31/8 1919 sammanträdde 54 personer under ledning av KA Borg från Skutskär och beslutade att bilda Upplands Lantarbetareförbund avd 62 Harg. // 1/1 1930 upphör Upplands Lantarbetareförbund och uppgår därefter i Sv Lantarbetareförbundet. Avd i Harg övergick också, man fick avd nr 174. // 1/7 1978 övergår avdelningens medlemmar till avd 179 i Tierp. // |

Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 077 Vattholma. // Namnbyte 1956. Organiserade arbetare vid Salsta och Vattholma egendomar samt även några från Orrbol i Rasbokil. |

Bildad som Upplands Lantarbetareförbund avd 077 Vattholma. // Namnbyte 1956. Organiserade arbetare vid Salsta och Vattholma egendomar samt även några från Orrbol i Rasbokil. |

Bildades som Upplands Lantarbetareförbund avd 97. Namnbyte 1930 till Svenska Lantarbetareförbundet avd 189. 1935 övergick avdelningen till Svenska Skogs- och flottningsarbetareförbundet avd 192. |

Bildad inom Upplands Lantarbetareförbund som avd 101 Älvkarleö. |

Bildad inom Upplands Lantarbetareförbund som avd 101 Älvkarleö. |

Sv Lantarbetareförbundet avd 291 bildades den 25 mars 1934 av 8 lant-arbetare vid Ekeborgs gård i Frösthults socken. Distriktsstyrelsens vice ordf E. Gustafsson medverkade med anförande. Första ordf blev Georg Gustafs-son, Ekeborg. Verksamheten var tämligen livlig och kom att omfatta hela Frösthult. Medlemsantalet uppgick tidvis till närmare 45. Avdelningen har inte varit inblandad i några egentliga tvister. Våren 1957 uppgick Torstunaavd nr 749 i avd nr 291 och 1960 uppgick denna avdelning i Simtuna i avd nr 485. |

Avdelningen upphörde vid årsskiftet 1956/1957 pga. sammanslagning med avdelning 329 Knutby. |

Vid årsskiftet 1956/1957 sammanslagning med avdelning 319 Almunge. |

Bildad inom Upplands Lantarbetareförbund som avd 056 Teda/Enköpings-Näs. // |

Bildad inom Upplands Lantarbetareförbund som avd 092 Härkeberga. // Nybildad 1935, då under namnet avd 429 Härkeberga. // // Den 1/1 1967 gick avdelningen upp i den nya avd 023 Enköping, // som då bildades. |

Bildad som avd 485 Härvsta. // Namnbyte till 485 Simtuna 1940. // I samband med samgående med avd 291 Frösthult 1960, ändrades namnet till 485 Fjärdhundra. |

Bildad under namnet avd 485 Härvsta, 1940 namnbyte till 485 Simtuna. // 1960 samgående med avd 291 Frösthult, namnet ändrades då till avd // 485 Fjärdhundra |

Uppgår 1966 i Rasbo-avdelningen. |

Bildad som Sv Lantarbetareförbundet avd 669 Västeråker-Dalby. // Namnändring 1951 till Södra Hagunda. // Avdelningen uppgår 1960 i Sv Lantarbetareförbundet avd 47, Uppsala. |

Gick samman med avd 130 Breddalsorten den 1 januari 1958 och bildade avd 130 Sparrsätra. |

Bildades den 7/6 1943 av medlemmar som tillhört avd 291 i Frösthult och 429 i Härkeberga. Området omfattade förutom Torstuna församling även Härnevi och Österunda församlingar. Verksamheten var tidvis tämligen livlig och högsta medlemsantalet var 33 st. // Våren 1957 uppgick avd 749 i avd 291 i Frösthult och något år senare brändes samtliga handlingar förutom protokollsbok och medlemsmatrikel. Protokollsskrivningen hade dock redan upphört år 1951. |

Upplands Lantarbetareförbund bildades på initiativ av Bro Lantarbetare- // fackförening (bildad 1918). Inom Bro ville man utöka organisationen till att gälla hela Uppland. Detta kunde genomföras tack vare den stora medlemstillströmningen. Vid medlemsvärvning 1919 ökades antalet medlemmar från 305 i januari till 2 136 i maj. Upplands Lantarbetare- // förbund uppgick 1930 i Sv Lantarbetareförbundet och ombildades till Upplands distrikt inom Sv Lantarbetareförbundet. |

