 18 Kvarter, 1911 // Förslag till ombyggnad av uthus på tomten, 1924 // Inredningsritningar till Folkets Hus, 1925 // Skiss till inredning av Folkets Hus, 1926 // Förslag till tillbyggnad av Folkets Hus, 1929 // Tillbyggnad för Folkets Hus, 1929 // Tillbyggnad för Folkets Hus, 1930 // Förslag till scenöppning i Folkets Hus, 1930 // Ritning till urinoar, 1931 // Förslag till utbyggnad för anordnande av Wc vid Folkets Hus, 1938 // Förslag till nybyggnad av Folkets Hus i Limhamn, 1950 // Folkets Hus i Falkenberg, 1953 // Renovering av elektriska installationer Folkets Hus Enköping, 1953 // Ritning till toalettutrymmen, 1956 // Planutredning, Folkets Hus Teater och Hotell vid Gustav Adolfs Plan Enköping, 1957 // Folkets Hus, restaurang, hotell, Enköping, 1958-1959 // Enköping FH, 1960 // Utredning till Medborgarhus på Gustav Adolfs Plan i Enköping, 1962 // Ombyggnad av toaletter i Folkets Hus, 1962-1963 // Folkets Hus VA-anläggningar, 1975 // Folkets Hus, förslag till ombyggnad 1975 // Folkets Hus, ändring A Kv Serv, 1975 // Kv Centrum Enköping, fasader, 1979 // Folkets Hus VA-installation för handikappade, 1979 // Nybyggnadskarta över Korsängen 4:1 i Enköpings kommun, 1982 // Preliminär skiss, om/tillbyggnad av Folkets Hus, 1983 // Förslag (nr 4) tillbyggnad och ombyggnad av Folket Hus-byggnaden, 1983 // Kv Kaplanen 15, Enköping, ombyggnad tvättstuga, 1989 // Skisser Folkets Hus Enköping, 1987, 1990 // Grundplan för Kv Sadelmakaren Enköping, 1987 // Folkets Hus Enköping, 1991-1992, u å // Detaljplan för Kv Sadelmakaren Enköping, 1991 // Omklädningsrum med dusch och toalettutrymmen, okänt var, u å // Hissalternativ, u å // Skisser till nytt Folkets Hus, u å // Centrum, förslag till byggnad för transformatorstation, u å // // Se Ritningssamlingen // // // // // // // // //

Fastigheten övertas av Håbo kommun 1967. |

Bildades under namnet Folkets Hus Byggnadsförening i Älvkarleö upa, Älvkarleby. Namnet ändrades 1986, då det nya Folkets Hus i Älvkarleö fick ett liknande namn, till det mera lokalanpassade Älvkarleby Folkets Hus Byggnadsförening upa. // // Folkets Hus som byggdes 1928 brann ned 1930 och återuppbyggdes 1931. // Föreningen begärde sig i likvidation år 2006, men då hade det inte bedrivits någon verksamhet eller funnits någon styrelse sedan årsmötet 2004. |

Föreningen registrerades 1939. |

Den 26 januari 1972, dagen innan första numret av Folket i bild/Kulturfront utkom, beslöt dåvarande arbetsgruppen i Uppsala att bilda avdelning. Verksamheten hade pågått hela hösten. // // 1994 beslutade årsmötet att uppsalaavdelningen skulle upplösas. Under de senaste åren hade föreningen inte haft någon verksamhet. // // Runt år 2000 återuppstod Uppsalaavdelningen. // |

Folkdanslaget bildades under namnet SGU Folkdanslag Harnäs. // 1925 antogs namnet IOGT Folkdanslag för att markera att alla godtemplare kunde vara medlemmar. |

Föreningen bildades ett par år innan man började protokollföra sina möten. Första protokollet är från 1957. // Man är medlemmar av Svenska Ungdomsringen för bygdekultur. |

Föreningen bildades 1973 på initiativ av Enköpings Folkdansgille. |

Efter ett uppehåll ombildades föreningen 1976. Detta årtal räknade sedan föreningen som bildandeår. |

Syftar till att tillvarata den muntliga traditionen i landet. Organisationens kontor finns i Stockholm. Ansvarig för insamlingsarbetet i Uppland var Harald Gustafson, aktiv inom folkbildningsrörelsen. |

När Uppsala läns Folk- och Försvarskommitté bildades framkommer ej av handlingarna. Centralförbundet bildades dock 1940.Första protokollet 1962-05-22 är fört vid reorganisationsmöte och § 6 berättar att ingen verksamhet förekommit sedan 1957. |

Lokalgrupper 1973: // Västerås, Enköping, Uppsala, Sala, Knivsta, Arboga, Eskilstuna, Köping, Surahammar, Östhammar, Hallstavik, Fagersta, Norrtälje (Norberg, Tierp) // // Regionens syfte var att dela erfarenheter mellan olika grupper och att föra ut förbundsledningens linje. |

Bildas under namnet Uppsala länsavdelning av Mellanfolkligt samarbete. 1954 antas namnet Uppsala FN-förening. // Ingår 1956 som en FN-kommitté i Uppsala läns Bildningsförbund. |

Bildades 1981 under namnet Svenska FN-förbundet Uppsala läns distrikt. |

Specialdistriktsförbund under Upplands Idrottsförbund. |

68 lottor från Uppsala lottakårs flyglottasektion bildade stommen i flyglottakåren 1948. // 1947-1948; Flyglottasektion under Uppsala lottakår. // 1970 går Uppsala flyglottakår och Uppsala armélottakår samman och "återgår" till namnet Uppsala lottakår. |

Föreningen bildades 1986 med syfte att främja gemenskap och kamratskap mellan medlemmarna och följa utvecklingen inom luftfarten i allmänhet samt flygsäkerheten i synnerhet. |

1941 flyttades verksamheten från Sandbro Säteri i Björklinge till nuvarande Sundbro Flygplats. |

Föreningen bedrev tävlingar med modellsegelflygplan. |

Bildades troligtvis på 1930-talet. // Inofficiellt användes även namnet IOGT Flickscoutkår Malteserflickorna. // 1968 gick IOGT:s Flick- och Pojkscoutkårer samman under namnet Uppsala IOGT Scoutkår. |