Den 26 januari 1972, dagen innan första numret av Folket i bild/Kulturfront utkom, beslöt dåvarande arbetsgruppen i Uppsala att bilda avdelning. Verksamheten hade pågått hela hösten. // // 1994 beslutade årsmötet att uppsalaavdelningen skulle upplösas. Under de senaste åren hade föreningen inte haft någon verksamhet. // // Runt år 2000 återuppstod Uppsalaavdelningen. // |
Föreningen registrerades 1939. |
Bildades under namnet Folkets Hus Byggnadsförening i Älvkarleö upa, Älvkarleby. Namnet ändrades 1986, då det nya Folkets Hus i Älvkarleö fick ett liknande namn, till det mera lokalanpassade Älvkarleby Folkets Hus Byggnadsförening upa. // // Folkets Hus som byggdes 1928 brann ned 1930 och återuppbyggdes 1931. // Föreningen begärde sig i likvidation år 2006, men då hade det inte bedrivits någon verksamhet eller funnits någon styrelse sedan årsmötet 2004. |
Fastigheten övertas av Håbo kommun 1967. |
Föreningen bildades formellt 4 april 1907, då stadgarna inregistrerades. Redan 1903 hade initiativ tagits av logen nr 164 Ariel NOV. Efter förarbete // av en kommitté beslutades, på ett möte den 18/12 1904, att bilda en Folkets Hus förening. Den 27/10 1912 invigdes Folkets Hus i Enköping och 1994 flyttade verksamheten in i det som tidigare varit Enköpings kommuns gatukontors lokaler. År 2011 präglades av problem med ekonomin som slutade med en försäljning av Folket hus fastigheten. // Föreningen har sedan hösten 2011 varit vilande. | Serie: J1 Ritningar // // Innehåll: // Tomtkarta, 1909 // Folkets Hus i Smedjebacken, 1909 // Föreningslokal på tomt nr 2 Östra Roten 18 Kvarter, 1911 // Förslag till ombyggnad av uthus på tomten, 1924 // Inredningsritningar till Folkets Hus, 1925 // Skiss till inredning av Folkets Hus, 1926 // Förslag till tillbyggnad av Folkets Hus, 1929 // Tillbyggnad för Folkets Hus, 1929 // Tillbyggnad för Folkets Hus, 1930 // Förslag till scenöppning i Folkets Hus, 1930 // Ritning till urinoar, 1931 // Förslag till utbyggnad för anordnande av Wc vid Folkets Hus, 1938 // Förslag till nybyggnad av Folkets Hus i Limhamn, 1950 // Folkets Hus i Falkenberg, 1953 // Renovering av elektriska installationer Folkets Hus Enköping, 1953 // Ritning till toalettutrymmen, 1956 // Planutredning, Folkets Hus Teater och Hotell vid Gustav Adolfs Plan Enköping, 1957 // Folkets Hus, restaurang, hotell, Enköping, 1958-1959 // Enköping FH, 1960 // Utredning till Medborgarhus på Gustav Adolfs Plan i Enköping, 1962 // Ombyggnad av toaletter i Folkets Hus, 1962-1963 // Folkets Hus VA-anläggningar, 1975 // Folkets Hus, förslag till ombyggnad 1975 // Folkets Hus, ändring A Kv Serv, 1975 // Kv Centrum Enköping, fasader, 1979 // Folkets Hus VA-installation för handikappade, 1979 // Nybyggnadskarta över Korsängen 4:1 i Enköpings kommun, 1982 // Preliminär skiss, om/tillbyggnad av Folkets Hus, 1983 // Förslag (nr 4) tillbyggnad och ombyggnad av Folket Hus-byggnaden, 1983 // Kv Kaplanen 15, Enköping, ombyggnad tvättstuga, 1989 // Skisser Folkets Hus Enköping, 1987, 1990 // Grundplan för Kv Sadelmakaren Enköping, 1987 // Folkets Hus Enköping, 1991-1992, u å // Detaljplan för Kv Sadelmakaren Enköping, 1991 // Omklädningsrum med dusch och toalettutrymmen, okänt var, u å // Hissalternativ, u å // Skisser till nytt Folkets Hus, u å // Centrum, förslag till byggnad för transformatorstation, u å // // Se Ritningssamlingen // // // // // // // // //
Föreningen försattes 1983 i konkurs, men ombildades samma år under namnet Folkets Hus förening Österby-Dannemora nya. |