Den 25 mars 1928 inbjöd Kungsängens avd de närliggande avd till ett möte för bildande av en kamratkrets. Man beslöt att ge kretsen namnet Mälardalens krets av Svenska Lantarbetareförbundet. Även stadgar, som skickats från Stockholmskretsen, antogs. // En hjälpfond på 10 000 kr för behövande medlemmar inrättades 1931. // Sju avd kom att höra till Mälardalens krets: avd 3 Bro, avd 13 Kungsängen, avd 14 Västra Ryd, avd 15 Lossa, avd 44 Håtuna, avd 64 Kalmar-Yttergran, avd 84 Övergran. |

Kretsen organiserade lantarbetare i Tierps och Älvkarleby kommuner. |

Krets inom Upplands distrikt av Sv Lantarbetareförbundet. |

Bildades som krets av Upplands Lantarbetareförbund. |

Bildades 1929 som krets inom Upplands Lantarbetareförbund. // Från 1930 krets inom Upplands distrikt av Svenska Lantarbetareförbundet. |

Med 1929 års utgång upphörde Upplands Lantarbetareförbund // och dess organisation överfördes intakt till Lantarbetareförbundet // 1930 som Upplands distrikt. 1957 upphörde distriktet. |

Sammanslagning av Livsmedelsarbetareförbundets avd 23 Uppsala och Livsmedelsarbetareförbundet avd 7 Västerås. Storavdelningen omfattar Västerås och alla orter öster därom, bl a Sala och Enköping, t o m Uppsala. // Västerås avd 7 upphör, men avdelningsnumret övergår till Uppsalaavd. // // Ingår 2002 i Livs avd 4 som omfattar Stockholms och Uppsala län, utom Skutskär. |

Se bilaga! | Bildas av Bageri- och Konditoriarbetareförbundet avd 23 Uppsala och Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet avd 71 Uppsala. // // Avd består 1923 av följande yrkesgruppsektioner: § // Sektion 1 Bageriindustriarbetare // Sektion 2 Slakteri- och Charkuteriarbetare // Sektion 3 Konditoriarbetare // Sektion 4 Karamellfabriksarbetare // // Avd räknar sitt bildande fr o m 1897. // // 1965 ingår Bryggeriindustriarbetareförbundet avd 34 Uppsala i avdelningen som sektion och medföljer även till Livsmedelsarbetareförbundet avd 7 Uppsala. // //

Avdelningen bildades som avd 40 av Sv Bageri- och Konditoriarbetare- // förbundet. Fr o m protokoll daterat den 12/2 1911 kallas avd för avd 35. Bageri- och Konditoriarbetareförbundet slogs ihop med Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och bildade Livsmedelsarbetareförbundet. // Fr o m protokoll daterat den 19/3 1922 kallas föreningen för avd 35 av Livsmedelsindustriarbetareförbundet. Den 1/1 1964 blev avd en sektion av avd 7 i Västerås. |

Se bilaga! | Avdelningen bildades 13/2 1904 under namnet Uppsala Ångkvarnsbolags Arbetares Förening. // Den 20/1 1907 ingick avd i Kemisk-Tekniska Kvarn- och Läderarbetareför- // bundet och erhöll avd.nr 67. Detta förbund ändrade under år 1907 namn till De förenade Förbunden. // Under 1924 bildade arbetarna vid Ångkvarn avd 102 i Livsmedelsarbetare- // förbundet. Avd upphörde 31/12 1963 och sammanslogs med storavd 23 inom Livsmedelsarbetareförbundet.

Uppsala FCO-distrikt bildades den 13 maj 1956 vid en konferens i Skutskär. // Under åren 1972-1974 användes namnet Upplands FCO-distrikt. // Under åren 1975-1976 användes namnet Uppsala läns FCO-distrikt. // Fr o m 1977 ändras namnet till LO-distriktet i Uppsala län. // 1997-01-01 ändras namnet till LO-Facken i Uppsala län? // Upphörde i januari 2008, då LO-distriktet i Mellansverige bildades som omfattar Östergötland, Sörmland och Uppsala län. |

Sektionen upphörde 1921. Nybildades 1931. // 1997-01-01 namnändring till LO-Facken i Älvkarleby. // Tillhör fr o m 2006-01-01 LO distriktet Gävleborgs län. // // // OBS! att 1909 års storstrejkutskottshandlingar ingår i LO-sektionens handlingar. |

