Församlingen i Bred gick samman med Orresta missionsförsamling (Västmanland) 1961 och bildade Orresta-Breds missionsförsamling. |
1938 ändrades Börstils Brödraförsamlings namn till Snesslinge missionsförsamling. |
Församlingen uppgick 1970 i Uppsala Missionsförsamling. |
Verksamheten fick läggas ned p g a hård konkurrens och brist på unga ledarkrafter. |
Verksamheten nedlades 1941. Något år senare bildades en ny juniorförening. Mot senare delen av 50-talet avtog verksamheten. // En nystart skedde 1959. Denna juniorgrupps verksamhet lades ned 1960, främst till följd av ledarbrist. |
Församlingen räknar året för beslutet att bygga missionshuset i Björklinge som bildandeår. // Församlingen har sedan tidigt 1900-tal oftast haft ett nära samarbete med församlingen i Skuttunge, men de har båda varit självständiga juridiska personer hela tiden. // Församlingarna presenterar sig utåt som Björklinge-Skuttunge missionsförsamlingar. |
Berkinge missionsförsamling upphörde 1945 som självständig församling och dess återstående åtta medlemmar uppgick som krets i Valö missions-församling. |
Bildade Simtuna missionsförsamlings ungdomsförening 1933, tillsammans med Forsby kristna ungdomsförening. Biblioteket, som tillkommit 1908, fortsatte dock sin verksamhet efter 1933. |
Bildade Simtuna missionsförsamlings juniorförening 1933 tillsammans med Forsby missionsförsamlings juniorförening. |
Se bilaga! | Bärby missionsförsamling hade en föregångare i den arbetsförening som bildades 1862 i socknen, Simtuna-Bärby arbetsförening. Året därpå bildades Bärby missionsförening. // // 1879 bildade Bärby missionsförening Simtuna missionsförsamling tillsammans med missionsföreningarna i Skensta, Altuna och Fridhem, för att gemensamt kalla predikant och bedriva missionsverksamhet. När Simtuna missionsförsamling upplöstes 1885 fick Bärby och de övriga missionsföreningarna ordna sin verksamhet var och en för sig. // // 1933 återbildades Simtuna missionsförsamling av Bärby och Forsby missionsförsamlingar.
Fr o m 1986 samarbetade församlingen med Bålsta Baptistförsamling under namnet Bålsta Frikyrkoförsamling. De båda församlingarna upphörde formellt 1990. |
Ungdomsverksamheten var nedlagd under perioden 27/2 1923 - 10/2 1937. |
Bildas under namnet Bälinge Södra Missionsförsamling. // Ingår 1966 i Gamla Uppsala Missionsförsamling. |
Bildades under namnet Ängsbolagets Friförsamling. // Ingick i Tierps missionsförsamling 1982. |
Församlingen uppgick i Skutskärs missionsförsamling 1969. |
1878 Missionsförsamling Skoby // 1879 Brödraförsamling Alunda // 1924 Missionsförsamling Alunda // 1927 Missionsförsamling Alunda-Stavby // 1970 Uppgår i Olands missionsförsamling |
1942 återupptog föreningen arbetet bland juniorerna, vilket under några år varit nedlagt. |
Se bilaga! | 1879 bildade Altuna missionsförening Simtuna missionsförsamling tillsammans med Bärby, Skensta och Fridhems missionsföreningar, för att gemensamt anställa predikant och bedriva missionsverksamhet. När Simtuna missionsförsamling upplöstes 1885, fick Altuna och de övriga missionsförsamlingarna ordna sin verksamhet var och en för sig. // I Altuna gjorde man detta under namnet Altuna Fria kretsförening. 1908 bytte man namn till Altuna missionsförsamling. // // Mot slutet av 1950-talet började man diskutera en ev. sammanslagning av flera församlingar. Detta blev ett faktum 1979 då Altuna missionsförsamling uppmanade sina medlemmar att uppgå i Simtuna och Sala missionsförsamlingar. Ett gåvobrev upprättades på Altuna missionshus till Simtuna missionsförsamling och man beslöt att samtliga värdehandlingar skulle överföras till Simtuna missionsförsamlings arkiv.