Se bilaga! | Skutskärs och Bodarnas arbetsmannaförening hade tagit upp Folkets Hus byggnation 1891. Skurskärs arbetarekommun initierade bildandet av Skutskärs, Harnäs och Bodarnas Byggnadsförening 1902, för byggande av ett Folkets Hus. // // 1906 bildades Skutskärs Folkets Hus förening, som 1913 uppförde ett Folkets Hus. 1926 tillsätts en byggnadskommitté, Folkets Hus Byggnadsförening u p a, för att bygga ett nytt Folkets Hus. Den gamla Folkets Hus föreningen går i likvidation 1942 och ersätts av den nya föreningen, Folkets Hus Byggnadsförening. // 1939 invigs den nya Folkets Hus byggnaden. //
Se bilaga! | Föreningen Folkets Hus bildades år 1898 i form av en andelsförening. Fackföreningarna i Uppsala hade länge brottats med lokalproblem och med föreningens bildande hoppades man kunna finna en lösning på dessa. // // I början hyrde man nedre botten av Norrlands nation. Men då sågverken i Norrland fick bekymmer med arbetarna som ville bilda fackföreningar, fick arbetarna i Uppsala inte vara kvar i nationens lokaler. Sågverkspatronerna hotade nämligen med att dra in sina anslag om uthyrningen fortsatte. // // Efter ett par år av smärre problem så kunde ett nytt Folkets Hus invigas år 1902 med adress Kungsgatan 53. Invigningstalet hölls av Hjalmar Branting. Därmed fick Uppsalas arbetare för första gången sin egen fasta punkt i samhället. // År 1911 fick huset byggas ut för att anpassas till de allt mer trängande lokalbehoven. Trädgården runt huset gav rum åt mötesarrangemang och caféliv. // // Arbetarrörelsen växte och behoven ökade därmed och man planerade en nybyggnad. En byggnadsfond bildades år 1924 för att kunna finansiera en sådan. Medel till fonden avsattes från fackföreningsavgifterna. // // Redan 1930 anlitades arkitekten Gunnar Leche som utarbetade ett förslag, vilket låg färdigt 1934. Samtidigt förvärvade Föreningen Folkets Hus flera grannfastigheter i kvarteret Oxen. 1936 var över halva kvarteret i Folkets Hus ägo. Kriget kom emellan och försenade byggnadsarbetet. Det gamla Folkets Hus revs år 1947 och år 1950 invigdes ett nytt som inrymde expeditionslokaler, samlingslokaler, serveringar och en hotelldel. Här fanns också en efterlängtad teater som hyrs av Uppsala stad. // // Den senaste större ombyggnaden färdigställdes 1987. // // 2008 begärde föreningen sig i konkurs.
Verksamheten upphörde då dansbanan såldes 1958, men föreningen upphörde formellt först 1991. |
1 januari 1988 uppgick skrivbyrån genom fusion i Folkets Hus. |
Folkparksstyrelsen finns formellt kvar 1997. // Parken med fastigheter och tomt har sålts till Enköpings kommun. |
Föreningen lät bygga Gränby Folkets Park som färdigställdes under 1980-talet. Verksamheten upphörde då föreningen gick i konkurs 1992. |
Bildad som Folkets Hus förening, men bytte namn tidigt eftersom något hus aldrig uppförts. |
Se bilaga! | År 1916 tog Föreningen Folkets Hus i Uppsala initiativet till att bilda en Folkets Parkförening. Denna kunde år 1918 inköpa ett område vid Flottsund. // // Redan år 1905 hade frågan om en Folkets Park kommit på tal i Uppsala, men det var inte så lätt. En av svårigheterna var att komma över lämpligt område. 1906 inrättades ett sommarcafé i Folkets Hus trädgård, men det utgjorde endast en ringa ersättning för en parkanläggning. // // Området vid Flottsund öppnades år 1924, även om den ej drevs som en Folkets Park i egentlig mening. Då parken visade sig ha begränsade möjligheter inköptes ett område vid Graneberg som sedan länge varit samlingsplats för den helgfirande allmänheten. // // Under årsmötet 1952-05-07 diskuterades föreningens upplösande och samma år såldes föreningens fastigheter till Uppsala stad.