Ingår i Uppsaladistriktet fr o m 2006-01-01. |

Den 1/7 1916 hölls ett möte under ledning av Otto Ottander och på // hans förslag bildades Uppsala FCO. // Från år 1976 ändrades namnet till Uppsala LO sektion. // Arkivet omfattar även handlingar 1910-1915 från Fackföreningarnas organisationskommitté, en direkt föregångare till bildandet av Uppsala // FCO (se serierna A2h och G4). // 1997-01-01 ändras namnet till LO-Facken i Uppsala kommun. // Ingår fr o m 2006-01-01 i Uppsaladistriktet. |

Bildades 2/8 1917 som Enköpings Fackliga Centralorganisation (FCO). // 1928-1929 lämnade, p g a politiska slitningar, fackföreningarna den ena efter den andra, FCO och från början av 1932 har organisationen helt avsomnat. // År 1938 återupptogs FCO på initiativ av arbetarekommunen. // 1/1 1977 ändrades organisationens namn till LO sektion Enköping. // Namnbyte hösten 1996 till LO-facken i Enköping. // Ingår fr o m 2006-01-01 i Uppsaladistriktet. |

Bildades (?) under namnet LO-sektionen Östhammar, namnbyte 1996. |

Sista mötet hölls den 24/9 1936 och då ansågs att avd skall upplösas // efter detta möte. Medlemmarna hänvisas till avd 7. // |

1912 slopades förmodligen de gamla avdelningarna. Varje sektion benämndes nu avdelning och blev direkt anslutna till förbundet. |

1892 beslutades om att upplösa avdelningen. Den återbildades dock igen 1895. 1971 ombildas den till storavdelning. // // Se bilaga! |

Tierps och Örbyhus målare bildade redan 1930 en sektion under avd 19 i Uppsala, men 1937 bildade avd 188 i Tierp. 1970 uppgick man åter i avd 19 i Uppsala, men då som sektion 4. |

Mätningsdistrikt 10 bildades 1960 och avlöste då tidigare distrikt 13. // Vid en konferens i Västerås 1960 uppdrogs gränserna för distriktet. // // Upphörde i samband med att Sv Byggnadsarbetareförbundets storavdelning 25 bildades 1966. Avd 25 övertog då mätningsorganisationen. |

Omfattar Uppsala län samt norra delen av Stockholms län. // Omfattas av grov- och träarbetare. // Har till syfte att mäta upp arbeten som underlag till prissättning. |

Tidigare avdelningar ingår som sektioner; Öregrund, Östhammar, Hargshamn, Herräng, Häverödal, Rimbo och Gimo. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metallindustri- // arbetareförbund avd 25 Gimo bildades. Sektion Häverödal är en direkt fortsättning på Sv Metallindustriarbetareförbund avd 266 Hallstavik. |

Verkstadsklubb vid Lundås verkstäder som är en del av sektion Häverödal i Metallindustriarbetareförbundet avd 25 Gimo. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på Sv Metall avd 354 Öregrund, bildad 1946. |

Sektionen tillkom i samband med att storavdelningen Sv Metall // avd 25 Gimo bildades 1965 och är en direkt fortsättning på // Sv Metall avd 367 Rimbo, bildad 1952. |

Organiserar medlemmar vid bl a K G Markströms Guldsmeds AB och Hellstens. |

Företaget tillverkade cykeln "Fram". |

Företaget Fabriks AB Osmund tillverkade bland annat härdningsugnar för olje- och gaseldning och högtrycksfläktar. |

Se bilaga! | År 1903 har kommit att stå för bildandet av Nymans Verkstadsklubb. I jubileumsskrift 1903-1978 utgiven av Volvo Verkstadsklubb i Uppsala står att läsa: // ... "75 eller 77 år... // Nymans verkstadsklubb bildades 1903. Så är emellertid inte fallet. Trots att klubbens egna handlingar saknas för åren före 1915, så kan man genom avdelning 50:s protokoll och brev till förbundet fastställa bildandet till två år tidigare." ... // // Klubben har emellertid genom åren jubilerat efter år 1903 som bildandeår. // // Trots den alltid låga timpenningen så har klubbens medlemmar (och arbetarna på fabriken) genom insamlingar kunna bedriva ekonomisk hjälp till behövande. Några exempel är "Spanien-", "Finlands-", "Norge-" och "Hollandshjälpen". // 1936 bildades en understödsfond. // // 1974 namnbyte till Volvo verkstadsklubb. // // Hösten 1979 överlät Volvo Uppsalafabriken till Hjalmarson & Söner. Styrelserna för Volvo och Hjalmarsons verkstadsklubbar beslutade att sammanslå klubbarna till en med namnet Hjalmarsons verkstadsklubb. // // I april 1983 namnbyte till Prometek verkstadsklubb Uppsala. // // 20 mars 2007 namnbyte till GI Support verkstadsklubb Uppsala. // // 29 september 2008 blev hela personalen uppsagd. Det är därför troligt att klubbens verksamhet upphörde under år 2009.