Sammanslogs 1926 med Alsike missionsförsamling. |
Föreningen vilade 1957-1959 p g a medlemsskarans låga ålder. // Verksamheten bedrevs då som scoutverksamhet. |
1927 inköper församlingen Knivsta missionsförsamlings Södra Missionshus. Detta revs och flyttades till Alsike 1935/36. // Nyårsdagen 1937 kunde missionshuset återinvigas. |
Hette fram till 1893 Missionsvänner Almunge. |
1903 1/1 invigdes missionshuset i Vesterby. // Årtalet för namnändringen till Ålands missionsförsamling framgår inte av befintliga handlingar. // 1970 uppgick församlingen i Uppsala missionsförsamling, inom vilken man tillsammans med Järlåsa utgjorde en egen krets. Tillsammans med de övriga "Hagunda-församlingarna" utgjorde Åland samtidigt ett stadsdels- // område inom Uppsalaförsamlingen, benämnt Hagunda, med ett stadsdels- // råd som planerade och samrådde om verksamheten. |
1964 går missionsförsamlingarnas undomsföreningar i Trögd samman och bildar SMU Trögd. // // 1971 går samtliga ungdomsföreningar inom missionsförbundet i Enköpings kommun samman och bildar SMU Enköpings kommun. |
Trögds missionsförening fungerade som kretsförening för närliggande missionsförsamlingar. |
Församlingen i Östra Oland bildades vid en konferens i Vattensta i Hökhuvud 1897-01-02. Syftet var att församlingarna i Harg, Vattensta, Ekeby och Ola skulle sammansluta sig när det gällde att kalla extra predikanter. // Till föreningen anslöt sig även andra missionsföreningar i nordöstra Uppland, bland andra Tegelsmora. |
De Handikappades Missionsförening i Uppsala län, DHM, hade till syfte att bedriva en kristen diakonal verksamhet bland handikappade i länet. Föreningen var ansluten till riksorganisationen De Handikappades Missionsförening. // Föreningen bildades i december 1977 och lades ned 2007. |
Organisationen är en systerförening till Minority Rights Group i London. // Man strävar efter rättvisa för minoritetsgrupper, vill motverka kränkningar av mänskliga rättigheter och främja förståelsen för orsakerna till etniska konflikter. |
Minoritetspensionärsföreningen Topakat bildades 31 mars 1985. De var verksamma i Eskilstuna fram till år 2023. Deras syfte var att ge sina medlemmar meningsfull samvaro med andra sverigefinnar genom att erbjuda kurser, resor och träffar. Den årliga höstfesten och andra evenemang hörde också till verksamheten. Topakat informerade sina medlemmar om händelser i samhället och minoritetens rättigheter på finska. Föreningen var med i Sveriges Minoritetspensionärers Centralorganisation (SMPCO) tillsammans med andra pensionärsföreningar, bl.a. Hopeapursi från Smedjebacken, Iltarusko från Ludvika, Kipinä från Oxelösund, Liekki från Nyköping, Mehiläiset från Strömsnäsbruk, Otava från Motala, Pursi från Norrköping och Tomerat från Strängnäs. SMPCO bildades i november 1983, en del av deras dokument ingår även i denna samling. Det analoga materialet förvaras i Arkivhuset i Eskilstuna och det digitala i EEA.
Vähemmistöeläkeläisyhdistys Topakat perustettiin 31 maaliskuuta 1985. Yhdistys toimi Eskilstunassa vuoteen 2023 asti. Toiminnan päämäärä oli tarjota jäsenilleen laadukasta ja mukavaa yhdessäoloa toisten ruotsinsuomalaisten kanssa. Tähän pyrittiin järjestämällä kursseja, matkoja ja kahvitteluja. Jokavuotiset syysjuhlat ja muut tapahtumat kuuluivat myös ohjelmistoon. Topakat tiedottivat jäseniään yhteiskunnallisista tapahtumista ja vähemmistön oikeuksista suomeksi. Yhdistys kuului Ruotsin Vähemmistöeläkeläisten Keskusliittoon (RVEKJ) muiden yhdistysten kera, mm Hopeapursi Smedjebackenista, Iltarusko Ludvikasta, Kipinä Oxelösundista, Liekki Nyköpingistä, Mehiläiset Strömsnäsbrukista, Otava Motalasta, Pursi Norrköpingistä ja Tomerat Strängnäsistä. RVEKJ perustettiin marraskuussa 1983 ja osa heidän asiakirjoistaan sisältyy myös tähän aineistoon. Analoginen materiaali on tallennettu Eskilstunan Arkistotaloon ja digitaalinen EEA:han.