Bildat i Stockholm 1906 av nationellt sinnade arbetare som reagerade mot kollektivanslutningen till SAP. Ville bl a verka för ökad frihet för person och arbete samt utjämna klassmotsättningarna. // Utgav tidningen "Folkviljan". // 1918 fanns 12 000 medlemmar. |
Bildas av uppländska arbetar- och nykterhetsorganisationer i syfte att anordna flyttande folkhögskolekurser. Den redan verksamma föreningen med samma syfte "Upplands Godtemplares Folkhögskolekursförening" uppgår i Upplands Folkhögskolekursförening 1920. |
Oenigheten för eller emot kärnkraft gjorde att en folkomröstning var oundviklig. Så bildades alternativen 1, 2 och 3. Linje 3:s planering startades hösten 1979. Debatter och kampanjer pågick i länet och hela riket. // Den 23 mars 1980 var den stora valdagen, därefter avslutades folk- // kampanjen. |
Folkmusikföreningen är en utbrytning ur Musikforum. // Föreningen bildades i mars 1984 under arbetsnamnet "Folkmusik och dans i Uppsala". // Namnbyte till Uppsala Folkmusikförening 1984. |
Går samman med Knutby Folkpartiavd 1971. |
Sammanslagning av Almunge och Knutby Folkpartiavdelningar 1971. |
Bildar Håbo folkpartiavdelning tillsammans med Övergrans folkpartiavdelning. |
1957 5/3 gick avdelningen samman med Funbo folkpartiavdelning. // Namnet ändrades till Danmark-Funbo folkpartiavdelning. |
Bildades vid delningen av Folkpartiet Gottsunda/Sävja 1986. // Uppgick i Folkpartiet Fyris 1996. |
1968 28/2 uppgick Danmark-Funbo folkpartiavdelning, tillsammans med Vaksala folkpartiavdelning, i Uppsala folkpartiavdelning. // // OBS! Föreliggande arkiv omfattar inte handlingar rörande Funbo folkpartiavdelning från tiden före sammangåendet med Danmarks folkpartiavdelning. |
Avdelningen bildades genom sammanslagning av avdelningarna Fjärdhundra östra och Fjärdhundra västra. |
Håbo folkpartiavdelning bildas genom sammanslagning av Övergrans och Bålsta folkpartiavdelningar. |
Hette fram till 1952 Folkpartiet Vänge. |
Bildad 1948 som Hållnäs avdelning. Namnbyte 1998 i samband med att avdelningen i Österlövsta uppgick i föreningen. |
Faringe och Bladåkers avd ingår i Knutby Folkpartiavdelning 1959. // 1971 går Knutby samman med Almunge avd och tar namnet Almunge-Knutby Folkpartiavdelning. |
Klubben var "allierad" med Tierps Köpings lokalavdelning av Folkpartiet. |
Bildad 1934 som Folkpartiets Valkrets i Tiunda Tingslag. |
Föreningen var åren 1949-1969 delad i två lokalavdelningar, men hade gemensam medlemsmatrikel och gemensamma årsmöten. // Föreningen slogs 1991 ihop med Storvreta och bildade Storvreta-Vattholma lokalavdelning. // Den 24/2 1998 sammangick man med Rasbo, Rasbokil, Tuna och Stavby lokalavdelning och bildade Vattholma-Rasbo FP-förening. |
Vid landsmötet 1990 gjordes ett tillägg till partiets namn, så det namn som nu gäller officiellt är Folkpartiet Liberalerna. // 1998 uppgick Folkpartiet Skuttunge i föreningen och namnet ändrades till Folkpartiet Björklinge-Skuttunge. |
Bildades 1995 genom en sammanslagning av föreningarna Uppsala norra, Danmark, Luthagen och Centrala staden. (Uppsala västra fusionerade sig 1996 med Gottsunda). // Hopslagningarna genomfördes för att det var svårt att hålla de små föreningarna aktiva och de ekonomiska förutsättningarna krympte. |
Föreningen har varit vilande under flera perioder. |
Bildas 8/5 1910 under namnet Uppsala läns Frisinnade Valkretsförbund. // 1934 ändrades namnet till Uppsala läns Valkretsförbund av Folkpartiet. // 1974 ändrades namnet till Uppsala länsförbund av Folkpartiet. // 1980 ändrades namnet till Folkpartiet i Uppsala län. |
Bildades den 12/4 1942 på initiativ av Folkpartiets Kvinnogrupp i Uppsala. |
Bildad 1961 som Liberal Skolungdom Skrapan. // 1967 beslöt man att ha ett intimt samarbete med LS-Katte, men med skilda styrelser och formellt skilda årsmöten. // 1969 omorganisation och namnbyte till Liberalt Centrum, som var ett försök att skapa en liberal skolförening bestående av CUF:s skolungdom och liberal skolungdom. Man misslyckades dock att engagera gamla LS:are och CUF:are och i slutet av 1969 upplöstes föreningen. |