Den 13/6 1907 bildades Uppsala Rörarbetarklubb efter föredrag av Metalls representant Holmström. Rörarbetarklubben organiserades inom Metallindustriarbetareförbundets avd 50 i Uppsala. // // Den 19/2 1949 går klubben ur Metallindustriarbetareförbundet och bildar avdelning 52 inom Sv Byggnadsarbetareförbundet. |

Bildades under namnet AB Bernhard Öberg. // 1905 antogs namnet Uppsala Separator i samband med övergången till produktion av separatorer. |

Klubben bildades på Eks smidesverkstad 1929 och skulle omfatta samtliga smidesverkstäder i Uppsala. |

1971 flyttar företaget AB Johan Sörling från Uppsala till Märsta. |

Klubben verkade i Tullgarns Gjuteri och Mekaniska Verkstad AB som bland annat tillverkade kylanläggningar. |

Bildas under namnet Järn- och Metallarbetareförbundet avd 50 Uppsala. // 1914 antas nuvarande namnet. | Underföreningar: // // Fackliga: // Uppsala Bilarbetareklubb // Guldsmedsklubben // Josef Erikssons Verkstadsklubb // Uppsala Mekaniska Verkstads Verkstadsklubb // Modins Traktorverkstadsklubb // Nymans Verkstadsklubb // Osmunds Verkstadsklubb // Uppsala Separators Verkstadsklubb // Smedernas Verkstadsklubb // Stål och Maskins Verkstadsklubb // Sörlings Verkstadsklubb // Tullgarns Verkstadsklubb // Rörarbetarklubb Uppsala // // // Politiska: // Metalls Socialdemokratiska Fackklubb

Bildad 1908 som Enköpings Mekaniska Verkstadsklubb. Sedan kallad Fanna Verkstadsklubb. År 1946 ändras namnet till Verktygsverkstädernas Verkstadsklubb, vilket senare ändrades till Bahco Verktygs Verkstadsklubb. // Klubben har, beroende på ägandeförhållandena, även hetat Sandvik Bahco och Bahco Tools. Hela tiden verkar Fanna-benämningen ha funnits kvar som ett slags smeknamn. |

Bildades under namnet Maskinfabrikens Verkstadsklubb. Verkar ha upphört, men återuppstår 1926. // 1937 dyker beteckningen Fläktverkstädernas Verkstadsklubb upp. // År 1968 används Bahco Ventilations Verkstadsklubb för första gången i protokollen. // Från 1988 heter klubben Stratos Ventilations Verkstadsklubb. |

Uppgår i avd 50 Uppsala den 1/9 1970. // Fungerade som en verkstadsklubb under Metall avd 50 Uppsala // 1930-1932. |

1966: Sektion under storavdelning179 Söderfors |

Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 164 Karlholmsbruk // (verksam 1923-1934). |

Jämför Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 153, Karlholm // (verksam 1906-1910). |

När storavd 179 Söderfors bildades 1966 blev övriga avdelningar sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. |

1907 bildades Svenska Jern- och Metallarbetareförbundet avd 179 Söderfors. // 1913 Jern- och Metallarbetareförbundet ändrar namn till Svenska Metallindustriarbetareförbundet. // 1966 bildades storavd storavd 179 Söderfors, där övriga avdelningar nu blev sektioner; avd 180 Tierp, avd 181 Älvkarleö, avd 322 Tobo, avd 141 Örbyhus. // |

1926-1966: Metallindustriarbetareförbundet avd 141 Örbyhus // Sektionen bestod av verkstadsklubbarna vid Sängfabriken, Hambergs // och f d Oljemarks (tidigare Lantbruksmaskiner) |

Verkstadsklubben har genom åren haft flera olika namn, de som nämns i handlingarna är: // 1907 - Klubb n o 5, därefter Verkstadsklubben // 1980 - Snabbståldivisionen UHB Söderfors // 1982 - Kloster Speedsteel AB Söderfors // 1992 - Kloster Erasteel AB Söderfors |