//Anna-Karina Bogren 2025-08-20
Gruppen för Minoriteters Rättigheter, en del av Minority Right Group International, arbetar med att upplysa och bekämpa förtryck på etnisk grund. |
Föreningens ändamål var bl a att verka för: // - att sträckningen av det nya snabbtågsspåret mellan Älvkareby och Bomansberget läggs utanför tätbebebyggt område // - att det i minsta möjliga mån skall försämra livsmiljön för människor, djur och natur // - att i görligaste mån bistå och stödja dem som drabbats då Banverket drar fram det nya snabbtågsspåret. |
Upphörde när region Mälardalen bildades. |
MHF avd Uppsala Damklubb var en del av Motormännens Helnykterhets- // förbund. // Klubben bildades för första gången i slutet av 1940-talet. // Verksamheten återupptogs 1963. // |
Avdelningen omfattade vid bildandet Hållnäs, Österlövsta och Västlands socknar. |
Föreningens verksamhetsområde är Alunda, Ekeby, Morkarla, Stavby, Skäfthammar och Tuna. |
Bildades som avd Vattholma. Namnbyte till avd Norunda 1947. // Föreningen uppgick i MHF avd Uppsala 2008. |
Verksamheten har tidvis varit vilande, vilket medför luckor i handlingarna. Uppgock i Olands MHF 2010. |
Uppgår i MHF Bålsta 1971. |
Bildades under namnet S:t Johannis Metodistförsamlings Epworthförening. // 1892 ingick även S:t Johannis Jungfruförening i Epworthföreningen. // 1933 namnändring till Metodistkyrkans Ungdomsförening. |
Namnändringar: // 1871 Senapskornet // - Syföreningen // 1900 ca Mödraföreningen // 1920 Systraföreningen |
1920 bildades en juniorförening som omfattade både Ytterharnäs och Stenvreten, denna upphörde med sin verksamhet 1923. // En ny förening bildades 1938. Denna hade endast Stenvreten som sitt verksamhetsområde. |
Före 1886 var Skutskär en utpost till S:t Matteus församling i Gävle. // 1886 avskiljs Skutskär, Hedesunda, Karlholm och Söderfors till egna församlingar. // I september 1974 upphörde Skutskär som självständig församling och uppgick i Gävle församling, dit även tillgångarna överfördes. |
Se bilaga | Föreningen bildades den 29 januari 1898. Den drivande kraften och initiativtagare var pastor C J Eklund som då var föreningens vårdhavande predikant i Karlholm. // // Bildandet av Epworthföreningen var dock inte den första organiserade ungdomsrörelsen på denna plats och inom denna församling. Enligt historiken bildades redan år 1888 en ungdomsförening benämnd Syskonbandet. Vid denna tid hade församlingen i Karlholm inte någon anställd pastor, utan hörde under Skutskär vars dåvarande predikant var pastor K G Fridholm. Trots detta hade föreningen Syskonbandet en regelbunden, planmässig verksamhet och hade under sin blomstringstid 40 medlemmar. När denna förening upphörde framgår inte av handlingarna. //
Bildades 1934 under namnet Kvinnosällskap för yttre mission. // 1944 namnändring till Metodistkyrkans kvinnosällskap. // Vid årsmötet 1951 beslutades, p.g.a. det låga antalet medlemmar, att inte ha några regelbundna möten. |
Se bilaga // // // | Den metodistiska verksamheten i Karlholm började med att Gävle metodistförsamlings dåvarande pastor A Stenholm besökte bygden. De första personer inom socknen som anslöt sig till metodismen torde ha gjort detta i mars 1881 och tillhörde då först församlingen i Gävle tills församlingen i Skutskär bildades. Till en början hade denna församling namnet av Gävle krets och dess första pastor var A W Norman. // // Pastor Aug W Norman kan sägas vara den egentliga bildaren av församlingen i Karlholm. Men eftersom han delade sin tid mellan den nya församlingen och församlingen i Skutskär så verkade han i Karlholm endast en kort tid. Under hans verksamhet byggdes dock församlingens första kapell och verksamheten blev mera regelbunden och fast. Den 28 augusti 1887 invigdes den unga församlingens gudstjänstlokal. // // 1889 blev församlingen självständig och erhöll då en egen pastor, Aug. Olsson-Waermö. När han tillträdde bestod församlingen av 65 personer i fullförening och tio på prov. Dessutom undervisades 65 barn i två söndagsskolor. // // 1924 skedde en ombyggnad av kyrkan och 1943 fick pastorsbostaden en genomgripande ombyggnad och renovering. // // 1947 hade församlingen 46 medlemmar i fullförening och en på prov. Inom församlingen fanns två söndagsskolor med ett åttiotal inskrivna elever. Likaledes två juniorföreningar, en ungdomsförening och en s.k. ungdomsgrupp samt en lokalavdelning av Metodistiska kvinnosällskap och en systraförening. //
Bildad som annexförsamling till S:t Johannis Metodistförsamling i Uppsala. Blev självständig församling 1946. Uppgick i S:t Johannis församling 1966. |
Fackklubben verkade i Nymans verkstäder. |
Avd 368 Herräng upphör i och med att storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo bildas. |
Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerade // den gamla Rimbo-avdelningen under några år som sektion; // sektion Rimbo. |
Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25. Inom storavdelningen fungerade den // gamla Öregrundsavdelningen under några år som sektion; sektion Öregrund. |
Medlemmarna överflyttades till avd 50 Uppsala den 1/9 1954. |
1965: bildar sektion under Metallindustriaretareförbundet avd 25 Gimo. |
Verksam vid Vattholma bruk, senare ABA-bolagen i Vattholma. Bildades på initiativ av Uppsala Socialdemokratiska partidistrikt, av bland andra Tycho Hedén och John Lundberg, som den första fackföreningen på bruket. Bildandet möjliggjordes av att friherrinnan von Essen ställde en lokal till förfogande för arbetarnas möten. Uppgick 1/1 1967 som verkstadsklubb i Metall avd 050 Uppsala. |
Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustriarbetare- // förbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerade den gamla Hallstavikavdelningen under några år som sektion, sektion Häverödal (se särskilt registerblad). |
Upphör i och med bildandet av storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbundet avd 25 Gimo. Inom storavdelningen fungerar den // gamla Östhammarsavdelningen under några år som sektion, sektion Östhammar (se eget registerblad). // // Avdelningen upplöstes 1/8 1926, men reorganiserades 1/3 1937. |