Avdelningen i Österlövsta uppgick i Folkpartiet Hållnäs 1998. |
Bildad som Rasbo lokalavdelning. Namnbyte 1975 då medlemmar tillkommer från Tuna och Stavby som tidigare tillhört Olands lokalavdelning. Våren 1985 börjar man kalla sig Rasbo, Rasbokil, Tuna och Stavby lokalavdelning. // Vid årsmötet 1991 beslutar man att namnet skall vara Folkpartiet liberalerna i Rasbo kommundel, men i protokollen byter man inte namn. // Sammangår med Storvreta-Vattholma den 24/2 1998 och bildar Vattholma-Rasbo FP-förening. |
Deltagarantalet har under det första året varit mycket dåligt, trots stora ansträngningar. Därför ser FPU-PAX framtidsutsikter mycket mörka ut. |
Bildad som Ärentuna lokalavdelning, namnbyte 1973. Slogs ihop med Lena-Tensta 1991 till Storvreta-Vattholma lokalavdelning. // Den 24/2 1998 sammangår man med Rasbo, Rasbokil, Tuna och Stavby lokalavdelning och bildar Vattholma-Rasbo FP-förening. |
Bildad efter sammanslagning av Storvreta (Ärentuna) och Lena-Tensta lokalavdelningar. // Den 24/2 1998 sammangår man med Rasbo, Rasbokil, Tuna och Stavby lokalavdelning och bildar Vattholma-Rasbo FP-förening. |
När föreningen bildades kallade man sig Tierps Sockens Frisinnade förening. 1938 kallade man sig Tierps Sockens lokalavdelning av Folkpartiet. |
Bildades som Tierps Frisinnade Förening. Namnbyte 1934 till Tierps köpings lokalavdelning av Folkpartiet. // 1948 bildades en kvinnoklubb och 1950 en ungdomsklubb. // 1952 uppgick Tolfta lokalavdelning av Folkpartiet i Tierps köpings avdelning. |
Bildades som Torstuna FP-avdelning 1948. Sammanslagning med Österunda 1955. |
Se bilaga! | Folkpartiets Uppsalaavdelning bildades den 23/8 1934 genom samgående mellan Uppsala Liberala Förening och Uppsala Frisinnade Medborgarförening. Tidigare samma dag hade de båda föreningarna var för sig enhälligt beslutat att på riksplanet ansluta sig till den nybildade riksorganisationen Folkpartiet. // // Folkpartiets Uppsalaavdelning upphörde den 5/2 1975 och ersattes av fem nya lokalavdelningar inom Uppsala stad, Norra, Östra, Sydöstra, Sydvästra samt Västra/Centrala, vilka bildats redan i september 1974. // // Fyra områden, som före omläggningen hörde till Folkpartiets Uppsalaavdelning kom att föras till andra, redan existerande lokalavdelningar. // // Dessa är: // // Område: Till lokalavdelning: // // Hela distrikt 39, Funbo Almunge/Knutby // // Den del av distriktet 20 GU, som faller Rasbo // inom 7:e lokala rådets område // // Den del av distriktet 38 VA, som faller Storvreta // inom 6:e lokala rådets område // // Den del av distriktet 19 GU, som faller Bälinge // inom 7:e lokala rådets område
Bildades den 19/3 1971 under namnet Folkpartiets kretsorganisation i Uppsala kommun och är ett gemensamt organ för folkpartiets medlemmar i Uppsala kommun. Samtidigt fungerar föreningen som organisation för Mellersta Landstingsvalkretsens allmänpolitiska verksamhet. // // Den 21/4 1974 ändrades namnet till Folkpartiets kommunförening i Uppsala. |
En interimsstyrelse för stadsdelsföreningen tillsattes den 1/6 1960, vid Folkpartiets Uppsalaavdelnings vårsamkväm. // Föreningen konstituerades den 23/1 1961. |
En interimsstyrelse för stadsdelsföreningen tillsattes den 1/6 1960 på Folkpartiets Uppsalaavdelnings vårsamkväm. // Föreningen konstituerades 2/11 1960. |
En interimsstyrelse för stadsdelsföreningen tillsattes den 1/6 1960 vid Folkpartiets Uppsalaavdelnings vårsamkväm. // Föreningen konstituerades på våren 1961. |
Folkpartiets lokalavdelning Uppsala Västra bildades i september 1974 i samband med uppdelning av Folkpartiets Uppsalaavdelning i sju lokalavdelningar. // 1996 sammanslogs Västra lokalavdelningen och Gottsunda lokalavdelning till en avdelning. 1999 anslöt sig också Hagunda lokalavdelning. Avdelningarna antog namnet Folkpartiet Västra Uppsala. // |
Bildad efter en rad sammanslagningar av flera lokalavdelningar. Däribland Storvreta (Ärentuna), Vattholma (Lena-Tensta) och Rasbo, Rasbokil, Tuna och Stavby lokalavdelningar. |